Både ljus och mörker tränger fram genom visorna som diktats på svenska fängelser. Välkomna på konsert med Fred Lane och Hajen! 

Tillsammans men var för sig – om 1970-talets folkmusikvåg

Det här är resultatet efter två intensiva dagar som hade ett tydligt mål: minska jämställdhetsglappet på Wikipedia.

Vill du vara med och skriva in fler kvinnor i världens mest använda uppslagsverk på nätet – Wikipedia? Välkommen på skrivstugor med Stockholms Kvinnohistoriska, Musikverket och Nordiska museet. Medtag dator så bjuder vi på källmaterial, kunniga experter och fika. Jämställdhetsglappet på Wikipedia ...

Musiken är inte alltid till för nöjes skull – på fäbodarna användes musiken för att utföra arbetet. Nu kan du fördjupa dig i vallmusik och hur den användes i det dagliga livet på fäboden.

Vad kommunicerar egentligen folkmusik i dag? Och hur framställs det ”ursprungliga” i dagens musikutövande? Nu finns ett nytt nummer av Svenskt visarkivs musik- och dansetnologiska tidskrift Puls ute.

Hängde du på popkonserter på 60-talet? Svenskt visarkiv behöver din hjälp!

4–5 april samlas forskare från hela Norden för att samtala om forskning kring musik och migration.

I september bjuder Svenskt visarkiv/Musikverket och Umeå universitet in till ett seminarium om nya perspektiv på sången och sångtexten.

Dragspel, familjeheder i visor, visuell jazz, kvinnliga brottslingar i skillingtryck. Här är vårens föreläsningsprogram från Svenskt visarkiv!

Genom Musikverkets samlingar går det att följa såväl hur människors liv förändrats som samhällets politiska svängningar genom tiden. På internationella kvinnodagen uppmärksammar vi kvinnokampen och några av de kvinnor som har påverkat historien.

De är två av Sveriges mest välkända jazzmusiker – Monica Zetterlund och Georg Riedel. Svenskt visarkiv har haft den stora äran att ta emot deras personliga arkiv.

Karl Tirén bedrev en omfattande insamling av samisk jojk åren 1909–1916. Delar av det insamlade materialet finns idag i Svenskt visarkivs samlingar – bland annat närmare 300 fonografinspelningar som digitaliserats och finns tillgängliga på Svenskt visarkivs webbplats.  Karl Tirén var ...

28 november hade Musikverket Wikipedia och Wikimedia på schemat. Här är resultatet av det intensiva arbetet!

Hur förhöll man sig till politik i musik åren kring 1970?

Två gästforskare finns under hösten på Musikverket för att djupdyka i arkiven.

Under 10 dagar i oktober drabbas Stockholm av jazzfeber och självklart är Svenskt visarkiv med och bidrar.

Karl Tiréns jojksamling nominerats 2018 till UNESCO:s lista över Världsminnen. Hur och varför kom samlingen till?

Nu finns en presentation av queerdans på Musikverkets webbplats, med filmat material, intervjuer och mycket mer.

Svenskt visarkiv har sedan 2012 dokumenterat queerdans i olika sammanhang. Dokumentationen bevaras för framtiden och är viktiga tidsdokument. Nedan finns filmer av salsa, tango och lindyhop. Fotograf: Torbjörn Ivarsson    Salsakurs, inspelad 2017. Salsa. ...

2017 släpptes Dan Lundbergs bok Kåklåtar om just fängelsemusik som identitetsmarkör. Nu finns boken översatt till engelska.

Prison Songs as Identity Markers and as Cultural Heritage Dan Lundberg Singing Through the Bars is a book about Swedish prison songs. Yet it is also a study of how people in vulnerable situations can use music to fashion a context and a sense of belonging – and to express their feelings and convey ...

Hur kan vårt kulturarv omformas till något nytt? 5–7 oktober arrangerar Riksantikvarieämbetet Hack4Heritage i Visby tillsammans med Musikverket.

I generationer har visorna hållits vid liv och spridits. Nu återutger Caprice Records Visor från södra Lappland.

Stora delar av Musikverkets ljudsamlingar riskerar att gå förlorade. Något måste göras, det kan inte vänta.

Skriv in 17 maj i kalendrarna! Finn Zetterholm spelar på Musik- och teaterbiblioteket.

1 maj är det svårt att undgå höra Internationalens pampiga melodi på gator och torg. Men var kommer kampsången från och hur har den använts? Sång och musik har alltid varit viktiga för folkrörelserna. För att sprida sitt budskap men också som samlande inslag vid möten och manifestationer. Här ...

Välkomna till en föreläsning om pianisten och sångerskan Nina Simone!

Spelmännens roller, snapsvisor och digitaliserade folkmusikarkiv. Läs om det i nummer tre av Musikverket/Svenskt visarkivs musik- och dansetnologiska tidskrift Puls.

Nu kan Svenskt visarkivs unika samling av inspelad samisk jojk från 1910-talet bli världsminne. Svensk världsminneskommittén stödjer en nominering och lyfter fram betydelsen av muntliga traditioner.

Sångerska, kompositör, pianist och aktivist. Den färgstarka artisten Nina Simone ägnas en helkväll på Fasching den 20 mars.

Sveriges första kvinnliga musikdirektör, ett lesbiskt proggband och en eldsjäl i folkmusikens tjänst. I Musikverkets arkiv och samlingar finns massor av kvinnor som på något sätt förändrat historien.

Svenskt visarkivs/Musikverkets tidskrift ger nu publicerade skribenter akademiska publiceringspoäng.

Det är många som är intresserade av Musikverkets samlingar. Wictor Johansson är forskningsarkivarie och ansvarar för samlingarna med ljud och rörlig bild.

Vad händer när en estetklass får skapa ny musik av gammal? I Musikalisk recycling tävlade gymnasieelever i att återbruka musik – och nu har vi en vinnare!

Det Marie Hedbom gör syns inte alltid, men när det inte fungerar märks det direkt. Som systembibliotekarie ser hon till att kollegerna och låntagarna hittar det de söker.

6 500 musikinstrument, 4 000 marionettdockor och 40 000 teaterföremål – Sofia Skoglund ansvarar för att Musikverkets föremålssamlingar mår bra och lever vidare till nästa generation.

150 år gamla bilder kräver både kunskap och rätt klimat. Marianne Seid är arkivarie och har stenkoll på fotosamlingarna.

Jul och flytt står för dörren. I slutet av december stänger expeditionen på Torsgatan tillfälligt.

Lucia kommer inte bara med ljus i år, utan även med sång-, not- och lästips. Julen är ju full av sånglekar, men varför sjunger vi egentligen som vi gör?

Sjungande i duschen, 1800-talsopera i Stockholm och en sammanställning av enkätsvar från olika scenkonstinstitutioner runt om i Sverige. Dokumenterat 49 är här!

Börje Fredriksson skapade sin egen stil på 60-talet. Nu ger Svenskt visarkiv ut en bok med noter av den uppskattade jazzkompositören. Tenorsaxofonisten och kompositören Börje Fredriksson (1937—1968) från Eskilstuna var en av de mest uppskattade och personliga jazzmusikerna som kom fram i Sverige i ...

Folkdansens har gått från att vara del av bondesamhället till en urban subkultur. Hur har den resan sett ut? Och vilka är det som gjort den möjlig? Välkommen på seminarium om folklig dans. Dagens folkdansgolv är till stor del resultatet av ett fåtal eldsjälars engagemang och en deras arbete som en ...

Skippa julstressen och beställ julklapparna från oss! 21 november till 21 december har vi 20 procents rabatt på böcker i vår prislista.

13–14 var det full aktivitet på Musikverket! Wikipedia och Wikimedia stod på schemat för all personal. Resultatet: en herrans massa mer fri kunskap till alla.

11 november är det arkivens dag, i år med temat synd och skam. Och visst finns det både syndigt och skamligt material även i Musikverkets arkiv och samlingar. Vi lät våra experter plocka ut några guldkorn! Vad har ansetts som pinsamt, syndigt eller till och med tabu i olika tider och sammanhang – ...

13–14 november är Musik- och teaterbiblioteket och Svenskt visarkiv stängt. Då ska personalen lägga allt fokus på att berika Wikipedia och Wikimedia med expertkunskap och fritt material. På Musikverket finns massor av experter inom olika området – allt från schlagertexter till hembyggda syntar. ...

”När jag är tom på inspiration går jag till Visarkivet”. Louise Hoffsten har grävt djupt i våra samlingar. På nya plattan tolkar hon skillingtryck och visor om utanförskap. Låtskrivaren och musikern Louise Hoffsten har precis släppt ett album med texter baserade på skillingtryck och äldre visor ur ...

Fängelsevisor som identitetsmarkör och kulturarv Av Dan Lundberg I Kåklåtar studeras fängelsevisor, eller kåklåtar som dessa kom att kallas under 1970-talet. Det är också en studie av hur människor i utsatta situationer kan använda musik för att skapa tillhörighet och för att uttrycka känslor. ...