I samarbete med forskningsprojektet Calle Jularbo och Gammeldansen som bedrivs av forskare vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna efterfrågar Svenskt visarkiv nu minnen av dragspelskungen Carl Jularbo. Även om det är nästan sextio år sedan Jularbo gick ur tiden så lever hans namn kvar som ...

Kungl. Musikaliska Akademien har tillsammans med Svenskt visarkiv och Folkmusikens Hus skapat verktyget Vägvisare för folkmusiken för att underlätta för musiker, forskare och musikintresserade att söka fram till arkiv och samlingar med folkmusik.   Genom en specialbyggd databas kan du söka dig ...

Vi är glada och stolta över att kunna berätta att Svenskt visarkiv har tilldelats Svenska Vispriset 2022 av Riksförbundet Visan i Sverige. Det är första gången priset går till en organisation. Juryns motivering ”Med oändlig omsorg och ett outtröttligt engagemang för visan i alla dess ...

Välkommen in i Musik- och teaterbibliotekets och Svenskt visarkivs samlingar där vi bjuder på spännande nedslag i olika material. Kom och bekanta dig med mytomspunna artister, runmagi i ballader, monster i skillingtryck, dramatik om samhällslivets mysterier och mycket annat! Eventet är en del av ...

Torsdag 10/11 med start kl.10.00 inbjuder KMA (Kungl. Musikaliska Akademien) och Musikverket till en seminariedag med brett forskningsorienterat fokus inom musikforskning.

Nu startar Musikverkets omfattande projekt med att tillgängliggöra Kungl. Musikaliska Akademiens protokoll från 1771 till 1950-talet. På så sätt ges en unik inblick i Sveriges första kulturpolitik.

Av Martin Tegen, Stockholm För några år sedan översatte jag Oswald Spenglers ”Untergang des Abendlandes” (1918-22) och fick översättningen utgiven på Atlantis förlag (2 delar 1996-97). Undertiteln lyder ”Konturer till en morfologi om världshistorien”. Första delen kallas ...

Av Owe Ronström, Högskolan på Gotland Introduktion ”Moi? Je ne pas marxiste!” lär Marx ha utropat vid den andra internationalen i Paris. Man kan undra om Herder skulle ha sagt något liknande om han mött några av sina uttolkare. Kanske kan man inte vara Herderist? För et är ju inte precis ett ...

Av Jan Ling, Göteborg Franz Liszts symfoniska dikt Prométhée är tämligen okänd. Det finns ett par inspelningar, men jag tror att man bör ”se” musiken i notskrift för att kunna i lugn och ro begrunda dess innebörd. Jag har valt att använda mig av en pianoversion av verket arrangerat av L. Stark och ...

Vesa Kurkela, Sibeliusakademien, Helsingfors I Finland började folksånger publiceras på 1800-talet, cirka 40 år senare än i Sverige. På 1810–20-talen fanns det i Sverige redan ganska mycket aktivitet för publicering av folksånger. Däremot utkom den första samlingen folksånger med ...

Janis Kreslins, Kungl biblioteket, Stockholm För att kunna förstå Herders begreppsvärld och förstå hur väsensskilda och annorlunda de föreställningar var som rådde när han presenterade sina idéer på sitt karakteristiska men inte alltid lätttolkade sätt måste vi ta steget tillbaka till 1600-talet ...

Margareta Jersild, Stockholm Inom folkviseområdet är Herder förmodligen mest känd för att ha lanserat termen ”Volkslied” och för sin utgåva Stimmen der Völker in Liedern (postumt utgiven 1807), en samling med översättningar av folkvisor från olika områden ordnade efter språk och ...

Av Lennart Hedwall, Stockholm När jag beslutade mig för att låta mitt bidrag till detta symposium bli en översikt över hur Herder kan ha påverkat svenskt musiktänkande under de senaste två seklen, trodde jag att jag skulle finna anknytningar till honom på åtskilliga håll. Men trots att jag ...

Anders Hammarlund, Svenskt visarkiv 1924 kom en ung man till den lilla staden Turčiansky sväty Martin i Slovakien. Han hette Karel Plicka, och han medförde sin fiol och sin taktpinne, som han hade använt när han var repetitör vid den filharmoniska kören i den avlägsna huvudstaden, som hette Prag. ...

Av Ursula Geisler, Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet „…Unterdes für jetzt, ihr Freunde, Da uns eine Herberg fehlet, Ist uns baldigst die Erobrung Eines kleinen Schlosses not. Wer auf mehr als Ehre wartet, Der verlasse mein Panier!“ Hiermit hob er auf die Fahne: ...

Av Sten Dahlstedt, Södertörns högskola Johann Gottfried Herder förekommer inte särskilt ofta i Erik Gustaf Geijers skrifter. I inledningen till Svenska folkvisor från forntiden nämns han i förbigående som en av dem som gjort en insats för att bevara den tyska folkdiktningen. Lite mer utförligt tas ...

Av Mathias Boström, Svenskt visarkiv Två samiska jojkningar var det enda bidraget från Sverige i Herders klassiska antologier med vistexter i tysk översättning ,postumt återutgivna som Stimmen der Völker in Liedern. Att Herders folkviseutgåvor fått den ställning som de har, alltid omnämnda i ...

Ett symposium 24 – 25 februari 2006 Sverige fick 2005 en ny helgdag – den tidigare lite tveksamt påbjudna nationaldagen blev röd i kalendern. Samtidigt proklamerades 2006 som ”mångkulturens” år. Svenskhet och multikulturalism i samma andetag. Det låter som en motsägelsefull ideologisk ...

Häng med på ett musikaliskt föredrag och samtal om fängelsevisor med musikern Robert Robertsson och författaren Dan Lundberg kl 15-16 den 3 maj på Scenkonstmuseet.

Vill du skapa en scenföreställning som bygger på Svenskt visarkivs rika folkdanssamlingar? Vi erbjuder ersättning för repetitionstid motsvarande en månad på heltid för upp till fem personer under hösten 2022. Arkivet för folklig dans är en rik materialsamling om den folkliga dansens kulturarv med ...

Vilken betydelse har musiken för fotbollssupportrar på distans? Masterstudenten Vera Leijonklo studerar Manchester Uniteds supportrar i Sverige.

Musikverket har tilldelats ett bidrag om knappt 2 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för att digitalisera hela samlingen av Kungl. Musikaliska akademiens protokoll.

Nu är vi på plats på Tegeluddsvägen! Följ med på en tur genom våra nya kvarter i Frihamnen – Stockholms port mot världen och en viktig handelsplats.

Nu öppnar vi igen på ny adress! Välkommen till Musik- och teaterbiblioteket och Svenskt visarkiv på Tegeluddsvägen 100.

Erik Kjellberg Bengt Hallberg (1932–2013) var en mångsidig musiker, verksam som pianist, kompositör, arrangör och pedagog. Han inledde sin karriär som jazzpianist i tidigt 50-tal i Göteborg. Spelade först lokalt, men blev snabbt en del av den svenska jazzeliten, samarbetade med Lars Gullin och blev ...

Det senaste numret av Puls har tema sångtexter. Alla nio artiklar utgår från konferensen “Sången, sångaren, situationen – nya perspektiv på sångtexter”. De handlar om sådant som värmländsk hembygdsnostalgi på Svensktoppen, olika tappningar av Peer Gyntskrönan och musik i samband med sport, i ...

Tegeluddsvägen 100 blir snart vår nya adress, men innan vi är på plats behöver vi packa och förbereda flytten. Här kan du läsa om hur du som besökare och låntagare påverkas. Sommaren 2021 flyttar Musik- och teaterbiblioteket, Svenskt visarkiv och Caprice records till nya fina lokaler på ...

Under de senaste åren har vi sett ett förnyat intresse för studier av musik och migration i de nordiska länderna. En viktig orsak till detta är de omfattande migrationsvågorna de senaste decennierna och den alltmer laddade politiska diskussionen om flyktingar och integration. Många studier ...

Dragspelet kan uppfattas som ett männens instrument. Manliga dragspelare dominerade på skivinspelningar, var etablerade kompositörer och drivande bakom musikförlag, tidskrifter och musikskolor. Deras gärningar är lättare att se och höra för eftervärlden. Men faktum är att det funnits många kända ...

Med anledning av coronaviruset har Musikverket beslutat att tillfälligt stänga myndighetens fysiska publika verksamheter från och med fredag 30 oktober. Beslutet om tillfällig stängning berör Musik- och teaterbibliotekets och Svenskt visarkivs expedition på Torsgatan, arkivdepån i Gäddviken, ...

Syftet med Olga Nikolaevas projekt är att analysera scenografier som iscensätter trauma i teaterföreställningar skapade av kvinnliga utövare i en samtida rysk kontext. Därför har projektet ett dubbelt mål. Projektets syfte är att utforska representationen av trauma i den samtida ryska kulturen som ...

Få musiker har arbetat på ett så brett fält som Georg Riedel. Han har komponerat för jazzmusiker, barn, symfoniorkestrar och körer. Sånger som alla i vårt land känner.

Hur kan musik spegla erfarenheter av gränser och deras överskridande? Vilken roll spelar dansen i konstruktionen av skoltsamisk identitet? Och vad händer egentligen med den klassiska musiken i den digitala erans memes? Detta och mycket annat kan du läsa om i det senaste numret av Svenskt visarkivs ...

Musikverkets nya generaldirektör Dan Lundberg vill verka för ett tillgängligt kulturarv och ett nyskapande musikliv i samklang.

Coronaviruset covid-19 påverkar alla delar av samhället. Nu samlar vi in erfarenheter från kulturlivet i coronakrisen. Hur många föreställningar ställdes in? Vad tänkte en frilansande musiker om tiden efter corona? Svenskt visarkiv, Musik- och teaterbiblioteket och Scenkonstmuseet kommer under ...

Med anledning av coronaviruset har Musikverket beslutat att tillfälligt stänga myndighetens fysiska publika verksamheter från och med fredag 20 mars.

Regeringen har utsett Dan Lundberg till ny generaldirektör för Musikverket. Han tillträder 1 maj 2020. Regeringen skriver följande i ett pressmeddelande: ”Regeringen har fattat beslut om att utse Dan Lundberg till ny generaldirektör för Statens Musikverk från och med 1 maj 2020 till den 29 ...

Nästa år flyttar Musik- och teaterbiblioteket, Svenskt visarkiv och Caprice Records in i nya lokaler! Granne med SVT, SR Filmhuset och Kulturrådet.

Spendera internationella kvinnodagen på Wikipedia och skriv in kvinnor inom scenkonst med oss. Medtag dator och dina Wiki-skills, vi bjuder på källmaterial, experter och gofika.

Minns du 1970-talets folkmusikvåg? Nu behöver vi din hjälp!

3 februari tog Svenskt visarkiv emot en donation med material kring Cornelis Vreeswijk – bland annat ett stort antal band med intervjuer.

Viveka Hellström presenterar svenska översättningar som använts i jazzsammanhang och jämför dem med de amerikanska förlagorna.

Skillingtryck fortsätter att intressera forskare inom många fält. Nu släpper Svenskt visarkiv tre böcker som alla studerar skillingtryck ur olika perspektiv.

I år är det 100 år sedan Svenskt visarkiv grundadare, Ulf Peder Olrog, föddes. Det firas med bullfest!

Hur ser det ut med rollerna på dansgolvet, vem i paret är det egentligen som för?

Hur syns klassisk musik i sociala medier? Välkommen på en föreläsning om klassisk musik, memes, hirearkier och humor. 

Vem ansvarar för att minoriteters kulturella uttryck bevaras för framtiden? Det är en av frågorna som ska lyftas under en konferens som Svenskt visarkiv arrangerar.

17 oktober djupdyker vi i sjungna tolkningar av Lars Gullins klassiska kompositioner. Välkommen!

År 2018 var etnomusikologen, docent Jasmina Talam från Musikakademien vid Universitetet i Sarajevo, gästforskare vid Svenskt visarkiv. Under sin vistelse bedrev hon fältarbete i den bosniska minoriteten i Sverige. Denna rapport är en presentation och en analys av hennes arbete. Projektet ...

Tillsammans men var för sig – om 1970-talets folkmusikvåg