Inspelningar och noter
Här finns text och noter ur utgåvan Sveriges Medeltida Ballader till två ballader per underkategori och några arkivinspelningar att lyssna på.
Naturmytiska ballader
Den bergtagna
(Sveriges medeltida ballader 24, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad A 54)
Text och noter till Den bergtagna
Denna ballad om ett ödesdigert möte mellan en mänsklig kvinna och ett manligt naturväsen finns dokumenterad i många varianter, vilket tyder på att den har varit populär i de områden där insamlare har rört sig. Förutom samtliga texter och melodier som finns tryckta i Sveriges medeltida ballader går det att lyssna här på en arkivinspelning med Lena Larsson från Kungälvs Ytterby i Bohuslän gjord 1957 (SVA BB 536311) och en med Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, gjord 1958 (SVA BB 539027). Historien om kvinnan som har flera barn med bergakungen och hämtas tillbaka av honom när hon besöker sin mor har stora likheter med balladen Agneta och havsmannen (Sveriges medeltida ballader 19, The Types of the Scandinavian Medieval BalladA 47). Båda balladerna finns i flera av de nordiska länderna, och en likartad historia berättas i den engelsk-skotska Hind Etin (Child 41).
Litteraturtips:
- Naes, Jeanette: Sjølv trør ho doggi av jordi. Bergtakingsmotivet i tre norske ballader. Masteroppgave, Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Nordisk språk og litteratur. Oslo universitet 2011.
- Piø, Jørn: Overnaturlige vaesner i nordisk balladetradition : 2. DgF T 38 Agnete og havmanden. Meddelanden från Svenskt visarkiv 27.
- Åkesson, Ingrid: Talande harpa och betvingande sång – musicerande, makt och genus i några medeltidsballader. Lekstugan. Festskrift till Magnus Gustafsson. Red. Mathias Boström. Växjö: Smålands musikarkiv/Musik i Syd, 2015.
Den förtrollade barnaföderskan
(Sveriges medeltida ballader 14, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad A 40)
Text och noter till Den förtrollade barnaföderskan
Denna ballad hör också till dem som har dokumenterats i många varianter och sjungits långt fram i tiden. Den är ett exempel på de många balladerna där graviditet och barnafödande spelar en framträdande roll. I det här fallet förhäxas den gravida kvinnan av sin styvmor eller svärmor så att hon måste gå gravid med sina tvillingar i nio år och dör när de föds. Den första varianten (Sveriges medeltida ballader 14 A) är försedd med en av de tidigaste nedskrifterna av balladmelodier över huvud taget, från ca år 1600. Här går det att lyssna på en arkivinspelning med Svea Jansson från Nötö i Åbolands skärgård gjord 1957 (SVA BB 537623). Balladen finns i danska och norska varianter, och en liknande historia berättas i den engelsk-skotska Willie’s lady (Child 6).
Legendvisor
Maria Magdalena
(Sveriges medeltida ballader 43, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad B 16)
Text och noter till Maria Magdalena
Balladen om Magdalena finns i många varianter, bland annat i en stark finlandssvensk tradition. Den inspelning som finns här att lyssna på är dock med Vendla Johansson från Delary, Småland (SVA BB 536532). Legenderna om Maria Magdalena har bibliska rötter, dock finns ingen direkt koppling mellan balladen och bibelns berättelser. Nyare forskning om Magdalenagestalten pekar åt helt andra håll än de gamla föreställningarna om henne som en moraliskt förkastlig person. Visan handlar om en kvinna som av Kristus straffas, gör bot och blir förlåten för att ha fött tre utomäktenskapliga barn, som dessutom har blivit till genom incest och förbindelse med en präst – balladen lämnar öppet huruvida hon har blivit utsatt för övergrepp. Magdalenaballaden finns i flera nordiska länder och kan också jämföras med The maid and the palmer (Child 21).
Litteraturtips:
- Häggman, Ann-Mari: Magdalena på Källebro. En studie i finlandssvensk vistradition med utgångspunkt i visan om Maria Magdalena. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland 1992.
Herr Töres döttrar
(Sveriges medeltida ballader 47, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad B 21)
Text och noter till Herr Töres döttrar
Ytterligare en ballad med många dokumenterade varianter. Den legend som visan kan knytas till har kristet innehåll men saknar bibliska rötter. Här går det att lyssna på en skånsk inspelning från 1961 med Ingemar Ingers, Lund, som sjunger ett fragment av en variant efter Per Persson, Norrvidinge (SVA BB 545215). Berättelsen har en klassiskt tragisk uppbyggnad genom att bröderna inte känner igen sina systrar och vice versa när de möts i skogen, och föräldrarna inte sina söner, vilket leder till brödernas våldtäkt och mord på systrarna och faderns hämnd genom mord på sönerna. Där flickorna dog rinner det upp en källa, och legender om denna källa finns spridda i olika delar av Norden. Källan såväl som berättelsen har i folklig tradition knutits till en rad olika bestämda platser. Bland annat gav legenden inspiration till Ingmar Bergmans film Jungfrukällan. Förutom en rad olika nordiska varianter har visan likheter med en av de engelsk-skotska balladerna, The bonnie banks of Fordie/Babylon (Child 14). I denna förekommer dock inte källegenden.
Litteraturtips:
- Länne Persson, Marie: Kaller var deras skog. Balladen och berättelsen. Mjölby: Atremi. 2016.
Historiska visor
Drottning Dagmars död
(Sveriges medeltida ballader 57, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad C 6)
Text och noter till Drottning Dagmars död
Av denna ballad med anknytning till en verklig historisk person finns 16 varianter, flera med melodi. Här går det att lyssna på en inspelning gjord av Matts Arnberg 1959 på Färöarna, där de sjungande dansar kvaddans (kedjedans) samtidigt med sången (SVA BB 542521). Visan anses ursprungligen vara dansk och handla om en Böhmenfödd dansk drottning med rykte om sig att vara god och from. Drottning Dagmar, som idealiseras i visan, dog 1212 i Ribe. Visan finns i Anders Sørensen Vedels Hundredevisebog från 1591, och den tidigaste svenska källan är ett skillingtryck från 1753.
Litteraturtips:
- Brix, Hans: Dronning Dagmars død ur Brix, Hans: Analyser og problemer. 6. Köpenhamn 1950.
Här finns fler uppgifter om Drottning Dagmar:
Danska Wikipedia, engelska Wikipedia, Dansk kvindebiografisk leksikon
Vreta klosterrov
(Sveriges medeltida ballader 59, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad C 8)
Av denna ballad finns 5 varianter dokumenterade, vardera med ca 40-60 verser. Ingen melodi finns dokumenterad.
Den danske balladforskaren Erik Dal kommenterar i Danmarks gamle Folkeviser, band III, att visan är ett exempel på efterkonstruktion om historiska personer, i det här fallet ur Folkungaätten. Visan kan ha diktats i analogi med andra brudrovsvisor, till exempel Folke Algotssons brudrov (SMB 60, TSB C 15). Det första svenska belägget på balladen dateras till 1610-talet. Balladen skildrar hur stolts Elin rövas ur ett kloster av Sune Falkvardsson, lever med honom i ett femton år långt eländigt äktenskap och föder tre döttrar. Vid hennes dödsbädd ber maken om förlåtelse för att han har plågat henne.
En kommentar till texten: uttrycket ”så flydde de sin fader vänskap…” innebär att döttrarna bad sin mor om vänskap/förlåtelse för fadern som misshandlat henne.
Litteraturtips:
- Kommentar i Danmarks gamle Folkeviser, band III, DgF 138 Sune Folkesøn.
Riddarvisor
Rudegull seglar bort med sin trolovade
(Sveriges medeltida ballader 72, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad D 46)
Text och noter till Rudegull seglar bort med sin trolovade
Denna riddarvisa om en lyckad enlevering finns dokumenterad i många varianter, och som så många andra ballader känd under olika titlar. Här går det att lyssna på en inspelning med Allida Grönlund från Vilhelmina i södra Lappland (SVA BB 545846). Denna variant brukar kallas Vänner och fränder efter inledningsorden. Balladen berättar om ett ungt par som trolovar sig utan föräldrarnas tillstånd och skiljs åt under flera år. Under tiden tvingas den kvinnliga huvudpersonen till bröllop med en annan och rikare man. Emellertid kommer hennes fästman seglande hem i sista stund och enleverar henne från bröllopsfesten. Såväl huvudhandling som flera motiv i visan och hela versstrofer (”vandrande strofer”) förekommer också i andra ballader. Visan finns också i danska och norska varianter.
Litteraturtips:
- Andersson, Otto: Upprepningsstrofen i levande balladtradition. Meddelanden från Svenskt visarkiv 23 1968. [Om omkvädet ”Uti rosen” i SMB 72]
- Ramsten, Märta: Vänner och fränder – Allidas visa på vandring. Lira nr 5 1996.
Sven i rosengård
(Sveriges medeltida ballader 153, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad D 320)
Text och noter till Sven i rosengård
Denna ofta sjungna ballad finns i många text- och melodiuppteckningar och dessutom åtskilliga fältinspelningar. Den är också en av de visor som finns i en stark finlandssvensk tradition – här går det att lyssna på Edit Johansson från Nötö, Åbolands skärgård, inspelad 1963 (SVA BB 547026). Dessutom kan du lyssna på en inspelning med Elin Lind från Grangärde, Dalarna, gjord 1955 (SVA BB 534716)
Brodermordet är ett klassiskt motiv som återkommer genom hela världslitteraturen. Balladen är strikt uppbyggd som en dialog mellan Sven och hans mor, där den oåterkalleliga skilsmässan mellan dem blir allt tydligare. ”Rosengård” liksom ”rosende lund” är platser utanför hem och kontroll där förfärliga ting kan ske. Uttryck som ”där svanen svartnar och korpen vitnar” är vanliga omöjlighetssymboler och förekommer i ramsor, besvärjelser och annan folktro. En annan känd ballad med liknande tema är Ebbe Skammelson (SMB 125/TSB D 251). Sven i rosengård finns i norska, danska och isländska varianter. Den engelsk-skotska balladen Edward/Son David (Child 13) har ett likartat innehåll.
Litteraturtips/länkar:
- Litet vis- och låtlexikon: Sven i rosengård i Litet vis- och låtlexikon
- Klintberg, Bengt af: Svenska trollformler, W&W 1965
Kämpavisor
Ramunder
(Sveriges medeltida ballader 217, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad E 139)
Balladen Ramunder finns dokumenterad i många varianter varav flera med melodi. Slagsmålet som skildras i handlingen är genretypiskt, men de absurda överdrifterna gör att balladen kan betraktas som skämtvisa lika väl som kämpavisa. Här går det att lyssna på en inspelning från 1961 eller 1962 av de första verserna med Lena Larsson från Kungälvs Ytterby, Bohuslän (SVA BB 544421) och en inspelning med Svea Jansson, Nötö, Åboland, som sjunger några andra verser. Den är gjord 1959 (SVABB540929). Första belägget på denna ballad i Sverige är ett skillingtryck från 1600-talet, och visan har varit populär ända in i nutiden.
Litteraturtips:
- Halskov Hansen, Lene: Ironi og forvirring i 1800-tallet – perspektiver på viseforskningens alvor og almuens humor i En alldeles egen och förträfflig National-Musik. Nio författare om Svenska folk-visor från forntiden red. Märta Ramsten och Gunnar Ternhag. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2015.
Sven Svanevit
(Sveriges medeltida ballader 205, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad E 52)
Text och noter till Sven Svanevit
Även denna ballad har varit populär långt fram i tiden, och det tidigaste belägget är ur ett skillingtryck från 1794. Här går det att lyssna på en inspelning gjord 1958 med Svea Jansson, Nötö, Åboland, Finland (SVA BB 540416). Somliga varianter av balladen har starkare inslag av strid och mord, men efter hand har den legendariska gåtstriden kommit att dominera visan. Gåtstrider är ett gammalt tema i sagor och annan muntlig tradition, och gåtor eller paradoxer spelar en framträdande roll också i några andra visor, till exempel De omöjliga uppgifterna (Sveriges medeltida ballader 222/TSB F 6) och den engelsk-skotska Riddles wisely expanded (Child 1).
Litteraturtips:
- Kommentar i Danmarks gamle Folkeviser, band 1, DgF 18 Svend Vonved.
- Litet vis- och låtlexikon: Sven Svanevit
Skämtvisor
Bonden och kråkan
(Sveriges medeltida ballader 248, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad F 58)
Text och noter till Bonden och kråkan
Denna ballad om kråkan som ska ”räcka till mången god ting” hör till de mest välkända och har bland annat tryckts i en mängd skolsångböcker. Som i flera andra skämtvisor är någon av huvudpersonerna ett djur. Det finns många belägg av balladen, från 1810-talet till ca 1970. Flera av dessa är i form av inspelningar. Här kan du lyssna på en inspelning gjord 1964 med Xenia Rönnblom, Nagu, Åboland, Finland (SVA BA 0060) och en variant i valstakt med Levi Johansson, Frostviken, Jämtland, gjord 1951 (SVA BB 533017). Visan finns ibland annat danska, norska och engelsk-skotska varianter, den sistnämnda kallas The Derby Ram (Roud 126).
Temat har tolkats som en ironisk kommentar till överhetens förväntningar på att få ut det mesta möjliga av bönderna i form av tionde och andra skatter. Ett visst släktskap kan spåras till djursagor som ofta också har en ironisk eller komisk udd.
Litteraturtips:
Leja tjänstepiga
(Sveriges medeltida ballader 258, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad F 72)
Text och noter till Leja tjänstepiga
Denna visa om pigan som kräver (eller erbjuds) en stor och noga specificerad lön finns dokumenterad i många varianter, från 1690-talet till 1970. Åtskilliga melodier finns, ofta med helt olika omkväden. Här kan du lyssna på en inspelning med Edit Samuelsson, Nöbbele, Småland, gjord 1970 (den finns också utgiven på lp:n Skämtvisor och polsktrallar (Caprice RIKS LPF 2) (SVA BA 0801) och en variant med Allida Grönlund, Vilhelmina, Lappland, inspelad 1962 (SVA BB 545845). Visans tema är besläktat med Bakvända världen-temat och innehåller omkastning av både kön och klass när pigan sätter villkoren i stället för arbetsgivaren. Balladen finns också i Danmark och Norge.
Kommentarer