Balladtyper

Utgåvan Sveriges Medeltida Ballader i fem band omfattar 263 ballader eller balladtyper, vilket betyder samtliga vid tiden för utgivningen kända visor som redaktörerna har definierat som medeltidsballader. För varje balladtyp finns upp till 25 varianter tryckta. Om fler varianter är kända är dessa förtecknade med referenser till var de kan hittas.

Visorna delas in i sex huvudkategorier: naturmytiska visor, legendvisor, historiska visor, riddarvisor, kämpavisor och skämtvisor. Kategorierna skapades som ett av förarbetena till utgåvan, katalogen The Types of the Scandinavian Medieval Ballad (TSB) av Bengt R Jonsson, Svale Solheim och Eva Danielson. Där har ballader från hela det skandinaviska språkområdet katalogiserats under ett antal kategorier utifrån de huvudsakliga textmotiven. Kategorierna har skapats av insamlare och forskare men inte använts av de människor som har sjungit visor genom århundradena.

Naturmytisk visa

Naturmytisk visa betecknar visor med övernaturliga inslag. Dessa inslag kan uppträda i form av folktrons olika väsen (näcken, havsfrun, varulven med flera) men också i form av enstaka magiska handlingar eller ting, namnmagi och liknande. De naturmytiska inslagen kan dominera hela balladen eller endast förekomma i vissa varianter av visan.

Ett par naturmytiska visor är de som presenteras i sin helhet på denna webbplats: Den bergtagna (SMB 24) om en kvinna som låses in i berget av bergakungen och Den förtrollade barnaföderskan (SMB 14) som förhäxas av sin styvmor och måste vara gravid i sju år. Ett par andra kända visor i denna kategori är De två systrarna (SMB 13, även känd som Den förtrollade harpan) om syskonrivalitet och ett sanningssägande musikinstrument och Herr Olof och älvorna (SMB 29) med liknande motiv som Erlkönig. (Samtliga fyra finns också bland The English and Scottish Ballads, utgivna av F. J. Child.)

Legendvisor

Legendvisornas texter anknyter till kristna legender och motiv. I några visor uppträder bibliska gestalter som Jesus eller jungfru Maria, andra kan handla om helgon eller enbart innehålla ett mirakel. Här på webbplatsen presenteras Maria Magdalena (SMB 43), en visa om en kvinna som måste göra bot för sexuella handlingar, och Herr Töres döttrar (SMB 47), vars berättelse bland annat låg till grund för Ingmar Bergmans film Jungfrukällan. Bland legendvisorna finner man också många varianter av den varje år vid jultid sjungna Staffansvisan, Sankte Staffan (SMB 39).

Historiska visor

Historiska visor antas kunna föras tillbaka till bestämda historiska händelser. De historiska visorna utgjorde en viktig del av materialet i den vetenskapliga diskussion av balladgenrens ålder, uppkomst och spridning som kännetecknade decennierna kring 1900-talets mitt och främst grundades på balladtexterna som språkliga och historiska källor.

Bland de historiska visorna finns bland annat ett par med brudrovsmotiv, till exempel Vreta klosterrov (SMB 59) som presenteras här, och Drottning Dagmar (SMB 57) om en dansk drottning som hade rykte om sig som en mycket god människa. Andra historiska visor kan knytas till militära händelser som bevisligen har ägt rum, till exempel Slaget vid Lena (SMB 56) som antas ha anknytning till ett historiskt slag 1208 i Västergötland.

Riddarvisor

Riddarvisorna utgör den största gruppen medeltidsballader och termen riddare syftar på för- och tidigmodern adelsmiljö, alltså cirka 1100-tal till 1500-tal. Handlingen grundas oftast på konflikter mellan enskilda individer och ett hierarkiskt samhälles sociala och könsrelaterade regelverk. Balladuniversums patriarkala karaktär framträder kanske allra tydligast i riddarvisorna. Vanliga motiv är romantisk och/eller erotisk kärlek kontra familj, graviditeter och hedersfrågor, trohetsprov, svek och lojalitetskonflikter, ofta med inslag av våld och dråp. Stämningsläget kan skifta mellan romantik med lyckligt slut, samt någon gång skämtsamma inslag, och våldsamma (bland annat sexuella) övergrepp, död och tragik.

Många av de balladtyper som är gemensamma för de skandinaviska och andra europeiska balladtraditioner finns bland riddarvisorna. Ett par av de mest spridda och kända typerna återges här på webbplatsen: Rudegull seglar bort med sin trolovade (SMB 72 – känd under flera andra titlar) om en framgångsrik enlevering och Sven i rosengård (SMB 153) om ett brodermord och dess konsekvenser. Ett par andra kända riddarvisor är Ebbe Skammelsson (SMB 125) om svek och fredlöshet och De bortstulna konungadöttrarna (SMB 195) som kommer tillbaka hem och bevisar sin identitet via en bildväv.

Kämpavisor

Det centrala motivet i en kämpavisa är en strid mellan ofta övernaturligt starka gestalter, men i vissa av de balladtyper som räknas bland kämpavisorna står andra motiv i centrum. Gränsen mot riddarvisorna kan vara genomsläpplig. Här presenterar vi Ramunder (SMB 217) som med sina överdrifter gränsar till skämtvisorna, och gåtgissningsballaden Sven Svanevit (SMB 205) där själva stridsmotivet har fallit bort i många av varianterna. Till kämpavisorna räknas både visor som Tors hammarhämtning (SMB 212) med sitt fornnordiska motiv, och Den stridbara jungfrun (SMB 207), som för ovanlighetens skull har en kvinnlig kämpe i huvudrollen.

Skämtvisor

En skämtvisa är i det här sammanhanget en typ av ballad som oftast utspelar sig bland personer av lägre klasser, eller med djur som symboliska aktörer. Den samhälleliga ordningen vänds ofta upp och ner – satiren kan riktas mot överhet eller prästerskap. Den könsrelaterade maktbalansen kan se olika ut, en hustru kan klå upp sin make, men en jungfru kan också bli lurad av en förklädd sexualpartner. Humorn är i många fall grov och burlesk. I den äldre balladkategoriseringen (till exempel Grundtvigs i Danmarks gamle Folkeviser I-XII, Köpenhamn 1853 –1976) räknades skämtvisor i balladform inte till de medeltida balladerna, men delgenren har senare omdefinierats.

Ett par av de mycket spridda skämtballaderna presenteras på den här webbplatsen: Bonden och kråkan (SMB 248) brukar betraktas som en satir över tiondet – den del av jordbruksproduktionen som bönderna var tvungna att betala till kyrkan. En motsvarighet finns bland de engelsk-skotska balladerna (The Derby Ram, Roud 126). I Leja tjänstepiga (SMB 258) kräver den tilltänkta pigan en mycket riklig lön, på så sätt kastas både klass- och könsmakt om i balladen.

Läs mer

Olav Solberg: Den norske balladen
Byrman, Gunilla & Tommy Olofsson: Om kvinnligt och manligt och annat konstigt i medeltida skämtballader. Stockholm: Atlantis 2011
Häggman, Ann-Mari: Magdalena på Källebro. En studie i finlandssvensk vistradition med utgångspunkt i visan om Maria Magdalena. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 1992.
Lindberg, Boel: Patriarkatets höga visa. Balladen om Tiggargubbens brud I: Gamla visor, ballader och rap – från muntlig förmedling till publicering på nätet. Red. Boel Lindberg. Möklinta: Gidlund 2013.
Solberg, Olav: Den omsnudde verda. Ein studie i dei norske skjemteballadane. Oslo: Solum 1993.
The Types of the Scandinavian Medieval Ballad. A Descriptive Catalogue. Red. Bengt R. Jonsson, Svale Solheim, Eva Danielson. Stockholm: Svenskt visarkiv/Oslo: Universitetsforlaget, 1978.
Åkesson, Ingrid: Mord och hor i medeltidsballaderna – en fråga om könsmakt och familjevåld. Noterat 21. Stockholm: Svenskt visarkiv, 2014. 

Till presentationens startsida

Skrivet av Musikverket den 12 juni, 2017
Kategorier:
Nyckelord: Medeltida ballader

Kommentarer

Kommentera