Sjungande berättare
– vissång som estradkonst 1900–1970
Av Marita Rhedin
Fredagen den 9 december 2011 försvarade Marita Rhedin sin avhandling om den svenska visan vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Avhandlingen ingår i Svenskt visarkivs skriftserie och behandlar visans och vissångarnas utveckling under 1900-talet.
Från estradsångarnas och bondkomikernas tid i början av seklet fick vissången ett uppsving i mitten av 1900-talet. Introduktionen av ljudtekniska hjälpmedel medförde att sångstilen ändrades när mer intima sångsätt kunde användas. Rhedins avhandling landar i 60-talets mer politiserade visa med influenser från bland annat amerikanska ”folk singers”.
Skrifter från Musikvetenskap, Göteborgs universitet nr 98. Bo Ejeby Förlag.
Kommentarer