Individuella varianter
I kultur som är övervägande muntlig finns sällan ett original till en visa eller en låt. Det som finns är en mängd varianter, som kan skilja sig mer eller mindre från varandra. En så kallad balladtyp utgörs av summan av alla kända varianter. De äldsta beläggen kan vara mera detaljrika, men det är inte alltid fallet, det kan också ha funnits fler okända varianter av en visa som senare har dokumenterats med många verser.
Handlingen i en ballad kan förändras så att olika varianter mer eller mindre berättar olika historier, till exempel kan samma visa ha ett (för huvudpersonen) lyckligt, olyckligt eller öppet slut. Vissa element i en balladberättelse kan också falla bort helt efter hand, så att huvudinnehållet förändras. Bakom dessa variationer finns såväl avsiktliga förändringar och kreativitet som minnesförluster hos de utövande sångarna.
Förändras i muntlig överföring
Balladmelodierna är som sagt ännu mera beroende av gehör och minne hos sångare som inte använder notskrift. Vi kan hitta flera varianter av samma grundmelodi, samma melodi kan användas till flera olika ballader (av samma sångare eller av olika sångare), två syskon kan sjunga olika varianter av samma ballad beroende på vem i familjen de har lärt sin variant av och hur mycket de själva har ändrat eller lagt till.
Det som finns dokumenterat i skrift eller inspelning representerar enbart en enda version av hur just den sångaren framförde just denna ballad. Hen kan ha sjungit lite annorlunda vid andra tillfällen, och kanske fler eller färre verser. I fråga om uppteckningar kan notbild och textnedskrift också representera en summering av olika framföranden, gjord av upptecknaren. Inte så sällan har sjungandet kompletterats med en berättelse, till exempel kan sångare ha berättat delar av balladintrigen och bara sjungit några strofer. Alla dessa faktorer i den muntliga miljön behöver vi ta med i beräkningen när vi sysslar med ballader idag.
Läs mer
Jansson, Sven-Bertil. Ballader, långa och korta. Om balladen, maskinen och människan. Allt under linden den gröna. Studier i folkmusik och folklore tillägnade Ann-Mari Häggman. Vasa 2001.
Åkesson, Ingrid: ’Så varliga genom lunden med henne’. Återskapande, omskapande och nyskapande i nutida och äldre balladsång.
Även i Eriksson, Karin (red) 2009. I fråst och i kålle, Texter från nordiskt balladmöte, Växjö universitet 2008
Åkesson, Ingrid: Homogenisering och pussel – medeltidsballader i nutidsdräkt. Noterat 13. Stockholm: Svenskt visarkiv 2005.
Kommentarer