Lyssnarbrev till dragspelaren Erik Frank efter hans första radioframträdande 1935. Källa: Svenskt visarkiv
Erik Franks samling
Erik Frank är en av de mer namnkunniga svenska dragspelarna vars produktion innefattar klassikern Novelty accordion. Hos Svenskt visarkiv finns ett personarkiv över honom med flera dokument som berättar om hans första år som professionell musiker.
Erik Frank (hans riktiga namn var Frank Erik Jansson) föddes 1915 i Stockholm, men familjen flyttade tidigt till Söderala i Hälsingland. Erik började spela dragspel och uppträda offentligt redan i unga år. 1931, endast 16 år gammal, rymde han hemifrån tillsammans med spelkamraten Allan Rååst för att pröva lyckan som musiker i Stockholm.
Tillsammans med Allan Rååst och dennes bror Roland Rååst försörjde han sig som dans- och underhållningsmusiker på caféer, nattklubbar och dansrestauranger. Erik Frank blev dock snabbt en uppskattad dragspelare som engagerades i såväl större dansorkestrar som till radio- och grammofoninspelningar.
Musikergärning bevarad i arkiv
Erik Franks musikergärning finns bevarat i hans personarkiv, som finns tillgängligt på Svenskt visarkiv. Här finns utöver handskrivna noter, kassaböcker och klippalbum flera handlingar som berättar om Erik Franks första år som professionell musiker i Stockholm på 1930-talet.
Ett arbetsintyg från Café Sländan daterat den 27 februari 1933 berättar om ett av de många engagemang som han hade tillsammans med bröderna Rååst. Här har de orkesternamnet Con Brio, men vanligtvis uppträdde de som Norrlandstrion.
1935 spelade Erik Frank för första gången i radio. Att han imponerade på åtminstone en lyssnare visar ett brev daterat den 17 juni samma år. Från den första landsomfattande turnén, då Frank Erik Jansson tog artistnamnet Erik Frank, finns ett spelschema bevarat. Han spelade då med Charlie Richards orkester som uppträdde tillsammans med skådespelaren Artur Rolén.
Misslyckad turné
I Bengt Nyquists biografi Helt frankt med Erik Frank berättar Erik Frank att turnén blev ett misslyckande. Det rådde depression och arbetslöshet och antalet turnerande artister var för många för en publik som levde under knappa ekonomiska resurser. ”Våra planerade tre turnémånader reducerades till knappt mer än en och en halv, sen fick vi ge upp det hela och ta oss hem till Stockholm för våra sista kronor bäst vi kunde”, berättar han för Bengt Nyquist. En av affischerna från turnén finns att se i ett bildspel med dragspelsaffischer, här.
Erik Frank skulle emellertid göra många fler och mer framgångsrika turnéer. Men livet kantades också av bekymmer. Under många år kämpade han mot ett svårt alkoholberoende som påverkade såväl privatlivet som musikerkarriären. När Erik Frank dog 2005 var han helnykterist sedan mer än trettio år.
Kommentarer