Visarkivet är en viktig aktör – inte bara i Sverige. Foto: Miki Anagrius

Visarkivet är en viktig aktör – inte bara i Sverige. Foto: Miki Anagrius 

Stor inom internationell musikforskning

Svenskt visarkiv rör sig i många nätverk i Sverige och i hela världen. Det internationella samarbetet löper i två spår: arkivarbetet och forskningen. 

Ett användbart arkiv måste förhålla sig till utvecklingen och hur behovet hos dagens användare ser ut. I folkmusikarkivens barndom åkte insamlarna runt bland musiker och sångare på landsbygden.

– Det är det knappast någon som gör i dag. Artister, musiker, utövare och alla andra samlar och sparar sitt eget material, sitt eget arkiv, säger chefen för Svenskt visarkiv Dan Lundberg.

Bistår med kunskap

I dag handlar arbetet mer om att bistå med kunskap om musiken, om det som finns i arkiven, och om hur man hittar det.

Svenskt visarkivs nätverkande innefattar folkmusikarkiv och jazzarkiv i hela världen. De främsta nätverksparterna finns dock relativt nära, i Berlin och Wien som var tidigt ute med att bygga upp arkiv som i dag är starka och aktiva. Viktiga och nära är också de nordiska nätverken som träffas varje år.

– Där är vi lite storebror, med stora samlingar och kvalificerad personal. Vi har också fungerat som utgångspunkt när flera andra arkiv har byggt upp sin verksamhet. Senast i ett Sida-projekt i Hanoi i Vietnam och innan dess i Durban i Sydafrika. Genom nätverkandet kan vi se till att lära av varandra och synka forskning och insamling.

En eftersökt partner

Visarkivet är en av de största aktörerna inom den internationella musikforskningen när det gäller folk- och världsmusik. En eftersökt partner i forskarvärlden, inte minst i EU-stödda samarbetsprojekt.

– Bara under 2012 har vi fått tre förslag om samarbetsprojekt inom EU. Kul och smickrande! Det beror inte minst på att vi står utanför universitetsforskarvärlden. Andra länders musikforskning finns inom universiteten, och gamla universitet försvarar ofta gamla förhållningssätt. Vi har en friare ställning och kan ha en social ingång till kulturens roll i samhället.

Med inträdet i Musikverket har Visarkivet fått ytterligare ett särdrag – en nära koppling till det nyskapande musiklivet. Det har imponerat på kollegerna utomlands.

– När jag har presenterat idén bakom Statens musikverk i internationella sammanhang – att samla nyskapande och kulturarv i samma statliga organisation – har jag fått många positiva kommentarer: ”Modigt”. ”Det skulle vi aldrig klara här hos oss.” ”Det är ju precis det som vi på kulturarvssidan önskar oss, att vara till verklig nytta för det levande musiklivet.” Så har det låtit.

Visarkivets internationella nätverk

  • ESEM – European Seminar in Ethnomusicology. 240 europeiska forskare och studenter, årliga konferenser.
  • ICTM – International Council for Traditional Music. Icke statlig organisation för forskare inom musiketnologi, knuten till Unesco med Visarkivet som bas för svenska kommittén.
  • IASA – International Association of Sound and Audiovisual Archives. Utvecklar digitaliseringsstrategier, möten varje år.
  • ONEA – Open network for ethnomusicological archives: bland andra arkiven i Berlin, Wien och Warszawa. Europeanaprojektet sökportalen Dismarc (Discover Music Archives) ett resultat av samarbetet.
  • The Ballad Commission, europeiskt nätverk för balladforskning.
  • Förutom dessa samarbetar Visarkivet med i ett antal nordiska jazz- och folkmusikarkiv.

Kommentarer

Leave a Reply