Pågående forskningsprojekt
Kvinnliga utövare och scenografi av trauma inom samtida rysk teater
I projektet Kvinnliga utövare och scenografi av trauma inom samtida rysk teater undersöker Olga Nikolaeva traumats scenografi i verk av kvinnliga regissörer och scenkonstnärer i samtida ryska teater.
Skivomslagens betydelse för jazzens ökade status
I projektet Skivomslagens betydelse för jazzens ökade status undersöker Mischa van Kan vilka bilder som knöts till jazz och jazzmusiker genom skivomslag och hur dessa påverkade jazzens mening och status mellan 1949 och 1963.
En botfärdig synderskas svanesång: Barnamord i skillingtryck mellan visa och verklighet
Brott säljer, och så har det varit länge. På 1800-talet genom skillingtryck och i dag på kvällstidningarnas löpsedlar. I denna studie undersöker Karin Strand förhållandet mellan de visor om brott som såldes som skillingtryck under 1700- och 1800-talet, och den verklighet de var en del av. Läs mer om forskningsprojektet En botfärdig synderskas svanesång.
Vilkas röster, vems blick?
Kön, makt, kategorier och mångröstade berättelser i nordisk balladtradition. I projektet Vilkas röster, vems blick? undersöker Ingrid Åkesson medeltida balladers texter om äktenskap, heder, våld och makt.
Kreativa förflyttningar
Klassisk musik för en medialiserad värld
– visuella och audiovisuella representationer av västerländsk konstmusik i det moderna mediesamhället
Vilka föreställningar om klassisk musik finns i den digitala västerländska världen? Hur påverkar bilder och filmer på nätet vår uppfattning om klassisk musik. I projektet Klassisk musik för en medialiserad värld studerar Sverker Hyltén-Cavallius bland annat memes (humoristiska bilder) om klassisk musik som sprids i sociala medier.
Immateriellt instrumentbygge som folkmusikalisk materialisering
I projektet Immateriellt instrumentbygge som folkmusikalisk materialisering undersöks nutida instrumentbygge av folkmusikinstrument i Sverige som ett område där förhandlingar kring historisk autenticitet och produktutveckling för en levande tradition pågår. I detta spänningsfält finns en intressant dynamik och synen på instrumentbyggande som ett immateriellt kulturarv spelar här en viktig roll.