Vilkas röster, vems blick?

Kön, makt, kategorier och mångröstade berättelser i skandinaviska medeltida ballader.

De skandinaviska folkliga balladerna med medeltida rötter har stor relevans i vårt nutida samhälle. Här berättas många historier om tvångsgiften, utomäktenskapliga graviditeter, våldtäkter och misshandel – men också om trots, försvarsstrategier och omvända roller. Balladens universum är en hierarkisk, oftast patriarkal värld med inslag av heders- och skamkultur, och konflikter uppstår ständigt mellan individers vilja och familjens, släktens och samhällets regler. Våld är ett framträdande motiv: maktstrider mellan män, sexuellt våld riktat mot kvinnor och hedersrelaterat våld som kan drabba både kvinnor och män. Dock kan balladernas personer ibland med hjälp av list, råstyrka eller förklädnad kasta om styrkeförhållandena.

Ballader och andra berättande visor har under århundraden rört sig över såväl sociala gränser som över gränsen mellan gehörsburet och texttraderat sjungande. Långt in på 1900-talet har de spelat en viktig roll i människors vardag, bland annat som bearbetning av livserfarenheter och normer. Vi har tillgång till en stor mängd dokumenterade individuellt utformade varianter av visorna från 1600-tal till sent 1900-tal. Vad säger detta material om hur olika sångare under ett par århundraden har förhållit sig till och tolkat dessa berättelser? Hur kan narrativen sättas i relation till hur lagstiftning, rättspraxis och världsbild har sett ut och förändrats i samhället över tid? Vad berättar de många sjungande rösterna? Vilkas blick har styrt kategoriseringen av dessa mångröstade berättelser? Vilka maktstrukturer är synliga respektive osynliga?

Studien genomförs av Fil. dr Ingrid Åkesson vid Svenskt visarkiv, Musikverket. I studien belyses relationer mellan kön och makt i balladerna utifrån bland annat tankar om sega mentala föreställningar om kön samt teorier om maskulinitet och våld. Aktuell historisk forskning om lagstiftning och juridisk praxis kring fenomen som äktenskap, våldtäkt och barnamord ger bakgrund till nya frågor kring visor och sångpraxis i relation till en historisk verklighet. Med anknytning till nyare forskning om sångkultur som en mångstämmig och fragmenterad kör av röster studeras motiv som går på tvären över balladtyper; nya frågor ställs också till existerande klassificering och den ordnande blick som har skapat den. I studien kombineras när- och omläsning med perspektiv från musiketnologi, folkloristik, social- och idéhistoria, genusteori och litteraturforskning.