Forskare från Visarkivet på sångseminarium

Postat den 28 oktober, 2014 av Svenskt visarkiv

Är traditionell/folklig sång idag en musikgenre bland andra eller kan den också ses som många människors livsinnehåll? Var möts scenkonsten och det oackompanjerade gemensamma sjungandet? var ett par frågor som ställdes vid ett sångseminarium 24 oktober i Växjö. En annan fråga handlade om hur blindas och missdådares livsöden har skildrats i visor och om dessa visors livsöden i form av skillingtryck som exempel på röster från ett utanförskap. Ett tredje tema var traditionell sång som bas för scenisk gestaltning och en konstnärlig forskningsprocess.

En öppen seminariedag kring forskning om traditionell sång och sjungande anordnades den 24 oktober vid Institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med Musik i Syd. Vid det välbesökta seminariet Perspektiv på traditionell sång medverkade tre forskare som alla på olika sätt specialiserat sig på traditionell sång. Två av dem är verksamma vid Svenskt visarkiv.

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

Musiketnologen Ingrid Åkesson presenterade resultat från sitt postdok-projekt ”Musik att höra eller musik att göra” inom Umeå universitets Musikskapandets villkor. Hon talade om minifestivaler och workshops knutna till balladsång i Sverige och Skottland som mötesplatser med flytande gränser mellan artist och publik och mellan professionell och amatör, musiksituationer där sången som berättelse står i centrum.

Litteraturvetaren Karin Strand är specialiserad på musiktexter och studerar inom ramen för forskningsprojektet Utanförskapets röster skillingtrycksvisor om social utsatthet. Hon berättade om blindas respektive missdådares livsöden i visor samt visornas livsöden.

Susanne Rosenberg demonstrerar ”flowkanalen”. Foto: Karin Strand

Dessutom medverkade sångerskan Susanne Rosenberg som 2013 disputerade på en konstnärlig doktorsavhandling vid Sibeliusakademien, Kurbits-ReBoot. Svensk folksång i ny scenisk gestaltning. Hon presenterade sina konstnärliga processer, metoder och begrepp insatta i ett teoretiskt ramverk.

Seminariet fortsatte med paneldiskussion och ett öppet samtal med aktivt deltagande från publiken, som bestod av bland annat forskare, musikstudenter och sångpedagoger.

Första folkviseutgåvan 200 år

Postat den 10 oktober, 2014 av Svenskt visarkiv

”Och liten Karin tjänte på unga kungens gård… ” – de flesta svenskspråkiga personer i vuxen ålder känner nog igen den ballad som börjar så. ”Liten Karin” är en av de visor som har tryckts i vissamlingar och skolsångböcker i Sverige under 200 år. 1814 utgavs den allra första svenska folkvisesamlingen, Svenska folk-visor från forntiden, redigerad av Arvid August Afzelius och försedd med ett berömt förord av Erik Gustaf Geijer. Samlingen har alltsedan den kom haft en enorm betydelse för vissångare, tonsättare, musiker, pedagoger och forskare. De varianter av visor som Afzelius och Geijer valde ut för sin utgåva kom att tryckas om och om igen i visböcker och skolsångböcker under 1800- och 1900-talen. Utgåvan fick på så sätt en betydelse långt utöver den relativt lilla upplaga som trycktes åren 1814-1816.

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Seminarium i Uppsala 9 oktober 2014

För att belysa utgåvans tillkomst och inflytande arrangerade Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning i samarbete med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ett seminarium den 9 oktober med inlägg från svenska, danska, finländska och norska forskare. Talarna ingick i det Nordiska nätverket för folkmusikforskning och -dokumentation, NOFF. Inläggen vid seminariet belyste både textliga, musikaliska, ideologiska och allmänkulturella aspekter på decennierna omkring 1810-talet och romantikens uppfattningar om folklig kultur. Program seminarium 9 okt 2014

Dagen före seminariet hade det nordiska nätverket sitt årliga möte på Svenskt visarkiv med aktuella rapporter från de olika arkivinstitutionernas verksamheter. I vanlig ordning blev det också värdefullt erfarenhetsutbyte av allt ifrån databasfrågor till organisationsstrukturer och tillgängliggörande av forskning och material.

Crossing bridges i Prag

Postat den 9 september, 2014 av Svenskt visarkiv

Den europeiska organisationen European Seminar in Ethnomusicology (ESEM) består av 250 forskare och studenter inom Musiketnologi och angränsande ämnen. ESEM har årligen ett möte någonstans i Europa. Årets möte arrangerades av Univerzita Karlova (Charles University) i Prag. Under fem dagar diskuterade ett 60-tal forskare från 25 länder aktuella projekt och forskningsfrågor. Rubriken för årets möte var ”crossing bridges”, ett tema som förstås kan tolkas på många olika sätt. Under konferensen diskuterades musikens roll i nationella identitetsbyggen, hur musik globaliseras och färdas över geografiska och kulturella gränser, men också musikens förändring genom nya medier och musikens betydelse som fast punkt för människor i exil. En aktuell underrubrik var ”bridges across generations” där musikens koppling till bland annat livsstil och revivalfenomen diskuterades.

Karlsbron i Prag symboliserar musikens gränsöverskridande potential. ESEM 2014. Foto: Dan Lundberg

Svenska deltagare vid mötet var Dan Lundberg och Anders Hammarlund från Svenskt visarkiv och Statens musikverk samt Krister och Anna Malm. Vid mötet valdes också ny president och ny generalsekreterare för organisationen. Dan Lundberg, som varit ESEM:s president sedan 2008, efterträddes av prof. Britta Sweers från Berns universitet och till generalsekreterare valdes fil.dr Laura Lenate från Durham University i England.

Nästa möte för ESEM arrangeras av universitetet i Limerick i Irland den 16-20 september 2015.

Mångkultur i ballader – konferens i Ungern

Postat den 1 augusti, 2014 av

Katalin Juhász och Zoltán Szabó deltog i konferensen som både musiker och forskare. Foto: Ingrid Åkesson

Sista veckan i juni hölls the 44th International Ballad Conference i Pécs, Ungern. Temat för konferensen var Multiethnicity and Ethnic Mobility in Ballads. Detta är ett tema med stor relevans i den europeiska folkliga musikhistorien, som är färgad av folkomflyttningar och förflyttade nationella gränser sedan århundraden. Paneler och papers vid konferensen tog upp ämnen som sångers flerkulturella ursprung och texters och melodiers vandring över gränser liksom kulturella möten (eller kollisioner) som innehållsligt tema i ballader och andra berättande sånger.

Pécs är en gammal stad i södra Ungern, just i det område som är mera kulturellt blandat än något annat i landet. Både folkgrupper och nationella gränser har flyttats många gånger i området, där det bor många människor med t.ex. kroatiskt, tyskt, romskt, slovenskt, rumänskt eller slovakiskt ursprung. En av konferensdagarna hölls i byn Zengövárkony ett stycke från Pécs, en by vars musiker och folkdanslag har turnerat i många länder.

Konferensen anordnades av universitetet i Pécs i samarbete med Kommission für Volksdichtung/The Ballad Commission, som är en internationell och tvärvetenskaplig sammanslutning av forskare från olika discipliner och med fokus på folklig sångkultur, främst i Europa. Från Svenskt visarkiv deltog musiketnologen Ingrid Åkesson med ett paper om De Andra i skandinaviska ballader. Program och abstracts från konferensen finns här.

Bymusiker i Zengövárkony. Foto: Ingrid Åkesson

Från individuella minnen till kollektiv historia

Postat den 20 maj, 2014 av

Musiketnologer möttes i Portugal

Musiketnologer och representanter för musikarkiv i en rad europeiska länder deltog 12-16 maj i en konferens i Aveiro, Portugal. Den anordnades av the Study Group on Historical Sources of Traditional Music inom den världsomspännande organisationen ICTM, The International Council for Traditional Music samt av INET-MD Instituto de Etnomusicologia – Centro de Estudos em Música e Dança, University of Aveiro.

Temat för mötet var Individual memory – collective history. Historical sources as an interface. Gruppen anordnar vartannat år konferenser på teman som på olika sätt belyser historiskt källmaterial som rör gehörspräglade musikslag, inte minst dess relation till nutida musicerande. Benämningen ”Study Group” innebär att mycket tid ägnas åt diskussioner av de enskilda inläggen eller panelerna. Delegater från ett dussin länder närvarade vid mötet. Förutom paneler på temat ”Sound archives, ethnomusicology and new technologies” hölls olika sessioner med underrubriker som ”Individual and oral archives”, ”Archives as sources for contemporary practice” och ”Musical heritage and ideologies”. Från Svenskt visarkiv deltog musiketnolog och forskningsarkivarie Ingrid Åkesson som också är co-chair i gruppen.

ICTM-delegater i Aveiro. Foto: Ana Flávia Miguel.

Till minne av Jan Ling

Postat den 9 april, 2014 av

Arrangörerna Anders Hammarlund, Gunnar Ternhag, Märta Ramsten och Dan Lundberg.

Tisdagen den 8 april hölls ett seminarium i Musikaliska akademiens lokaler på Blasieholmen i Stockholm till musikforskaren Jan Lings minne. Initiativet till seminariet hade tagits av akademiledamöterna Märta Ramsten, tidigare chef för Svenskt visarkiv, och Gunnar Ternhag, professor i musikvetenskap vid Stockholms universitet, båda nära vänner till Jan Ling. Ling, som gick bort i oktober 2013, var verksam in i det sista och hade bakom sig en ytterst mångsidig gärning inom såväl folkmusik och konstmusik som musiksociologi. Han var verksam som forskare och universitetslärare, men också som folkbildare och inspiratör. Större delen av sitt yrkesliv verkade han vid Göteborgs universitet.

Vid seminariet presenterade en rad av hans kolleger flera olika aspekter av såväl Lings gärning som sina egna samarbeten med honom. Mycket tydlig blev hans roll som inspiratör, förnyare, igångsättare samt ibland provokatör – en central och dynamisk gestalt i svenskt musikliv sedan 1960-talet. Programmet från seminariet finns här. Märta Ramsten och Gunnar Ternhag har också sammanställt en bibliografi som finns både i tryck och online.

På Svenskt visarkivs webbsida finns också två av Lings publikationer online, doktorsavhandlingen Nyckelharpan. Studier i ett folkligt musikinstrument från 1967 och hans lic-avhandling Levin Christian Wiedes vissamling.

Etnologer möttes i Göteborg

Postat den 16 januari, 2014 av Svenskt visarkiv

Vad utmärker svensk country? Vad är queerdans för något? Och hur kan videokameran användas bäst vid en deltagande observation? Det är några av frågeställningarna som avhandlades när ett 20-tal musik- och dansetnologer träffades i Göteborg den 8–9 januari.

Musik- och dansetnologträff

Det var fjärde gången som Mats Nilsson, docent i etnologi vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, bjöd in till en musik- och dansetnologträff med ambitionen att samla så många som möjligt som sysslar med forskning kring dans och musik i vid etnologisk mening.

Träffen anordnades under lättsamma och informella former. Snarare än att följa ett strikt program var det främsta syftet att ge kollegor möjlighet att träffas och bli informerade om varandras verksamheter.

Forskningspresentationer och diskussioner

Under de två dagarna redogjorde deltagarna för pågående och nystartade forskningsprojekt, planerade utbildningar och tidskrifter, för- och nackdelar med olika arbetsmetoder med mera. Diskussionslystnaden gick inte att ta miste på: samtal och utbyte av erfarenheter pågick såväl i storgruppsform som i fikapauser och under onsdagskvällens mingel med tillhörande buffé.

Svenskt visarkiv var väl representerat. Bland annat berättade dansarkivarie Anna Nyander om Visarkivets dokumentationsprojekt om queerdans. Övriga deltagare från Svenskt visarkiv var Anders Hammarlund, Dan Lundberg och Wictor Johansson.

Lars Lilliestam från Göteborgs universitet, Dan Lundberg från Svenskt visarkiv, Alf Arvidsson från Umeå universitet och Bengt Edqvist från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet (DAG) i Göteborg. Foto: Anna Nyander

Sångkonferens i Sydafrika

Postat den 29 oktober, 2013 av Svenskt visarkiv

Berg kring Stellenbosch. Foto: Ingrid Åkesson

Den 13–19 oktober 2013 möttes sångforskare från mer än 20 länder i Stellenbosch, västra Kapprovinsen i Sydafrika vid 43rd International Ballad Conference of the Kommission für Volksdichtung. Lokal organisatör var professor Matilda Burden vid universitetet och universitetsmuseet i Stellenbosch, och konferensen var den första på södra halvklotet.

Temat för konferensen var Social issues in ballads and other songs. Deltagarna presenterade forskning kring allt från gränsöverskridande körsång i Sydafrika efter apartheid, sociala dilemman i musikdokumentation under apartheid och sångens roll i Zimbabwes sociala förändringsprocesser till hiphopballader i dagens USA och incestmotiv i de skandinaviska medeltidsballaderna.

Forskarna kom från olika discipliner som folkloristik, kulturhistoria, musiketnologi och litteraturvetenskap. Från Sverige deltog Ingrid Åkesson, forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv. Hennes paper hade titeln “Her faither struck her wondrous sore”. Structural, gendered and honour-related violence – a ballad motif with everlasting relevance.

Förutom föredrag och diskussioner omfattade konferensen också flera musikinslag, bland annat en konsert med Tygerberg Children’s Choir och Stellenbosch University Choir, båda med internationellt renommé.

Nedan finns ett videoklipp med Tygerberg Children’s Choir.

Nordiskt Forum för folkmusikforskning och -arkiv

Postat den 4 oktober, 2013 av Dan Lundberg

Det årliga mötet med de nordiska folkmusikarkiven hölls den 1–3 oktober. Denna gång i Vasa, Finland med Finlands svenska folkmusikinstitut som värd. Vid mötet diskuterades både verksamhetsfrågor och organisation. Svenskt visarkivs Ingrid Åkesson presenterade sitt projekt Musik att höra eller musik att göra? och Dan Lundbergs berättade om sitt arbete med fängelsesånger under rubriken ”När alla trodde att jag skulle bli, en skitig knegare, då fick dom tji.” Svenska fängelsesånger – från intern till extern repertoar.

De nordiska folkmusikarkiven har intressant nog alla liknande situationer vad gäller organisatoriska förändringar. Svenskt visarkiv är sedan i februari i år en del av Arkiv- och biblioteksenheten i Statens musikverk, Dansk Folkemindesamling sorterar under Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, Finlands svenska folkmusikinstitut ingår i Svenska litteratursällskapet. Inom en nära framtid kommer också Norskt visearkiv att införlivas i musikavdelningen i det norska Nasjonalbiblioteket. I samtliga fall har eller ska alltså folkmusikarkiven omorganiseras och inordnas i större enheter. Erfarenheter av detta var naturligtvis en viktig del av diskussionerna vid mötet i Vasa.

Avslutningsvis beslutades att det nordiska arkivnätverket ska byta namn till Nordiskt Forum för folkmusikforskning och -arkiv (NoFA). Nästa års möte arrangeras i oktober 2014 av Svenskt visarkiv i samarbete med Kungl. Gustaf Adolfsakademien.

Mixa eller maxa i Bern

Postat den 13 september, 2013 av statensmusikverkswebb

Vid en internationell konferens i Bern 4–8 september medverkade en delegation från Svenskt visarkivs forskningsprojekt Mixa eller maxa. Forskarmötet, som arrangerades av ESEM (European Seminar in Ethnomusicology) hade som tema Cultural Mapping and Musical Diversity, och diskussionerna handlade i hög grad om tolkningar och tillämpningar av UNESCO:s konvention för skydd av det immatriella kulturarvet. Mixa eller maxa-projektet presenterades utförligt vid en uppskattad paneldiskussion under rubriken Pluralize or Polarize den 6 september. På bilden från vänster Dan Lundberg, Anders Hammarlund, Madeleine Modin, Ingrid Åkesson, Mathias Boström, Karin Eriksson. I projektet medverkar också Mats Nilsson, Göteborgs universitet.

Bloggat från Svenskt visarkiv

Nedslag och djupdykningar i verksamheten

Etikettarkiv: Konferenser