Seminarium om skillingtryck som källmaterial

Svenskt visarkiv och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur bjuder in till en heldag om skillingtryck som källmaterial. Seminariet hålls i Uppsala tisdag den 17 september.

Från tiggarverser till romantik

Blindvisa ur Visarkivets samling

I populärt språkbruk används skillingtryck ofta om en särskild sorts visor, men egentligen är det ett begrepp för själva mediet: en enkel trycksak med visor och berättelser riktade till en folklig publik. Skillingtrycksutgivning i Sverige finns belagd sedan slutet av 1500-talet och spänner över mer än tre sekel.

Eftersom skillingtryck i hög grad innehåller vistexter är det framför allt visforskare och musiketnologer som har använt dem som källor. Men med tanke på att texterna är av minst sagt blandad karaktär – från nyhetsrapportering till komik, från tiggarverser till andliga sånger och skir romantik – kan källmaterial vara produktivt för många andra discipliner.

Ökat intresse för skillingtryck

På senare år kan man notera ett ökande intresse för skillingtryck som forskningsmaterial, och detta trots att beståndet i Sverige ännu är relativt svåröverskådligt och -tillgängligt.

Ett antal forskare, varav flera är eller har varit verksamma vid Svenskt visarkiv, föreläser under dagen. Antalet platser är begränsat och först till kvarn gäller. Anmäl dig till Kungl. Gustav Adolfs Akademien.

Program och mer information (PDF)

Välkomna!

Mer läsning

Språkhistorien betraktad underifrån: konferens om ”vanligt folks” läsande och skrivande

Humboldt-Universität i Berlin där Nordeuropa-Institut huserar.    Foto: Susanne Haugen.

”The Agents and Artefacts of Vernacular Literacy Practices in Late Pre-Modern Europe” var den ståtliga rubriken på den internationella konferens om vardagligt skriftbruk som hölls 13–15 juni 2013 vid Humboldt-Universität i Berlin. Ämnena som togs upp till belysning utgick däremot ifrån högst prosaiska artefakter, sådana som länge har förbisetts av kulturforskningen men som är viktiga dokument i förståelsen av icke-privilegierade personers skrivande, läsande och livsvillkor vid olika tidpunkter.

Medverkande var sociolingvister, filologer, litteraturforskare och historiker från hela Europa. I föredragen presenterades pågående forskning på området, däribland om finska soldaters klagobrev till ryska administrationen, lappar som medföljde barn som lämnades in på barnhem, isländska bönders litteraturavskrifter och filmbolagens instruktioner till amatörmanusskribenter i spelfilmens barndom. Visarkivets Karin Strand medverkade med ett föredrag om tiggarverser i skillingtryck betraktade som folkliga självbiografier. Se hela programmet här.

Forskningsarkivarie Karin Strand talar om tiggarverser i skillingtryck.                         Foto: Susanne Haugen.

Största delen av konferensen hölls i universitetets huvudbyggnad men fredagskvällens program var förlagt till de nordiska ambassadernas lokaler. Förutom kvällsföreläsningar fick deltagarna en introduktion till de nordiska ambassadernas verksamheter och interna samarbete i Berlin.

Som konferensarrangörer stod Nordeuropa-Institut vid Humboldtuniversitetet och det nordiska nätverket ”Reading and writing from below. Toward a new social history of literacy in the Nordic sphere during the long 19th century”.

 

Poptexter betraktade ur översättningsperspektiv

4–6 april gick Second Nordic Translation Conference av stapeln på University of East Anglia(UEA) i Norwich. Konferensen arrangerades av forskarna BJ Epstein (UEA) och Gudrun Rawoens (Ghent University) och lockade närmare hundratalet deltagare från hela Europa, främst översättningsvetare, översättare och författare.

Andrew Chesterman (Helsingfors universitet), en av konferensens key note speakers, talade om ”den deskriptiva paradoxen” – hur översättningsteori kan påverka praktiken. Foto: Karin Strand

Föredragen rörde olika aspekter av språktolkningens teori och praktik i de mest skilda genrer och funktioner: barnböcker, filmtextning, facklitteratur, kriminallitteratur och akademisk prosa. Bland de författarskap som ägnades särskilda inlägg märktes Bellman, Ibsen, Lagerlöf och Sjöwall-Wahlöö. Ladda ner hela programmet här.

I en av konferensens paneler medverkande Visarkivets Karin Strand tillsammans med nordiska sångforskarkollegorna Johan Franzon (Helsingfors universitet), Annjo K Greenall (NTNU, Trondheim) och Henrik Smith-Siversten (Kungliga biblioteket, Köpenhamn). Ämnet för panelen var översättning och adaption av angloamerikansk populärmusik till skandinaviska språk, vilket i de individuella presentationerna belystes genom fallstudier. Strand talade om när croonern blev svensk (1920-talet), Franzon belyste tendenser i 1940-talets import av amerikansk schlager, Smith-Sivertsen illustrerade hur de förändrade förlagsrättigheterna under 1960- och 70-talet fick betydelse för textbearbetningarna och Greenall lyfte fram senare års fenomen av tribute-skivor av s.k ”singer-translators”.

Tre av sångöversättningspanelens fyra deltagare – Henrik Smith-Sivertsen, Annjo K. Greenall och Johan Franzon – poserar framför University of East Anglia. Foto: Karin Strand

En gemensam slutsats var att sångtexter lyder under andra villkor än många andra slags texter ur översättningssynpunkt, vilket delvis har att göra med att de är multimodala. Den stora variationen i grad av trohet mot originaltexten beror på de många hänsyn som måste tas för att en populärsång ska fungera i sitt nya sammanhang. Metrik, sångbarhet och relevans för den aktuella publiken är jämte upphovsrättsliga begränsningar och möjligheter några av parametrarna som avgör varför orden i musiken blir som de blir.

Konferensens inlägg kommer att publiceras i en antologi.

Nordiskt musiktextseminarium i Helsingfors

Torsdagen den 31 januari arrangerade Nordica (Finska, finskugriska och nordiska institutionen) vid Helsingfors universitet seminariet Marginalia, ett arrangemang som satte fokus på musiktextfenomen som på olika sätt befinner sig i utkanten.

Visarkivets chef Dan Lundberg pratar om fängelsesånger som identitetsmarkör.

Visarkivets chef Dan Lundberg pratar om fängelsesånger som identitetsmarkör.

Från Svenskt visarkiv deltog forskningsarkivarierna Anders Hammarlund, Karin Strand och Ingrid Åkesson samt arkivchefen Dan Lundberg. Dessutom deltog sångöversättningsforskarna Annjo K. Greenall från Trondheim och Henrik Smith-Sivertsen från Köpenhamn, utöver värdarna Johan Franzon och Pirjo Kukkonen, även de översättningsvetare, samt deras kollega dialektologen Jan-Ola Östman.

Presentationerna spände över vida fält och illustrerade sammantaget att marginalitet är både mångbottnat och mångtydigt. Programmet med medverkandes föredragstitlar kan läsas här.

Inläggen kommer att publiceras i serien Acta Translatologica Helsingiensias kommande temanummer om Marginalia.

Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Dagen efter seminariet, fredag den 1 februari, gjorde Visarkivets utsända dessutom ett studiebesök på Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) och fick en visning av Folkkultursarkivet där en hel del folkmusik återfinns bland traditionsmaterialet om den svenskspråkiga befolkningens liv och traditioner i Finland.

Marginalen i centrum

Visarkivets forskningsarkivarier Ingrid Åkesson, Karin Strand och Anders Hammarlund samt arkivchefen Dan Lundberg deltar i musiktextsymposiet Marginalia i Helsingfors den 31 januari. Symposiet behandlar musiktext-företeelser som lever lite i marginalen.

Marginalia – musiktextsymposium i Helsingfors

Teman för symposiet: Visor i marginalen av musikindustrin. Folksång och populärmusik i marginalen av litteraturforskningen. Översatta sånger på språk och dialekter i utkanten av popvärlden. Blindvisor, fängelsesånger och synagogor i Berlin. Företeelser som ändå visar sig ovanligt livskraftiga.

Arrangör: Nordica, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet.

Härjedalspipan revisited

Den 17–20 januari anordnas en festival kring den folkliga flöjten härjedalspipan. Platsen är Lillhärdal tre mil utanför Sveg i Härjedalen. Festivalen  bjuder på konserter, worshops, föreläsningar, utställningar och mycket annat.

Flöjtbyggaren Gunnar Stenmark kommer givetvis till Lillhärdal!

Festivalen Härdalspipan revisited arrangeras av Härjedalens Kulturcentrum i samarbete med Svenskt visarkiv, Härjedalens kommun, Estrad Norr och Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet är att rikta uppmärksamhet mot detta nästan bortglömda instrument och att ”skapa en kulturell brygga mellan en svunnen tid och dagens moderna värld”.

Rebecka Törnqvist till Svenskt visarkiv – nytt datum!

I serien Ö110416-5839ppna nätverkskvällar med Impra på Svenskt visarkiv har vi nöjet att välkomna sångerskan Rebecka Törnqvist.  Rebecka har en lång och bred erfarenhet av såväl jazz som popmusik, vilket hon berättar om i samtal med Lina Nyberg.

Nytt datum: 30 januari 2013 kl.18.30

Samtalet skulle ha gått av stapeln den 5 december men flyttades fram på grund av snöovädret över Stokholm.

Plats: Tauberummet, Svenskt visarkiv, Torsgatan 21 i Bonnierhuset, plan 3.
Tid: 30 januari 2013 kl.18.30

Kvällen inleds med ett samtal på cirka en timme, därefter följer diskussion med möjlighet att ställa frågor.

Fri entré och enklare förtäring, men föranmälan ska ske till: roger.bergner@visarkiv.se eller tfn: 08-51955499

Ett arrangemang i samarbete mellan Impra och Svenskt visarkiv.

www.impra.se
www.visarkiv.se

Vad är Impra?

Impra är en förening och ett nätverk som bildades 2 april 2006 på initiativ av Lina Nyberg och Gunilla Hedin.
Ordet Impra är en ordlek av ordet improvisation och en ”feminin” ändelse. Föreningen är öppen för alla, oavsett kön, sexuell läggning och härkomst, som delar föreningens mål och visioner.
Impra är inte en kvinnoförening, men föreningens syfte är främst att stödja och främja kvinnliga musiker som arbetar med improvisation oavsett genre, eftersom det finns en stor brist på kvinnliga musiker inom dessa områden.
Impra:s vision är ett musikliv där fokus ligger på musiken och musikern/kompositören och där alla har lika möjligheter att utöva detta yrke, oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst.
Vad gör Impra?
Impra…
…kartlägger och synliggör kvinnliga musiker.
…erbjuder utbildning och fortbildning i genusmedvetenhet för verksamma inom musikområdet (pedagoger, musiker, studenter och beslutsfattare).
…anordnar seminarier och diskussioner för kvinnliga musiker och andra.
…är värd för ett diskussionsforum på nätet för utövare.
…skickar ut nyhetsbrev till medlemmar gällande aktuella bidragsansökningar, stipendier, medlemmars gig och annan viktig information.
…anordnar kontinuerliga nätverksgenererande träffar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
…fungerar som stöd och sambandcentral för medlemmarna.
…tjänstgör som plattform för medlemmars projektidéer.
…främjar debatt i samhället om genusproblematiken i musikvärlden.
Diskriminering är ett starkt ord som kanske för tankarna till sexuella trakasserier och uteblivna jobbansökningar. Men förutom det återfinns det faktiskt även i rent konkreta och egentligen ganska odramatiska strukturer och tankemönster hos oss alla, oavsett kön. Detta vill Impra diskutera och informera om.

Nätverksträff för musikarkiv i Lund

Fredrik Tersmeden visar oss Arkivcentrum Syd. Foto: Anna Nyander

Den årliga nätverksträffen för musikarkiv hölls i Arkivcentrum Syd i Lund den 22-23 november. Från Svenskt visarkiv deltog Anders Hammarlund och Anna Nyander. Träffen bjöd bland annat på en visning av Arkivcentrum Syd och av utställningen Popstad Lund på Kulturen. Anders Hammarlund föreläste om forskningsprojektet Mixa eller Maxa.

Utställningen ”Popstad Lund” bjöd även på möjligheten att musicera själv. Här är arkivträffens arrangör Patrik Sandgren från Folklivsarkivet i Lund i samspel med Magnus Gustafsson från Smålands musikarkiv och Musik i Syd. Foto: Anna Nyander

Öppna nätverkskvällar med Impra på Svenskt visarkiv

Tauberummet kl.19-21
Svenskt visarkiv, Torsgatan 21 i Bonnierhuset.

21/11 Monica Dominique
Pianist, kompositör, arrangör, kapellmästare, revyartist och skådespelare. Verksam på en bred front inom musiklivet sedan 1960-talet.

Samtalsledare: Lina Nyberg

Monica Dominique

Kvällarna inleds med ett anförande på ca. en timme därefter följer samtal och diskussion med möjlighet att ställa frågor.

Fri entré och enklare förtäring.

Anmälan till: roger.bergner@visarkiv.se eller tfn: 08-51955499

Ett arrangemang i samarbete mellan Impra och Svenskt visarkiv.

www.impra.se
www.visarkiv.se

Vad är Impra?

Impra är en förening och ett nätverk som bildades 2 april 2006 på initiativ av Lina Nyberg och Gunilla Hedin.
Ordet Impra är en ordlek av ordet improvisation och en ”feminin” ändelse. Föreningen är öppen för alla, oavsett kön, sexuell läggning och härkomst, som delar föreningens mål och visioner.
Impra är inte en kvinnoförening, men föreningens syfte är främst att stödja och främja kvinnliga musiker som arbetar med improvisation oavsett genre, eftersom det finns en stor brist på kvinnliga musiker inom dessa områden.
Impra:s vision är ett musikliv där fokus ligger på musiken och musikern/kompositören och där alla har lika möjligheter att utöva detta yrke, oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst.
Vad gör Impra?
Impra…
…kartlägger och synliggör kvinnliga musiker.
…erbjuder utbildning och fortbildning i genusmedvetenhet för verksamma inom musikområdet (pedagoger, musiker, studenter och beslutsfattare).
…anordnar seminarier och diskussioner för kvinnliga musiker och andra.
…är värd för ett diskussionsforum på nätet för utövare.
…skickar ut nyhetsbrev till medlemmar gällande aktuella bidragsansökningar, stipendier, medlemmars gig och annan viktig information.
…anordnar kontinuerliga nätverksgenererande träffar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
…fungerar som stöd och sambandcentral för medlemmarna.
…tjänstgör som plattform för medlemmars projektidéer.
…främjar debatt i samhället om genusproblematiken i musikvärlden.
Diskriminering är ett starkt ord som kanske för tankarna till sexuella trakasserier och uteblivna jobbansökningar. Men förutom det återfinns det faktiskt även i rent konkreta och egentligen ganska odramatiska strukturer och tankemönster hos oss alla, oavsett kön. Detta vill Impra diskutera och informera om.

Fotnot: från Impras hemsida www.impra.se

Jubileum och seminarier på Norsk visearkiv

 

Norske middelalderballader Melodier bd 1

Norske middelalderballader Melodier bd 1

Norsk visearkiv  i Oslo firade sitt 30-årsjubileum den 24 november med ett välbesökt seminarium i Nasjonalbiblioteket om medeltidsballader i Norden. Bland föredragshållarna fanns förutom flera norska talare Ann-Mari Häggman från Finlands svenska folkmusikinstitut, den danska balladforskaren Lene Halskov Hansen och Svenskt visarkivs förra medarbetare Margareta Jersild. Norsk visearkiv är en systerinstitution till Svenskt visarkiv men arbetar enbart med vokala genrer. För tillfället arbetar man bland annat med en utgåva av norska ballader med melodier samt en utgåva av hittills svårtillgängliga balladtexter

Dagarna efter jubileet höll det nordiska forskarnätverket för vokal folkmusik ett tvådagars seminarium kring två teman: olika aspekter på förhållandet mellan muntlig och skriftlig tradition samt på samtida bruk av källor.  Nätverket är tvärvetenskapligt och omfattar synsätt från både text- och musikforskning, folkloristik, musiketnologi, pedagogik och utövarsidan. 2009 producerade nätverket boken Tradisjonell sang som levende prosess