Visarkivet anordnade mästerspelmanskonsert

I lördags anordnade Svenskt visarkiv sin årligt återkommande ”Mästerspelmanskonsert”, som i år ägde rum i Jakobs kyrka i Stockholm. Medverkade gjorde Ulrika Bodén, Anders Norudde, Magnus Gustafsson samt Eva Blomquist-Bjärnborg. De två sistnämnda tilldelades tidigare i år Zornmärket i guld, en utmärkelse som ges till särskilt framstående traditionsbärare.

 

Mästerspelmanskonserten var en del av den spelmansstämma som samtidigt arrangerades i Kungsträdgården.

Mästerspelmanskonsert i Jakobs kyrka.

Mästerspelmanskonsert i Jakobs kyrka. Foto: Torbjörn Ivarsson

De medverkande; Anders Norudde, Ulrika Bodén, Eva Blomquist-Bjärnborg samt Magnus Gustafsson

De medverkande (fr v); Anders Norudde, Ulrika Bodén, Eva Blomquist-Bjärnborg samt Magnus Gustafsson. Foto: Torbjörn Ivarsson

 

 

Samspel och förhandling – tema för konferens

Den 18–21 augusti gick den 33:e Nordiska Etnologi- och Folkloristikkonferensen av stapeln vid Universitetet i Köpenhamn. Konferenserna äger rum vart tredje år och värdskapet turnerar mellan de nordiska länderna. 2012 hölls konferensen i Bergen, 2018 blir det Uppsala. I konferenserna deltar forskare i etnologi och folkloristik, och också många verksamma vid arkiv och museer med bakgrund i dessa discipliner. För alla med denna ämnesgrund (i Sverige innefattar etnologi också folkloristik, medan det till exempel i Finland är skilda ämnen) är detta den enda gemensamma mötesplatsen, ett viktigt forum för att hålla sig uppdaterad med aktuella diskussioner och pågående forskning, men också för att knyta nätverk och umgås.

Årets tema var, som brukligt, bredast tänkbara: ”CO-” (som i Copenhagen) – med associationer till allt från cooperation till contestation, från samarbete till förhandling. Med fem plenarföreläsningar, 22 paneler och fyra workshops fördelade på nio parallella sessioner från nio på morgonen till sex på kvällen är det ett digert schema och inte alltid lätt att navigera. Läs mer om programmet här. Själv deltog jag i panelen Co-existence om samspel mellan människa och djur/natur, med ett paper som diskuterade hur naturhistoriska museers gestaltningar av död och massutdöende visar på känslosamma och existentiella sidor hos museerna som ofta glöms bort till förmån för deras rationella och vetenskapsförmedlande roll.

I panelen Collectors and Collections diskuterade Anna Johansson, etnolog vid Umeå Universitet, ett pågående forskningsprojekt om musiktjänsten Spotify och algoritmiska publiker – med frågor om bland annat vilka normer som möter användaren i särskilt komponerade spellistor för olika sociala tillfällen, för rekreation och återhämtning.

I en annan panel, The Production of Knowledge at Tradition Archives, diskuterade Audun Kjus vid Norsk Etnologisk Gransking folkminnesarkivens digitalisering, och två andra spännande papers handlade om samspelet mellan så kallade ortsmeddelare och insamlare vid arkiv och universitet och om folktrons plats i insamlingar under Sovjettidens Estland (Marleen Metslaid respektive Ave Gorsic, båda Estniska Folklorearkivet, Tartu). Barbro Klein, professor emerita (Stockholm och Uppsala) agerade kommentator och betonade att kunskapsproduktion bygger på kritisk reflektion kring metoder och samlingars tillkomst inifrån arkiven, en kritik som hon menade ofta saknas.

Panelen Challenging Museum Authority? visade med exempel från Norge, Danmark och Sverige, och inte minst de diskussioner som följde, att museers roll, ansvar och representationer fortfarande är väldigt laddade frågor både på museerna och inom akademin. Diskussionerna handlade å ena sidan om hur museerna ska bli mindre auktoritativa och väcka frågor snarare än entydiga svar, å andra sidan om museerna har ett ansvar att spegla samhället i dess mångfald.

Gutenbergparentesen

Valdimar Hafsteins bild av Gutenbergparentesen. Foto: Sverker Hyltén-Cavallius

Den huvudtalare som väckte mest tankar hos mig var isländske folkloristen Valdimar Hafstein som talade under rubriken: Authors, Editors, Folk: Copyright and Creative Agency from a Folklorist’s Perspective. Med en tillbakablick mot ”Gutenbergparentesen” – en period på sisådär 500 år då förmedlingen av idéer, berättelser och musik dominerades av tryckta medier och därmed sammanhängande idéer om intellektuell upphovs- och äganderätt – utgick Hafstein från exemplet med folkvisan ”Vísur Vatnsenda Rósu”. Med visans förflyttningar – från sjungen och nedtecknad folklig melodi till omhuldat körverk till poplåt (Björk) till speldosor till upphovsrättstvister (och noter där ”traditionell visa” plockats bort), kunde Hafstein diskutera den komplexa frågan om upphovspersoner, upphovskollektiv och upphovsrätt, i samspelet mellan skriftlig och muntlig kultur. Med dessa samspel och förhandlingar i bakhuvudet kan vi närma oss både arkivets samlingar och dess roll i samtiden.

Ny medarbetare med inriktning mot populärmusik

Sverker Hyltén-Cavallius. Foto: Hjalmar Hyltén-Cavallius.

Sverker Hyltén-Cavallius. Foto: Hjalmar Hyltén-Cavallius.

Denna vecka tillträder Visarkivets nya medarbetare Sverker Hyltén-Cavallius sin tjänst som forskningsarkivarie med inriktning mot 1900-talets populärmusik. Han är docent i etnologi och har tidigare varit anställd som lektor och forskare vid Stockholms universitet och Göteborgs universitet.

Som forskare har Hyltén-Cavallius främst ägnat sig åt frågor kring musik, generation och historieproduktion. I avhandlingen Minnets spelrum (2006) undersöks vilka slags pensionärskap som formas i olika musiksammanhang, och i den nyligen utgivna Retrologier (2014) studeras hur förflutenheter formas och förhandlas i nätverk kring rockmusik från 1970-talet.

På Visarkivet kommer Hyltén-Cavallius att arbeta med material och projekt rörande populärmusik, svara på förfrågningar och ansvara för referensbiblioteket.
En välkommen kompetens har härmed klivit ombord!