Utdelning av Olrogstipendiet till Mathias Boström på Visarkivet

Torsdagen 30 maj fick Mathias Boström, forskningsarkivarie på Visarkivet och ansvarig för arkiv och dokumentation på Musikverket, ta emot 2013 års Olrogstipendium under festliga former på Musik- och Teatermuseet.

Glad mottagare av 2013 års Olrogpris: Mathias Boström.
Foto: Eric Hammarström.

Priset delades ut av Jan-Olof Andersson, ordförande i Stiftelsen Ulf Peder Olrogs Minne och styrelseledamot i SKAP, vilken också läste upp stiftelsens motivering:

”För utomordentliga insatser som forskare i bevarande och vetenskapligt syfte med
ambition att som ansvarig för Svenskt visarkivs inspelningsarkiv öka tillgängligheten av låt- och vismaterial för en bred allmänhet med hjälp av modern teknik.”

Stipendiaten tacktalar medan Jan-Olof Andersson i rollen som ”spöksångare” gör sig beredd. Foto: Eric Hammarström.

I sitt tacktal påpekade Mathias Boström skämtsamt likheterna mellan sig själv och Olrog: de präglande åren som Uppsalastudent, det starka bandet till Svenskt visarkiv – och en undermålig sångröst. I stället för att själv framföra någon visa överlät han därför detta åt Jan-Olof Andersson som krönte utdelningen med några väl valda, skönt klingande Olrogalster.

Mathias Boström är musiketnolog i grunden och har arbetat på Visarkivet sedan 2001, bland annat som ansvarig för ljud- och bildupptagningarna i samlingarna. Han skriver även på en avhandling om ljudinspelningarnas tidiga historia i Sverige.

 

Läs mer

Du gamla du friska – från folkvisa till nationalsång

Ny bok i Svenskt visarkivs skriftserie av Eva Danielson och Märta Ramsten på Atlantis förlag. Boksläpp torsdag 30 maj på Musik- och teatermuseet klockan 17.

Du gamla du friska (bokomslag)

Hur kom det sig att den gamla balladen Kärestans död omvandlades till det som numera är den svenska nationalsången? Sveriges främsta experter svarar på frågan!

Ur förlagets presentation:

”Att Du gamla du fria (från början friska) skulle bli Sveriges nationalsång kunde varken textförfattaren Richard Dybeck eller hans samtid föreställa sig. Det skulle ta lång tid, och det skedde trots motstånd och flera andra motkandidater. Den snart 170-åriga sången har hunnit bli både bortglömd och återupptäckt, ändrad och utökad, hånad och hyllad. Här skildras hur dess växlingsrika historia, från det bejublade uruppförandet som folkvisa 1844 och fram till idag, då vi oftast hör den i idrottssammanhang. Ännu väcker vår nationalsång engagemang och den har på senare år varit föremål för ett antal riksdagsmotioner. Du gamla du fria har inte bara överlevt mot alla odds. Trots sina brister är den erkänd som nationalsång i ett Sverige som skiljer sig radikalt från när sången först framfördes.”

Eva Danielson och Märta Ramsten har båda varit verksamma vid Svenskt visarkiv. Där bestormades de av ofta märkliga frågor om vår nationalsång. Deras bok, närmast en kulturhistorisk exposé, röjer upp bland missuppfattningarna och myterna.

Mer om Du gamla, du friska

Ett besök i en annan arkivmiljö – en resa till Gambia

Arkivet på NCAC, Gambia

Musikern Alagi Mbaye, Tommy Sjöberg från Folkmusikens hus samt Jawara och Kujabi från NCAC inspekterar arkivlokalen. Foto: Mathias Boström

Nära band mellan Sverige och Gambia inom musikområdet är ingen nyhet. Sedan flera decennier har svenska folkmusiker samarbetat med gambiska musiker och musikhögskolorna har under lång tid skickat studenter till det lilla landet i Västafrika för att de under en period ska få bekanta sig med en annorlunda musikmiljö.

För musikarkiven är däremot samarbetet nytt. Historieberättaren och musikern Alagi Mbaye från Gambia och musikern Arne Forsén i Sverige har gjort Svenskt visarkiv uppmärksamma på behoven av digitalisering av de audiovisuella samlingarna vid National Centre for Arts and Culture (NCAC). I samarbete med NCAC och Folkmusikens hus i Rättvik, och med medel från Statens musikverk, har Visarkivet därför inlett ett samarbetsprojekt i syfte att bevara NCAC:s samlingar genom att överföra dessa till digitala format.

Visarkivets Mathias Boström och Alagi Mbaye

Visarkivets Mathias Boström på besök hemma hos koraspelaren Alagi Mbaye. Foto: Tommy Sjöberg

Samlingarna i NCAC omfattar drygt 5 000 fonogram med fältinspelningar av musik samt upptagningar av historieberättare med eller utan musikackompanjemang – viktiga källor till Västafrikas historia. I projektet avser vi att utrusta och utbilda NCAC för att kunna digitalisera och lagra sina samlingar. Mathias Boström, ansvarig för de audiovisuella samlingarna vid Statens musikverks arkiv och bibliotek, reste därför till Gambia en vecka i början av april för att tillsammans med Tommy Sjöberg, Folkmusikens hus i Rättvik, bekanta oss med NCAC:s personal och arkiv, den tekniska miljön och klimatförutsättningarna för att närmare kunna lägga upp projektplanen.

Det fanns flera likheter mellan arbetet i arkivet och utmaningarna för verksamheten i Sverige och Gambia. Vi kände oss hemma i en miljö med entusiastiska fältarbetare och arkivmedarbetare med djupa kunskaper om samlingarna och starka band till arkivet. De största skillnaderna gällde ekonomiska och praktiska förutsättningar, där arkivet i Gambia har svårt att förvara samlingarna under goda förhållanden i det för arkivmaterialet ogynnsamma tropiska klimatet. Problem med att underhålla teknisk apparatur finns också och försvårar såväl tillgängliggörande för besökare som digitaliseringsarbete. Under besöket i Gambia gjorde vi även ett flertal studiebesök för att bekanta oss med de möjligheter som finns lokalt för att understödja projektets syfte – musikstudios och Gambias radioarkiv.

Mögelangripet band

Ett exempel på ett band som farit illa i det tropiska klimatet. Foto: Mathias Boström

Nästa steg i projektet blir att utarbeta förslag för arbetsscheman för digitalisering och ordna den nödvändiga utrustningen. Vi planerar att återvända till Gambia i november för utbildning och sjösättning av det praktiska digitaliseringsarbetet. Det ser vi fram emot!