Författararkiv: Svenskt visarkiv

Musik, kulturarv, arkiv och ny kreativitet

Postat den av

Den italienska musiketnologins ställning liknar på många sätt den svenska. Ämnet har ingen självständig plats i universitetsvärlden – inga egna institutioner. Italiensk musiketnologer finns inom musikvetenskap, etnologi och andra kulturvetenskaper. Därför har de årliga träffar som anordnas i Venedig genom kulturorganisationen Fondazione Giorgio Cini blivit en viktig plats för studenter och forskare.

Årets möte var det 20:e i ordningen och hölls den 29–31 januari. Temat var musikarkiv och deras förändrade roll och förutsättningar. Till varje möte bjuder man in internationella forskare för att bredda diskussionerna och denna gång hade man Anthony Seeger från UCLA och Smithsonian/Folkways och Dan Lundberg från Musikverket som gäster.

Fondazione Giorgio Cini är ett kulturcentrum som skapades 1951 av Greve Vittorio Cini till minne av sonen Giorgio som dödades i en flygolycka. Fonden har sin verksamhet huvudsakligen i klostret på ön San Giorgio Maggiore mittemot San Marco i Venedig.

En stor del av årets seminarium ägnades åt musikarkivens ansvar i förhållande till demokrati, yttrandefrihet och upphovsrätt. Inte minst i förhållande till de nationalistiska strömningar som blir allt starkare i europeiska länder.

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Ett annat viktigt tema i anknytning till detta var migration och mångkultur. Anthony Seeger avslutade sitt anförande med att sjunga ”All mixed up” som hans farbror Pete Seeger skrev 1960. En låt som är lika aktuell nu som då.

I like Polish sausage, I like Spanish rice,
and pizza pie is also nice
Corn and beans from the Indians here
washed down by German beer
Marco Polo traveled by camel and pony,
he brought to Italy, the first macaroni
And you and I as well as we’re able,
we put it all on the table

I think that this whole world
Soon mama my whole wide world
Soon mama my whole world
Soon gonna be gettin’ mixed up.

This doesn’t mean we will all be the same,
We’ll have different faces and different names
Long live many different kinds of races
It’s difference of opinion that makes horse races
Just remember the rule about rules, brother
What could be right for one could be wrong for the other
And take a tip from La Belle France: ”Viva la difference!”

Nytt arkiv berättar femton års folkmusikhistoria

Postat den av

Stiftelsen Svensk Folkmusikfond stöttade folkmusikens eldsjälar

I efterdyningarna av 1970-talets folkmusikvåg debatterades hur verksamma inom folkmusikfältet skulle kunna ta del av upphovsrättsmedel på samma villkor som musiker och kompositörer inom populär- och konstmusiken. Resultatet blev stiftelsen Svensk Folkmusikfond, som under en femtonårsperiod med start 1979 fördelade bidrag till musiker, arrangörer, pedagoger och andra eldsjälar inom folkmusikområdet. Stiftelsen finansierades via frivilliga bidrag från bland andra STIM, Sveriges Radio och Rikskonserter. I en informationsfolder sägs att ”Fonden har till uppgift att främja utbildning och forskning på den traditionella folkmusikens område samt att även i övrigt stödja den traditionella folkmusiken. I begreppet folkmusik innefattas därvid all folkmusik som utövas i Sverige, dvs även samernas, de finländska minoriteternas och invandrarnas folkmusik”. Arbetet leddes av en styrelse, som i sin tur tillsatte en rådgivande nämnd som granskade ansökningar och föreslog hur bidragen skulle fördelas.

Tillgängligt hos Svenskt visarkiv

Folkmusikfondens verksamhet upphörde 1994, och dess efterlämnade material förvaras idag på Svenskt visarkiv. Där har det nyligen ordnats och förtecknats som ett föreningsarkiv, och finns nu tillgängligt för allmänheten. Arkivet består till sin största del av ansökningshandlingar. Här finns allt från unga och vetgiriga musiker som söker bidrag för att kunna besöka äldre traditionsbärare till veteraner som arbetar med att färdigställa uppteckningsarbeten av folkmusik som utgör rena livsverk. Här finns också spelmansförbund som ger ut skivor och notsamlingar från hembygden till professionella musiker som planerar att starta folkmusikutbildningar på högskolor och folkhögskolor. Sammantaget ger arkivet en bra och omfångsrik bild av folkmusiklivet i Sverige under dessa år, en guldgruva för såväl forskare som andra vetgiriga.

Mer information om arkivets innehåll finns i arkivförteckningen över Stiftelsen Svensk Folkmusikfonds arkiv.

 

Dansforskare möts i Göteborg

Postat den av

Brytningspunkter och tradition, repetition som transformation och semiotiska resurser var en del av det som diskuterades när dansforskare från olika dansområden i Sverige möttes i Göteborg den 7-9 januari. Detta var ett första möte där representanter för både konstnärlig dansforskning och dansetnologi träffades och diskuterade vad som pågår inom fälten i dag. Dansarkivarie Anna Nyander från Visarkivet deltog med ett inlägg om queerdans. Andra deltagare var till exempel professor Lena Hammergren från Stockholms universitet och dansforskaren Karen Vedel från Köpenhamn.

Seminariet hölls på Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs universitet och utöver presentationer och diskussioner bjöds det även på en kort workshop i ”surashi” – japansk långsam gång.

Suriashi-workshop i korridoren

Ami Skånberg Dahlstedt ger en workshop i Suriashi i korridorerna på Instutitionen för kulturvetenskaper i Göteborg. Foto: Anna Nyander

 

Bilder ur musikskapandets vardag

Postat den av

Vid årsskiftet utkom en ny antologi om olika sidor av musikskapande och musikutövande i vardagen, Bilder ur musikskapandets vardag. Mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik. Den utgör en forskningsrapport från programmet ”Musikskapandets villkor: mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik”, ett samarbete mellan Umeå universitet och Svenskt visarkiv.

Bilder ur musikskapandets vardag

Bilder ur musikskapandets vardag

Innehåll

Boken innehåller texter av fyra musiketnologer. Den är redigerad av Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, som också har varit projektledare. Hans båda bidrag handlar om konstmusikaliskt skapande som dagligt arbete och social process. I antologin medverkar också Marika Nordström från samma institution med två texter om processer kring låtskrivande i populärmusikens vardag. Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbiblioteket, Musikverket, för en diskussion kring musikaliska genrer och kvalitetsbegrepp samt skriver om dagens tävlande i folkmusik. Ingrid Åkesson vid Svenskt visarkiv, Musikverket, har studerat traditionell sång i småskaliga sammanhang som exempel på flytande gränser mellan att musicera för andra och att musicera med andra, bland annat i form av små veckoslutsfestivaler.

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

 

Bilder ur musikskapandets vardag är utgiven av Umeå universitet och kan beställas från:

Inst för kultur- och medievetenskaper
Att K Hellman
Umeå universitet
901 87 UMEÅ

 

 

 

Julklapp från Svenskt visarkiv

Postat den av

Snart är det dags för Lucia och med anledning av det publiceras här ett litet urval folkliga staffansvisor ur Knut Brodins samling Julens visor.

Staffansvisorna speglar en av de julseder där kristet innehåll (martyren och helgonet Staffan/Stefanus) har smälts samman med både förkristna föreställningar och det gamla bruket där ungdomar har dragit runt i byarna och sjungit samt tiggt en slant eller mat och brännvin till ett kalas.

Numera sjungs de flesta staffansvisorna vid Lucia, men traditionellt hör de samman med annandagens Staffansritt – den 26 december är Sankt Staffans dag – och Trettondagens stjärnspel. Det finns alltså några veckor kvar för att hinna lära in nya visor!

Hela boken Julens visor finns i nytryck att beställa via vår prislista. Ett urval av bokens visor är insjungna av studenter och lärare vid Institutionen för folkmusik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Bland dessa finns två av staffansvisorna.

Får du mersmak på staffansvisor finns många fler varianter i Sveriges Medeltida Ballader, band 2. Just denna ballad hör till dem som har sjungits mest under flera århundraden – en historisk hit. Läs mera om lusse- och staffansseder och visor i Ingen dager synes än.

Ladda ner Staffansvisor

Staffansvisor

Illustration ur Julens visor.
Illustratör: Märta Afzelius.

Nu startar julrean!

Postat den av

Traditionsenligt så här någon månad före jul är det dags för Visarkivets julrea. Under perioden 17/11–19/12 lämnar vi 20% rabatt på alla böcker i prislistan. Rean gäller på beställningar som görs senast 19/12 – beställ via formuläret i prislistan eller mejla din beställning till info@visarkiv.se!

 

Julens visor

Tips: Vår nyutgåva av Knut Brodins klassiska Julens visor finns nu åter i lager – en julklapp till en visälskande vän – eller kanske till sig själv? Ljudspåren med tolkningar av ett urval sånger ur utgåvan, gjorda av Musikhögskolans folkmusiklinje som tidigare fanns på medföljande CD kan inom kort avlyssnas via vår hemsida.

Sista exemplaret sålt av Sverige medeltida ballader: band 1

Postat den av
SMB 1

Svenskt visarkivs Jörgen Adolfsson med det sista exemplaret av SMB: band 1. Foto: Mathias Boström

Kronan i Svenskt visarkivs vetenskapliga utgivning är Sveriges medeltida ballader, en utgåva i sju tjocka volymer av alla kända ballader i alla sina varianter. Arbetet med utgåvan började på 1950-talet och böckerna publicerades 1983–2001. Nu har Svenskt visarkiv sänt iväg det sista inbundna exemplaret av det första bandet, vilket innehåller naturmytiska visor om varulvar, havsfruar, lindormar och andra fantasieggande och skrämmande gestalter.  Vår förhoppning är kunna publicera boken elektroniskt inom kort.

Forskare från Visarkivet på sångseminarium

Postat den av

Är traditionell/folklig sång idag en musikgenre bland andra eller kan den också ses som många människors livsinnehåll? Var möts scenkonsten och det oackompanjerade gemensamma sjungandet? var ett par frågor som ställdes vid ett sångseminarium 24 oktober i Växjö. En annan fråga handlade om hur blindas och missdådares livsöden har skildrats i visor och om dessa visors livsöden i form av skillingtryck som exempel på röster från ett utanförskap. Ett tredje tema var traditionell sång som bas för scenisk gestaltning och en konstnärlig forskningsprocess.

En öppen seminariedag kring forskning om traditionell sång och sjungande anordnades den 24 oktober vid Institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med Musik i Syd. Vid det välbesökta seminariet Perspektiv på traditionell sång medverkade tre forskare som alla på olika sätt specialiserat sig på traditionell sång. Två av dem är verksamma vid Svenskt visarkiv.

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

 Musiketnologen Ingrid Åkesson presenterade resultat från sitt postdok-projekt ”Musik att höra eller musik att göra” inom Umeå universitets Musikskapandets villkor. Hon talade om minifestivaler och workshops knutna till balladsång i Sverige och Skottland som mötesplatser med flytande gränser mellan artist och publik och mellan professionell och amatör, musiksituationer där sången som berättelse står i centrum.

Litteraturvetaren Karin Strand är specialiserad på musiktexter och studerar inom ramen för forskningsprojektet Utanförskapets röster skillingtrycksvisor om social utsatthet. Hon berättade om blindas respektive missdådares livsöden i visor samt visornas livsöden.

Susanne Rosenberg demonstrerar "flowkanalen". Foto: Karin Strand

Susanne Rosenberg demonstrerar ”flowkanalen”. Foto: Karin Strand

Dessutom medverkade sångerskan Susanne Rosenberg som 2013 disputerade på en konstnärlig doktorsavhandling vid Sibeliusakademien, Kurbits-ReBoot. Svensk folksång i ny scenisk gestaltning. Hon presenterade sina konstnärliga processer, metoder och begrepp insatta i ett teoretiskt ramverk.

Seminariet fortsatte med paneldiskussion och ett öppet samtal med aktivt deltagande från publiken, som bestod av bland annat forskare, musikstudenter och sångpedagoger.

En kväll med folklighetsikonen ”Snoddas”

Postat den av

Vad är det som gör att vissa artister blir fenomen i sin samtid? Få personifierar detta så väl som en viss bandyspelare från Bollnäs som 1952 slog igenom i radio med dunder och brak genom att framföra en enkel visa – Gösta ”Snoddas” Nordgren.

Gösta "Snoddas" Nordgren sjunger i Lennart Hylands sista program av Karusellen. Foto: TT Nyhetsbyrån/Historical

Gösta ”Snoddas” Nordgren sjunger i Lennart Hylands sista program av Karusellen. Foto: TT Nyhetsbyrån/Historical

Just ”Snoddas” var ämnet när Visarkivet i samarbete med filmaren Jonas Sima arrangerade del två i miniserien Folkhemsikoner onsdagen den 22 oktober i Musik- och teaterbiblioteket. Kvällen innehöll såväl filmvisning som föredrag och diskussion, programpunkter som ur olika perspektiv belyste ”Snoddas” artistskap, repertoar och resonans i kulturdebatten.

Jonas Sima visade sin film Jag var ung en gång för länge sen (1991) och berättade om arbetet med både den och den senare utgivna boken Sagan Snoddas. Sverige i oskuldens tid (1996). I filmen skildras ”Snoddas” genom intervjuer med vänner, familj, managers och medmusikanter och inte minst med arkivklipp och reflektioner.

Efter filmvisningen höll Visarkivets Karin Strand ett anförande om den mer kritiska samtidsreceptionen av ”Snoddas”. Han blev nämligen inte bara den breda publikens idol och angelägenhet utan också något för såväl kulturkritiker som kuplettmakare att förhålla sig till.

Efter detta var ordet fritt och diskussionen fortsatte med publiken om vad det var ”Snoddas” egentligen slog an i efterkrigstidens Sverige. Kanske var det fråga om nostalgi redan för samtidspubliken? Kvällen avslutades som sig bör med ett klingande framförande av ”Flottarkärlek” där Visarkivets Wictor Johansson ackompanjerade sångaren Daniel Björkander på dragspel.

Daniel Björkander och Wictor Johansson avslutar kvällen med "Snoddas" genombrottssång "Flottarkärlek". Foto: Karin Strand

Daniel Björkander och Wictor Johansson avslutar kvällen med ”Snoddas” genombrottssång ”Flottarkärlek”. Foto: Karin Strand

Första folkviseutgåvan 200 år

Postat den av

”Och liten Karin tjänte på unga kungens gård… ” – de flesta svenskspråkiga personer i vuxen ålder känner nog igen den ballad som börjar så. ”Liten Karin” är en av de visor som har tryckts i vissamlingar och skolsångböcker i Sverige under 200 år. 1814 utgavs den allra första svenska folkvisesamlingen, Svenska folk-visor från forntiden, redigerad av Arvid August Afzelius och försedd med ett berömt förord av Erik Gustaf Geijer. Samlingen har alltsedan den kom haft en enorm betydelse för vissångare, tonsättare, musiker, pedagoger och forskare. De varianter av visor som Afzelius och Geijer valde ut för sin utgåva kom att tryckas om och om igen i visböcker och skolsångböcker under 1800- och 1900-talen. Utgåvan fick på så sätt en betydelse långt utöver den relativt lilla upplaga som trycktes åren 1814-1816.

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Seminarium i Uppsala 9 oktober 2014

För att belysa utgåvans tillkomst och inflytande arrangerade Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning i samarbete med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ett seminarium den 9 oktober med inlägg från svenska, danska, finländska och norska forskare. Talarna ingick i det Nordiska nätverket för folkmusikforskning och -dokumentation, NOFF. Inläggen vid seminariet belyste både textliga, musikaliska, ideologiska och allmänkulturella aspekter på decennierna omkring 1810-talet och romantikens uppfattningar om folklig kultur. Program seminarium 9 okt 2014

Dagen före seminariet hade det nordiska nätverket sitt årliga möte på Svenskt visarkiv med aktuella rapporter från de olika arkivinstitutionernas verksamheter. I vanlig ordning blev det också värdefullt erfarenhetsutbyte av allt ifrån databasfrågor till organisationsstrukturer och tillgängliggörande av forskning och material.