Handskrifter och skillingtryck

Under flera hundra år har människor skrivit ner vistexter och melodier i häften och böcker eller på lösa blad. Intresserade samlare har dessutom sökt upp de personer som fört visorna vidare och nedtecknat både visor och instrumentalmusik för eftervärlden.

Handskrivna visböcker är till det yttre vanliga anteckningsböcker där privatpersoner har skrivit ner och samlat vistexter. Traditionen att skriva visbok går tillbaka till 1500- och 1600-talens högreståndsmiljöer och spred sig till bredare folklager för att kulminera decennierna kring sekelskiftet 1900. Visarkivet har en stor mängd handskrivna visböcker i original och kopia. Materialet har dels kommit in som donationer från privatpersoner, dels genom riktade insamlingsprojekt. Ett sådant är insamlingen av visböcker från Gotland som Visarkivet gjorde 2009 i samarbete med Sveriges Radio Gotland. Ett urval av dessa böcker presenteras och publiceras i sin helhet på sidan Handskrivna visböcker. I anslutning till presentationen finns mer att läsa om detta fascinerande musiketnologiska källmaterial

Ett skillingtryck är ett tryckt blad, oftast vikt till åtta sidor, som innehåller vistexter och dikter. Detta var under flera hundra år en av de mest spridda publikationsformerna i Sverige och har gett namn åt de så kallade skillingtrycksvisorna.  I visarkivets samlingar finns skillingtryck i original, som till stor del är sökbara i Vis- och låtregistret. Det finns även kopior av de mest betydande samlingarna av svenska skillingtryck, framför allt den i Kungliga Biblioteket i Stockholm. Dessa är delvis sökbara i Förstaradsregistret och Ämnesregistet. Ett urval av KB:s skillingtryck om brott och brottslingar kan du söka i och ta del av som fritt nedladdningsbara pdf:er här. Läs mer om skillingtryck.

I handskriftssamlingen förvaras bland annat:

• visböcker skrivna under 1700-, 1800- och 1900-talen, de flesta så kallade vaxduksböcker från decennierna kring sekelskiftet 1900
• notböcker med låtar nedskrivna av spelmän
• större samlingar efter spelmän, innehållande nedtecknade låtar, arrangemang med mera
• visor och låtar nedtecknade av samlare
• specialsamlingar, till exempel visor insamlade genom Radiotjänsts folkvisepristävling 1947/48 och manuskript från lokalrevyer.

Handskrifter ingår bland annat i Visarkivets folkmusiksamlingar. Den största är Folkmusikkommissionens notsamling med över 100 000 låtar. Innehållet är sökbart och kan skrivas ut från webben.

Lapp-Nils (1804–1870) från Hallen i Offerdal i västra Jämtland var den viktigaste stilbildarna för den instrumentala folkmusiken i Jämtland under 1800-talet. Häftet är daterat 1920 och består huvudsakligen av uppteckningar av Lapp-Nils elev Per Danielsson (1822–1922). Uppteckningarna är gjorda av Peter Sahlin (1874–1966) från Åre och av Bengt Bixo (1879–1962) från Mörsil.

Till notboken
Mer om notboken och dess historia