Inspelningar

Svenskt visarkivs audiovisuella samlingar speglar utvecklingen inom Visarkivets genrer från och med början av 1900-talet. Till Visarkivets genrer räknas folkmusik, jazz, äldre populärmusik, visa och angränsande genrer samt folklig dans. Inspelningarnas ålder innebär också att olika dokumentationstekniker sätter sin prägel på samlingarna: fonografernas vaxrullar, grammofonernas lackskivor, magnetiska trådar och olika typer av band, 8- och 16-mm film, olika videoformat samt dagens digitala format.

Inspelningsarkivet består av dels Visarkivets egna inspelningar av musik, dans och intervjuer, dels av donerade originalinspelningar gjorda av andra samt även kopior av andras unika inspelningar. Svenskt visarkiv har även ett omfattande skivbibliotek med kommersiellt utgivna inspelningar. Det sammanlagda antalet inspelningar överstiger 50 000.

Visarkivets egen inspelningsverksamhet började i liten skala med bandinspelningar i början av 1960-talet. 1968 anställdes Märta Ramsten för att leda en omfattande dokumentation av visor och låtar inom det folkliga musikområdet. Ursprungligen var syftet att rädda repertoarerna hos en äldre generation sångerskor och spelmän, men under 1970-talet breddades dokumentation och kom även att omfatta bland annat den folkmusikintresserade ungdomen och barns sånger och lekar. Vid olika tillfällen under 1960- och 70-talen dokumenterades också musiktraditionerna bland fångar på några av landets fängelser. Sveriges Radios äldre folkmusikinspelningar finns i kopia i inspelningsarkivet.

I början var inspelningarna inriktade mot vad som ansågs vara etniskt svensk folkmusik, men perspektivet har breddats. Samlingarna omfattar i dag även andra ursprungliga och invandrande grupper. Här kan nämnas Karl Tiréns inspelningar med samisk jojk från 1910-talet, Visarkivets inspelningar med tornedalsfinska visor på 1970-talet, dåvarande Musikmuseets dokumentation av musikgrupper med invandrarbakgrund på Mix musikcafé under 1990-talet och Svenskt visarkivs resandemusikprojekt på 2010-talet.

I ljudsamlingarna finns flera bandade intervjuer med svenska jazzmusiker. De första intervjuerna gjordes av Gruppen för svensk jazzhistoria på 1970-talet och arbetet har sedan kompletterats av Visarkivets jazzavdelning. Donationer av viktiga studio- och konsertinspelningar av jazz och improvisationsmusik finns också i ljudsamlingarna.

Det går att ta del av inspelningar i Svenskt visarkivs samlingar på flera sätt. I onlinekatalogen Inspelningar i Svenskt visarkiv finns stora delar av databasen över ljudinspelningar sökbar. Här går det också att lyssna på flera inspelningar.

Nästan allt material är tillgängligt vid besök på arkivet. Det går även att mot avgift beställa kopior för personligt bruk av visst outgivet material. Kontakta Visarkivets expedition för frågor om ljud- och filmmaterial och gärna inför besök för att försäkra dig om att materialet är tillgängligt.

1913 slog folkmusikinsamlaren Karl Tirén för första gången på sin fonograf för att spela in samisk jojk. Därmed gick startskottet för ett av de största inspelningsprojekten av jojk i Sverige. Ett sekel senare kan du lyssna på jojkinspelningarna på direkt på webben.

Till Samiska röster

Från slutet av 1940-talet till 1960-talet gjorde Matts Arnberg uppemot 20 inspelningsresor till olika delar av landet för Sveriges radios räkning. Där spelade han in lokala vistraditioner framförda av ortsborna. En banbrytande verksamhet på sin tid. Nu kan du lyssna på en del av dessa inspelningar på nätet. 

Till Matts Arnbergs resa i folkmusiken

Delar av Svenskt visarkivs ljudsamlingar är sökbara via DISMARC-portalen. DISMARC-portalen är resultatet av ett EU-projekt som Visarkivet medverkade i 2006–2008. Projektet gick ut på att bygga upp en gemensam katalogplattform för arkiv och andra som i någon omfattning har musikrelaterat material i sina samlingar, såsom museer, bibliotek, radioföretag och privatsamlare. Efter det ursprungliga projektets slut har portalen fortsatt att utvecklats.