Den inre och yttre sångrösten, skapandeprocesser i rap, Scenkonstmuseets historia och kulturpolitikens regionalisering. Dessa ämnen är vad några av den yngre generationen svenska musiketnologer forskar kring. Projekten presenterades vid ett seminarium på Svenskt visarkiv/Musikverket den 16 juni 2015.

Musiketnologi, ett område där olika relationer mellan musik-människa-samhälle står i centrum, är ett stort fält internationellt, men i Sverige kan ämnet studeras endast som deldisciplin vid enstaka universitetsinstitutioner, eller utomlands. Musiketnologin utgör också en viktig bas för arbetet vid Svenskt visarkiv, som sedan många år omfattar forskning såväl som insamling, tillgängliggörande och service till forskare och allmänhet. Därför bjöd Svenska kommittén av ICTM (International Council for Traditional Music, den största internationella sammanslutningen inom området musiketnologi) i samarbete med Svenskt visarkiv in till ett halvdagsseminarium tisdagen den 16 juni, där fyra nu aktiva doktorander vid olika institutioner fick möjlighet att presentera sina avhandlingsprojekt och diskutera med några seniora forskare. De olika projekten har på olika sätt en anknytning till det musiketnologiska fältet.

Doktoranderna Andrea Dankic och Madeleine Modin. Foto: Ingrid Åkesson.

Kristin Borgehed vid The Elphinstone Institute, University of Aberdeen, Skottland presenterade sitt projekt Tuning the Human Voice: An Empirical Exploration of Tonality in Northern Traditional Singing. Det handlar bland annat om klangen i röstens olika rum, inuti sångarens huvud och utanför, för lyssnarna. Undersökningen sker dels genom förkroppsligad sångupplevelse, dels etnografiska metoder och dels mätmetoder som spektrogram. Andrea Dankic vid Institutionen för etnologi, Stockholms universitet arbetar med projektet Att göra hiphop. Musikskapande processer som praktik och position, där hon vill undersöka hur praktik, kreativitet och sociala positioner samspelar. Daniel Fredriksson vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, presenterade sitt arbete kring Musiklandskap – musik, plats och kulturpolitikens regionalisering. Syftet är att utforska hur diskurser kopplade till musik, politisk och administrativ styrning samt plats länkas samman genom att studera kulturpolitikens regionalisering i Dalarnas län. Madeleine Modin vid Institutionen för musikvetenskap, Stockholms universitet forskar kring revitaliseringen av äldre musik representerad av den mångåriga konsertverksamheten vid den institution som nu har namnet Scenkonstmuseet: Musikaliska instrumentationer. Samlande, folkbildning och revitalisering på Musikhistoriska museet 1899-1973.

Som inbjudna diskussionspartners deltog också docent Lars Kaijser, Stockholms universitet, docent Karin L Eriksson, Linnéuniversitetet, docent och arkiv- och bibliotekschef Dan Lundberg, Musikverket/Åbo akademi och fil dr Ingrid Åkesson, Musikverket/Svenskt visarkiv. Dessutom deltog andra medlemmar av Svenska kommittén av ICTM, varav några nuvarande och tidigare kolleger från några av Musikverkets institutioner. Initiativtagare till seminariet var Ingrid Åkesson, som är ordförande i Svenska kommittén för ICTM.