Sångkonferens i Sydafrika

Berg kring Stellenbosch. Foto: Ingrid Åkesson

Berg kring Stellenbosch. Foto: Ingrid Åkesson

Den 13–19 oktober 2013 möttes sångforskare från mer än 20 länder i Stellenbosch, västra Kapprovinsen i Sydafrika vid 43rd International Ballad Conference of the Kommission für Volksdichtung. Lokal organisatör var professor Matilda Burden vid universitetet och universitetsmuseet i Stellenbosch, och konferensen var den första på södra halvklotet.

Temat för konferensen var Social issues in ballads and other songs. Deltagarna presenterade forskning kring allt från gränsöverskridande körsång i Sydafrika efter apartheid, sociala dilemman i musikdokumentation under apartheid och sångens roll i Zimbabwes sociala förändringsprocesser till hiphopballader i dagens USA och incestmotiv i de skandinaviska medeltidsballaderna.

Forskarna kom från olika discipliner som folkloristik, kulturhistoria, musiketnologi och litteraturvetenskap. Från Sverige deltog Ingrid Åkesson, forskningsarkivarie  Svenskt visarkiv. Hennes paper hade titeln “Her faither struck her wondrous sore”. Structural, gendered and honour-related violence – a ballad motif with everlasting relevance.

Förutom föredrag och diskussioner omfattade konferensen också flera musikinslag, bland annat en konsert med Tygerberg Children’s Choir och Stellenbosch University Choir, båda med internationellt renommé.

Nedan finns ett videoklipp med Tygerberg Children’s Choir.

Mästerspelmanskonsert på Skansen

På lördag den 31 augusti går årets spelmansstämma på Skansen av stapeln. Programmet finns här: www.spelmansstammapaskansen.se. Visarkivet arrangerar den årliga mästerspelmanskonserten i Seglora kyrka. Medverkande är årets två vinnare av Zorns guldmärke, Olov Johansson och Nisse Nordström, samt Lena Willemark och Lisa Eriksson Långbacka. Konserten börjar 14.30. Varmt välkomna!

Folk- och Världsmusikgalan 2013

Årets Folk- och Världsmusikgala gick av stapeln i Gävle den 20 april. Redan dagen innan var Gävle konserthus fullt av aktivitet i form av konserter, utställare, seminarium och kurser. Svenskt visarkiv deltog i forskarseminarier och som utställare.

Årets vinnar på galan är:

Årets Artist: Emilia Amper

Årets Tvärspel: RESIDANS

Årets Arrangör: Nordic Romani festival

Årets Grupp: Jul i folkton

Årets Nykomling: Kolonien

Årets Traditionsbärare: Ralf Novak Rosengren

Årets utgåva: Karima Nayt och Quoi d’autre?

Årets Hederspris: Bert Persson

Missade man galan kan man se hela konserten på www.gala.se t.o.m. 20 maj!

100-årig jojk nu på webben!

Jojkerskorna Greta Persson, Maria Persson och Karl Tirén i Arjeplog 1937. Foto: Okänd

Jojkerskorna Greta Persson, Maria Persson och Karl Tirén i Arjeplog 1937. Foto: Okänd

Den 8 februari 1913 slog folkmusikinsamlaren Karl Tirén för första gången på sin fonograf för att spela in jojk. Det blev starten för en av de största inspelningsprojekten av samisk jojk i Sverige. Hundra år senare kan du nu lyssna på inspelningarna på webben.

Efter de första jojkinspelningarna på vintermarknaderna i Arvidsjaur och Arjeplog 1913 fortsatte Karl Tirén sitt insamlingsarbete. I dag finns nära 300 vaxrullar bevarade med sammanlagt ett 100-tal jojkande kvinnor och män i åldersspannet nio till 77 år.

Lyssna på 100-årig jojk

Nu tillgängliggörs de unika inspelningarna successivt på Statens musikverks webb med start den 8 februari 2013, på dagen hundra år sedan den första inspelningen. Bakom projektet står Svenskt visarkiv på Musikverket i samarbete med Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå och Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum.

”Starka musikaliska uttryck”

– Jojkningen är en vital och viktig uttrycksform även i vår samtid. Genom tillgång till äldre arkivmaterial kan nutida utövare hämta inspiration från föregångare. De starka musikaliska uttrycken kan fängsla såväl forskare som musik- och kulturintresserade, säger Mathias Boström, forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv där majoriteten av inspelningarna finns i dag.

Lyssna och läs mer här!

Öppna nätverkskvällar med Impra på Svenskt visarkiv

Tauberummet kl.19-21
Svenskt visarkiv, Torsgatan 21 i Bonnierhuset.

21/11 Monica Dominique
Pianist, kompositör, arrangör, kapellmästare, revyartist och skådespelare. Verksam på en bred front inom musiklivet sedan 1960-talet.

Samtalsledare: Lina Nyberg

Monica Dominique

Kvällarna inleds med ett anförande på ca. en timme därefter följer samtal och diskussion med möjlighet att ställa frågor.

Fri entré och enklare förtäring.

Anmälan till: roger.bergner@visarkiv.se eller tfn: 08-51955499

Ett arrangemang i samarbete mellan Impra och Svenskt visarkiv.

www.impra.se
www.visarkiv.se

Vad är Impra?

Impra är en förening och ett nätverk som bildades 2 april 2006 på initiativ av Lina Nyberg och Gunilla Hedin.
Ordet Impra är en ordlek av ordet improvisation och en ”feminin” ändelse. Föreningen är öppen för alla, oavsett kön, sexuell läggning och härkomst, som delar föreningens mål och visioner.
Impra är inte en kvinnoförening, men föreningens syfte är främst att stödja och främja kvinnliga musiker som arbetar med improvisation oavsett genre, eftersom det finns en stor brist på kvinnliga musiker inom dessa områden.
Impra:s vision är ett musikliv där fokus ligger på musiken och musikern/kompositören och där alla har lika möjligheter att utöva detta yrke, oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst.
Vad gör Impra?
Impra…
…kartlägger och synliggör kvinnliga musiker.
…erbjuder utbildning och fortbildning i genusmedvetenhet för verksamma inom musikområdet (pedagoger, musiker, studenter och beslutsfattare).
…anordnar seminarier och diskussioner för kvinnliga musiker och andra.
…är värd för ett diskussionsforum på nätet för utövare.
…skickar ut nyhetsbrev till medlemmar gällande aktuella bidragsansökningar, stipendier, medlemmars gig och annan viktig information.
…anordnar kontinuerliga nätverksgenererande träffar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
…fungerar som stöd och sambandcentral för medlemmarna.
…tjänstgör som plattform för medlemmars projektidéer.
…främjar debatt i samhället om genusproblematiken i musikvärlden.
Diskriminering är ett starkt ord som kanske för tankarna till sexuella trakasserier och uteblivna jobbansökningar. Men förutom det återfinns det faktiskt även i rent konkreta och egentligen ganska odramatiska strukturer och tankemönster hos oss alla, oavsett kön. Detta vill Impra diskutera och informera om.

Fotnot: från Impras hemsida www.impra.se

Mer klapplekar och ramsor dokumenterade!

Torsdag 8 november var det dags igen för Visarkivet att dokumentera skolgårdskultur och barntradition. Denna gång var det Sjötorpsskolan i Skogås som fick besök. Över 100 barn i klasserna 1 – 3 spelades in och videofilmades, och många bidrag blev det. Flera lekar och ramsor är välkända sedan tidigare, däribland den fortfarande så populära ”So Makaroni” (eller ”Si Makaroni” som den oftare visade sig heta bland Sjötorpsskolans barn), men många nya varianter kunde dokumenteras.

Glada barn på Sjötorpsskolan i Skogås där Visarkivet har varit och spelad in klapplekar och ramsor. Foto: Dan Lundberg.

Besöket möjliggjordes tack vare välvilligt bemötande från skolans personal och föräldrar. Dokumentationen kommer att registreras och göras sökbar i Visarkivets databaser, och blir ett intressant tillskott till den pågående insamlingen av barns sång- och lektraditioner. Senast var det Segeltorpsskolan i Huddinge som spelades in, i juni i år.

Jubileum och seminarier på Norsk visearkiv

 

Norske middelalderballader Melodier bd 1

Norske middelalderballader Melodier bd 1

Norsk visearkiv  i Oslo firade sitt 30-årsjubileum den 24 november med ett välbesökt seminarium i Nasjonalbiblioteket om medeltidsballader i Norden. Bland föredragshållarna fanns förutom flera norska talare Ann-Mari Häggman från Finlands svenska folkmusikinstitut, den danska balladforskaren Lene Halskov Hansen och Svenskt visarkivs förra medarbetare Margareta Jersild. Norsk visearkiv är en systerinstitution till Svenskt visarkiv men arbetar enbart med vokala genrer. För tillfället arbetar man bland annat med en utgåva av norska ballader med melodier samt en utgåva av hittills svårtillgängliga balladtexter

Dagarna efter jubileet höll det nordiska forskarnätverket för vokal folkmusik ett tvådagars seminarium kring två teman: olika aspekter på förhållandet mellan muntlig och skriftlig tradition samt på samtida bruk av källor.  Nätverket är tvärvetenskapligt och omfattar synsätt från både text- och musikforskning, folkloristik, musiketnologi, pedagogik och utövarsidan. 2009 producerade nätverket boken Tradisjonell sang som levende prosess

Gals & Pals på besök hos visarkivet

En skara särskilt inbjuda gäster fick bevittna en musikhistorisk kavalkad i bild och ton och en release av en ny CD: ”Gals & Pals in the 80’s” på Svenskt visarkiv den 6 november.

Bosse Andersson, som själv ingick i den senare upplagan av sånggruppen, höll ihop kvällen och fick hjälp av medlemmarna: Kerstin Bagge, Monica Dominique och Lena Willemark, som på ett mycket personligt sätt berättade minnen från gruppens 50-åriga historia.

Kerstin Bagge var med från början 1962 tillsammans med sin man Lasse Bagge, som också ledde gruppen och stod för de sinnrika arrangemangen, som ofta byggde på jazzstandards med nya texter av t.ex. Beppe Wolgers.  I gruppen ingick också under alla år Svante Thuresson, som dessvärre inte kunde medverka denna kväll på grund av sjukdom.

Tre Gals! Fr v Lena Willemark, Monica Dominique och Kerstin Bagge. Foto: Eric Hammarström

Gals & Pals är ett stycke svensk musikhistoria från en tid då SVT i sina produktioner lyckades förena en hög konstnärlig kvalité med en bred folklig popularitet. Men Gals & Pals framträdde också på krogshower och samarbetade gärna med Hasse & Tage. 1980-talets Gals & Pals samarbetade ofta med storband och Lasse Bagge var inte bara en lysande arrangör av vokal musik. Han var dessutom en mästare på att arrangera instrumentalt.

Diskussioner om våra immateriella kulturarv

Esbjörn Hogmark berättar om de tidigaste källorna för nyckelharpa. Foto: Anna Nyander

Svenskt visarkiv fortsätter arbetet med Unescos konvention om immateriella kulturarv. I samarbete med andra organisationer med särskilda intressen inom musik, dans och teater diskuteras nu vilka kulturella uttryck, så kallade element, som kan tänkas föras fram som immateriella kulturarv i Sverige.

Den den 31/10 – 1/11 träffades företrädare för Svenskt visarkiv, Riksförbundet för Folkmusik och dans, Folkmusikens hus, Göteborgs universitet, Institutet för språk och folkminnen, Svenska folkdansringen och Riksantikvarieämbetet på Svenskt visarkiv för att diskutera hur olika kulturella uttryck ska kunna förtecknas och förberedas för nominering till UNESCO:s lista över immateriella kulturarv.

Karin Strand och Dan Lundberg från Svenskt visarkiv, samt Per Gudmundsson från Folkmusikens Hus i Rättvik. Foto: Anna Nyander

Sångkonferens och sångdatabas i Amsterdam

Bild från konferensens webbplats

Sångare. Bild från konferensens webbplats.

17-19 oktober 2012 hölls en konferens på Goetheinstitutet i Amsterdam på temat Identities, Intertextuality and Performance in Song Culture (c. 1500- c. 1800). Program, preliminära föredrag och annat finns publicerade på konferensens webbplats. Konferensen hölls i samband med slutfasen av arbetet med den stora databasen Dutch songs online, ett projekt med syfte att samla alla sångtexter (i fulltext) samt uppgifter om melodier ur material från tiden ca 1500-1800. Projektet är en utvidgning av den existerande Dutch Song Database. Konferensen anordnades av The Meertens Instituut, Amsterdam, University of Utrecht, Digitale bibliotheek voor de Nederlandse letteren, Leiden, and Netherlands Organisation of Scientific Research in collaboration.

Forskare från olika länder samt flera olika fält och discipliner deltog och ämnena spände över ett vitt fält: innehåll i och sammanhang kring såväl manuskript som tryck från perioden, samlare av tryck, illustrationer och andra materiella sidor av skrifter och tryck, databasrelaterade frågor liksom föreställningar och sociala miljöer, sångens praktik, politiska och religiösa uttryck med mera. Forskningsarkivarie och sångforskare Ingrid Åkesson från Svenskt visarkiv höll ett key note-föredrag om folklig koralsång under svenskt 1600- och 1700-tal i skärningspunkten mellan statlig och kyrklig centraliserande politik och lokal identitet och praxis.

Goethe-institutet i Amsterdam

Goethe-institutet i Amsterdam. Fotograf: Ingrid Åkesson