Fylkingens arkiv

2009 skänkte Fylkingen sitt historiska arkiv till Musik- och teaterbiblioteket. Föreningen grundades år 1933 som en kammarmusikförening men har med åren blivit en förening för ny musik och intermediakonst. Föreningen firade sitt 75-årsjubileum år 2008 och är unik såtillvida att den är världens äldsta ännu existerande förening för ny musik.

Arkivleveransen bestod av cirka 6 hyllmeter arkivhandlingar, bland annat protokoll, korrespondens, konsertprogram, affischer, pressklipp och räkenskaper. Ljud och bild är till stor del ditigaliserat och tillgängligt.

Dessutom finns ytterligare arkivmaterial under bearbetning. Fylkingen är fortfarande en verksam förening och arkivet kommer sannolikt att utökas.

I arkivet finns handlingar som speglar Fylkingens verksamhet från föreningens tillkomst fram till överlämnandet av arkivet, de första tio åren är dock inte lika välrepresenterade i arkivet som senare decennier. Avsikten vid föreningens tillkomst var att lyfta fram kammarmusiken på konsertrepertoaren, däribland nutida svensk kammarmusik med även äldre musik från tiden före 1750 och klassiska verk som sällan framfördes på konsertscenerna.

Fylkingenn ordnade under de första åren 6-7 konserter i Konserthusets lilla sal. Efter 1948 blev konsertverksamheten ännu mer intensiv. I och med Karl-Birger Blomdahls och Bo Wallners ordförandeskap under 1950-talet blev föreningens inriktning mer radikal med bland annat tolvtonsmusik och punktmusik på programmet. Samtidigt breddade sig föreningen genom att börja ge regelbundna konserter för barn och skolungdom.

År 1959 valdes Knut Wiggen till ordförande. Samma år utnämndes Pontus Hultén till intendent på Moderna Museet och kontakter knöts mellan Fylkingen och museet. Fram till 1971 var just Moderna Museet huvudscen för Fylkingen. 1960-talsreperotaren visar ytterligare på en genremässig breddning med framföranden av konkret och elektronisk musik, instrumental teater samt happenings. Fylkingen var under denna tid även drivande bakom tillkomsten av EMS, Elektronmusikstudion i Stockholm, vars arkiv också finns i Musik- och teaterbibliotekets samlingar.

Den genremässiga breddningen har fortsatt sedan 60-talet med exempelvis modern dans, intermediakonst, fri improvisation och bildspel på konserterna. En tendens i dag är ett växande intresse för elektronika. Samtidigt strävar man efter att visa upp en musikalisk och konstnärlig mångfald på sina konserter.

Fylkingens historiska utveckling illustreras här genom ett urval konsertprogram hämtade från Fylkingens arkiv.

Arkivet finns i Gäddviken och är öppet för forskning.
Mer om Fylkingens arkiv finns i Pär Johanssons text i Dokumenterat 45 

Agnes Sjöbrandt och Kia Hedell

Not: Informationen i texten är huvudsakligen hämtad från Teddy Hultbergs artikel Fylkingen i nättidskriften HZ, februari 2004 och Bengt Emil Johnsons artikel med samma namn i Sohlmans Musiklexikon, bd 3 (Stockholm 1976), s 28-29