Åsa Jinder intervjuad

Postat den av

Unga svenska spelmän var ett inspelningsprojekt som initierades av Visarkivet på 70-talet – resultatet blev en serie med 6 lp-skivor som gavs ut av Caprice Records. Man ville spegla det nya som hände i folkmusiksverige. Det mesta som samlats in och getts ut tidigare var ju enligt receptet ju äldre desto bättre. Nu tänkte man sig att fånga upp den nya generationen folkmusiker som hittat till folkmusiken under 70-talets folkmusikvåg.

Caprice Records genomför just nu en satsning på digitala utgåvor ur den tidigare produktionen och näst i tur är serien Unga svenska spelmän. I samband med detta passar Visarkivet på att intervjua ett antal av musikerna som var med på inspelningarna.

Åsa Jinder och Dan Lundberg

Åsa Jinder intervjuas av Dan Lundberg.
Foto: Torbjörn Ivarsson.

Lp:n Unga spelmän från Uppland var den näst sista i serien och spelades in 1980. En av de mest intressanta musikerna på skivan var den nyblivna riksspelmannen Åsa Jinder. Åsa var 16 år vid inspelningstillfället och hade året innan blivit Sveriges yngsta riksspelman. På skivan spelar hon två traditionella upplandslåtar – Stormyren av Eric Sahlström och en polska efter Anders Sahlström.

I intervjun som gjordes den 14 februari 2015 talar Åsa och Dan Lundberg om hennes karriär och om inspelningen av Unga svenska spelmän.

Nätverksträff för musikarkiv

Postat den av

Visarkivet och Svenska musikbiblioteksföreningen stod fredagen 6 februari som värdar för nätverksträffen för musikarkiv 2015. Träffen var förlagd i anslutning till Arkivets för folklig dans 50-årsjubilieum, som hölls dagen innan. Lokalen var också densamma: Stallet i Stockholm.

Nätverksträffen inleddes med två utmärkta föredrag: Wictor Johansson från Visarkivet berättade om Musikverkets jämställdhetsprojekt under 2014, medan Kia Hedell från Uppsala universitetsbibliotek talade om Vasahovens polska och italienska musiker och deras dansrepertoar – där noter bevarats i Tyska kyrkans samling i Musik- och teaterbiblioteket.

Därefter följde en nyhet för dessa nätverksträffar: en paneldiskussion. Ämnet var musikarkivens framtider och deltagare i panelen var Sofia Elgemyr Krook från Sveriges Radio Förvaltning AB, Dan Lundberg från Musikverket och Katarina Ek-Nilsson från Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ämnet var den trend av nedskärningar som drabbat kulturarvsområdet och strategier för att hantera framtida utmaningar.

Paneldiskussion

Paneldiskussion om musikarkivens framtider. Fr.v: Mathias Boström (Smålands Musikarkiv/Svenskt visarkiv – samtalsledare), Sofia Elgemyr Krook (Sveriges Radio Förvaltning), Dan Lundberg (Musikverket) och Katarina Ek-Nilsson (Institutet för språk och folkminnen). Foto: Torbjörn Ivarsson.

Efter lunch följde den sedvanliga informationsrundan, där deltagarna uppdaterade varandra om läget vid de respektive institutionerna. Nätverksträffen för musikarkiv samlade ett 25-tal personer och det var särskilt roligt att se att Kungliga biblioteket som ny deltagare.

Arkivet för folklig dans 50 år!

Postat den av

I år är det 50 år sedan Arkivet för folklig dans bildades. Detta firades torsdagen den 5 februari med en seminariedag på Stallet i Stockholm. Under dagen diskuterades dans i arkiv och dansdokumentation ur flera olika aspekter och det visades många inspirerande filmer.

Diskussionspanel

Diskussionspanelen bestående av Lotta Johansson, Bert Persson, Johanna Frithiofsson och Dan Lundberg presenterades av Anna Nyander. Foto: Karin Strand

Föreläsare under dagen var Ami Dregelid, dansare och lärare på bland annat Dans- och Cirkushögskolan och Eric Sahlströminstitutet, Mats Nilsson, dansforskare och etnolog på Göteborgs universitet, Anna Öberg, dansare och koreograf, Linnea Helmersson, dansare och etnolog, samt Owe Ronström, musiker och professor i etnologi vid Uppsala universitet. Dagen avslutades med en diskussionspanel som samtalade vidare om intressanta saker som dykt upp under dagen. Panelen leddes av Visarkivets Dan Lundberg och deltagarna var Lotta Johansson från Folkmusikens Hus i Rättvik, Johanna Frithiofsson som är elev på Dans- och Cirkushögskolan, samt Bert Persson, tidigare lektor och utbildningsledare i folkdans på Dans- och Cirkushögskolan.

Linnea Helmersson

Linnea Helmersson talade bland annat om olika metoder för dokumentation. Foto: Kenneth Rimgard

Arkivet för folklig dans bildades 1965 av Henry Sjöberg som då höll till på Musikhistoriska museet (sedermera Musikmuseet och numera Scenkonstmuseet). 1976 fick Sjöberg en tjänst på Dansmuseet och arkivet flyttade då dit. 2011 tog Svenskt visarkiv och Musikverket över arkivet och i och med detta skapades en forskningsarkivarietjänst för dans på Visarkivet. Det går bra att boka tid för besök genom att kontakta Anna Nyander. Man kan också ställa frågor via mail eller telefon.

Musik, kulturarv, arkiv och ny kreativitet

Postat den av

Den italienska musiketnologins ställning liknar på många sätt den svenska. Ämnet har ingen självständig plats i universitetsvärlden – inga egna institutioner. Italiensk musiketnologer finns inom musikvetenskap, etnologi och andra kulturvetenskaper. Därför har de årliga träffar som anordnas i Venedig genom kulturorganisationen Fondazione Giorgio Cini blivit en viktig plats för studenter och forskare.

Årets möte var det 20:e i ordningen och hölls den 29–31 januari. Temat var musikarkiv och deras förändrade roll och förutsättningar. Till varje möte bjuder man in internationella forskare för att bredda diskussionerna och denna gång hade man Anthony Seeger från UCLA och Smithsonian/Folkways och Dan Lundberg från Musikverket som gäster.

Fondazione Giorgio Cini är ett kulturcentrum som skapades 1951 av Greve Vittorio Cini till minne av sonen Giorgio som dödades i en flygolycka. Fonden har sin verksamhet huvudsakligen i klostret på ön San Giorgio Maggiore mittemot San Marco i Venedig.

En stor del av årets seminarium ägnades åt musikarkivens ansvar i förhållande till demokrati, yttrandefrihet och upphovsrätt. Inte minst i förhållande till de nationalistiska strömningar som blir allt starkare i europeiska länder.

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Ett annat viktigt tema i anknytning till detta var migration och mångkultur. Anthony Seeger avslutade sitt anförande med att sjunga ”All mixed up” som hans farbror Pete Seeger skrev 1960. En låt som är lika aktuell nu som då.

I like Polish sausage, I like Spanish rice,
and pizza pie is also nice
Corn and beans from the Indians here
washed down by German beer
Marco Polo traveled by camel and pony,
he brought to Italy, the first macaroni
And you and I as well as we’re able,
we put it all on the table

I think that this whole world
Soon mama my whole wide world
Soon mama my whole world
Soon gonna be gettin’ mixed up.

This doesn’t mean we will all be the same,
We’ll have different faces and different names
Long live many different kinds of races
It’s difference of opinion that makes horse races
Just remember the rule about rules, brother
What could be right for one could be wrong for the other
And take a tip from La Belle France: ”Viva la difference!”

Nytt arkiv berättar femton års folkmusikhistoria

Postat den av

Stiftelsen Svensk Folkmusikfond stöttade folkmusikens eldsjälar

I efterdyningarna av 1970-talets folkmusikvåg debatterades hur verksamma inom folkmusikfältet skulle kunna ta del av upphovsrättsmedel på samma villkor som musiker och kompositörer inom populär- och konstmusiken. Resultatet blev stiftelsen Svensk Folkmusikfond, som under en femtonårsperiod med start 1979 fördelade bidrag till musiker, arrangörer, pedagoger och andra eldsjälar inom folkmusikområdet. Stiftelsen finansierades via frivilliga bidrag från bland andra STIM, Sveriges Radio och Rikskonserter. I en informationsfolder sägs att ”Fonden har till uppgift att främja utbildning och forskning på den traditionella folkmusikens område samt att även i övrigt stödja den traditionella folkmusiken. I begreppet folkmusik innefattas därvid all folkmusik som utövas i Sverige, dvs även samernas, de finländska minoriteternas och invandrarnas folkmusik”. Arbetet leddes av en styrelse, som i sin tur tillsatte en rådgivande nämnd som granskade ansökningar och föreslog hur bidragen skulle fördelas.

Tillgängligt hos Svenskt visarkiv

Folkmusikfondens verksamhet upphörde 1994, och dess efterlämnade material förvaras idag på Svenskt visarkiv. Där har det nyligen ordnats och förtecknats som ett föreningsarkiv, och finns nu tillgängligt för allmänheten. Arkivet består till sin största del av ansökningshandlingar. Här finns allt från unga och vetgiriga musiker som söker bidrag för att kunna besöka äldre traditionsbärare till veteraner som arbetar med att färdigställa uppteckningsarbeten av folkmusik som utgör rena livsverk. Här finns också spelmansförbund som ger ut skivor och notsamlingar från hembygden till professionella musiker som planerar att starta folkmusikutbildningar på högskolor och folkhögskolor. Sammantaget ger arkivet en bra och omfångsrik bild av folkmusiklivet i Sverige under dessa år, en guldgruva för såväl forskare som andra vetgiriga.

Mer information om arkivets innehåll finns i arkivförteckningen över Stiftelsen Svensk Folkmusikfonds arkiv.

 

Dansforskare möts i Göteborg

Postat den av

Brytningspunkter och tradition, repetition som transformation och semiotiska resurser var en del av det som diskuterades när dansforskare från olika dansområden i Sverige möttes i Göteborg den 7-9 januari. Detta var ett första möte där representanter för både konstnärlig dansforskning och dansetnologi träffades och diskuterade vad som pågår inom fälten i dag. Dansarkivarie Anna Nyander från Visarkivet deltog med ett inlägg om queerdans. Andra deltagare var till exempel professor Lena Hammergren från Stockholms universitet och dansforskaren Karen Vedel från Köpenhamn.

Seminariet hölls på Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs universitet och utöver presentationer och diskussioner bjöds det även på en kort workshop i ”surashi” – japansk långsam gång.

Suriashi-workshop i korridoren

Ami Skånberg Dahlstedt ger en workshop i Suriashi i korridorerna på Instutitionen för kulturvetenskaper i Göteborg. Foto: Anna Nyander

 

Bilder ur musikskapandets vardag

Postat den av

Vid årsskiftet utkom en ny antologi om olika sidor av musikskapande och musikutövande i vardagen, Bilder ur musikskapandets vardag. Mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik. Den utgör en forskningsrapport från programmet ”Musikskapandets villkor: mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik”, ett samarbete mellan Umeå universitet och Svenskt visarkiv.

Bilder ur musikskapandets vardag

Bilder ur musikskapandets vardag

Innehåll

Boken innehåller texter av fyra musiketnologer. Den är redigerad av Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, som också har varit projektledare. Hans båda bidrag handlar om konstmusikaliskt skapande som dagligt arbete och social process. I antologin medverkar också Marika Nordström från samma institution med två texter om processer kring låtskrivande i populärmusikens vardag. Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbiblioteket, Musikverket, för en diskussion kring musikaliska genrer och kvalitetsbegrepp samt skriver om dagens tävlande i folkmusik. Ingrid Åkesson vid Svenskt visarkiv, Musikverket, har studerat traditionell sång i småskaliga sammanhang som exempel på flytande gränser mellan att musicera för andra och att musicera med andra, bland annat i form av små veckoslutsfestivaler.

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

 

Bilder ur musikskapandets vardag är utgiven av Umeå universitet och kan beställas från:

Inst för kultur- och medievetenskaper
Att K Hellman
Umeå universitet
901 87 UMEÅ

 

 

 

Julklapp från Svenskt visarkiv

Postat den av

Snart är det dags för Lucia och med anledning av det publiceras här ett litet urval folkliga staffansvisor ur Knut Brodins samling Julens visor.

Staffansvisorna speglar en av de julseder där kristet innehåll (martyren och helgonet Staffan/Stefanus) har smälts samman med både förkristna föreställningar och det gamla bruket där ungdomar har dragit runt i byarna och sjungit samt tiggt en slant eller mat och brännvin till ett kalas.

Numera sjungs de flesta staffansvisorna vid Lucia, men traditionellt hör de samman med annandagens Staffansritt – den 26 december är Sankt Staffans dag – och Trettondagens stjärnspel. Det finns alltså några veckor kvar för att hinna lära in nya visor!

Hela boken Julens visor finns i nytryck att beställa via vår prislista. Ett urval av bokens visor är insjungna av studenter och lärare vid Institutionen för folkmusik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Bland dessa finns två av staffansvisorna.

Får du mersmak på staffansvisor finns många fler varianter i Sveriges Medeltida Ballader, band 2. Just denna ballad hör till dem som har sjungits mest under flera århundraden – en historisk hit. Läs mera om lusse- och staffansseder och visor i Ingen dager synes än.

Ladda ner Staffansvisor

Staffansvisor

Illustration ur Julens visor.
Illustratör: Märta Afzelius.

Nu startar julrean!

Postat den av

Traditionsenligt så här någon månad före jul är det dags för Visarkivets julrea. Under perioden 17/11–19/12 lämnar vi 20% rabatt på alla böcker i prislistan. Rean gäller på beställningar som görs senast 19/12 – beställ via formuläret i prislistan eller mejla din beställning till info@visarkiv.se!

 

Julens visor

Tips: Vår nyutgåva av Knut Brodins klassiska Julens visor finns nu åter i lager – en julklapp till en visälskande vän – eller kanske till sig själv? Ljudspåren med tolkningar av ett urval sånger ur utgåvan, gjorda av Musikhögskolans folkmusiklinje som tidigare fanns på medföljande CD kan inom kort avlyssnas via vår hemsida.

Sista exemplaret sålt av Sverige medeltida ballader: band 1

Postat den av
SMB 1

Svenskt visarkivs Jörgen Adolfsson med det sista exemplaret av SMB: band 1. Foto: Mathias Boström

Kronan i Svenskt visarkivs vetenskapliga utgivning är Sveriges medeltida ballader, en utgåva i sju tjocka volymer av alla kända ballader i alla sina varianter. Arbetet med utgåvan började på 1950-talet och böckerna publicerades 1983–2001. Nu har Svenskt visarkiv sänt iväg det sista inbundna exemplaret av det första bandet, vilket innehåller naturmytiska visor om varulvar, havsfruar, lindormar och andra fantasieggande och skrämmande gestalter.  Vår förhoppning är kunna publicera boken elektroniskt inom kort.