På lördag den 31 augusti går årets spelmansstämma på Skansen av stapeln. Programmet finns här: www.spelmansstammapaskansen.se. Visarkivet arrangerar den årliga mästerspelmanskonserten i Seglora kyrka. Medverkande är årets två vinnare av Zorns guldmärke, Olov Johansson och Nisse Nordström, samt Lena Willemark och Lisa Eriksson Långbacka. Konserten börjar 14.30. Varmt välkomna!
Bengt Hallberg 1969. Foto: Christer Landergren (Klicka på bilden för större version.)
I Svenskt visarkivs samlingar finns över 12 000 jazzfotografier. Här finns svenska storheter som Lars Gullin och Monica Zetterlund avbildade, likaså internationella stjärnor som Aretha Franklin och Quincy Jones. I den nystartade serien Månadens bild lyfter vi fram några av dessa bilder.
Att dokumentera jazzmusiker och jazzmiljöer på bild utvecklades tidigt till en betydande genre inom fotokonsten. Musikernas uttryck och rörelser var tacksamt att fånga på bild och en viktig del av konceptet när grammofonskivorna började få bildomslag på 1950-talet.
Bland de stora namnen inom jazzfoto brukar man nämna fotografer som till exempel Francis Wolff på skivbolaget Blue Note och William Claxton. Mindre kända är de svenska jazzfotografer som tog bilder i världsklass, helt i paritet med de ovan nämnda. Till dessa hör bland andra Christer Landergren, vars samlade bildskatt nu finns på Svenskt visarkiv.
Christer Landergren, född i Uppsala 1941 och död i Stockholm 2006, var en frilansande jazzfotograf och arbetade bland annat för jazztidskriften Orkester Journalen från 1965 och fram till sin död. Han var från början elev och medhjälpare till fotografen Christer Strömholm. Landergren hade flera utställningar och medverkade i böcker som hans egen Body and Soul (1987) och i Den Gyllene Cirkeln (2002) om jazzklubben Gyllene Cirkeln i Stockholm på 1960-talet. Månadens bild på Bengt Hallberg är tagen av Christer Landergren 1969.
Bengt Hallberg, född 13 september 1932 i Göteborg och död 2 juli i Uppsala 2013, var en betydande pianist, arrangör och kompositör med ett brett verksamhetsfält inom jazz, populär- och konstmusik. Han var också ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien.
2010 tilldelades han Lars Gullin-priset med motiveringen:
”Bengt Hallberg är en av landets mest mångsidiga musiker. Som ung pianist bidrog han till att placera Sverige på världskartan. Hans personliga spel, med klassiskt anslag och oemotståndligt sväng, rymmer såväl enkelhet som intrikat musikalisk rikedom. Egenskaper som gjort honom till en efterfrågad pianist och idealisk medmusiker till Lars Gullin. Deras samarbete resulterade i några av 50-talets främsta jazzinspelningar. Hallberg deltog på Gullins första inspelning i eget namn (1951) och på hans sista (1976). Som pianist har han framträtt solo och i olika ensembler, allt ifrån duo till storband. Som kompositör och arrangör har han en genrebredd och ett konstnärskap som täcker såväl det jazzmusikaliska fältet som den klassiska musiken. I likhet med Gullin bygger Hallberg sin musik på en solid svensk grund, där nationalromantiska drag är framträdande. Hans bredd och musikaliska mångsidighet har resulterat i körararrangemang, populärmusik samt film- och TV-musik. Hans verk ingår i det musikaliska kulturarvet”.
Förutom inspelningar med Lars Gullin, medverkade Hallberg på flera av 1950-talets klassiska svenska jazzinspelningar med Stan Getz och Quincy Jones med flera. Han gjorde senare skivor i eget namn och medverkade i Radiojazzgruppen samt i Trio con Tromba med Jan Allan och Georg Riedel.
I samband med Lars Gullin-priset återupptog han sitt musicerande, som då legat nere i närmare 10 år. Det blev upptakten till en mycket uppskattad comeback, med nya skivinspelningar och konserter inbokade för år framåt, men som fick ett abrupt slut i och med Hallbergs hastiga bortgång.
/Roger Bergner, forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv
Slovakiska bymuseet
Svenskt visarkivs Anders Hammarlund återkom nyligen från ett forskningsbesök i staden Martin i Slovakien. Platsen har sedan 1860-talet varit ett centrum för det slovakiska identitetsbygget; här skapades arkiv, bibliotek, förlag, folkkultursamlingar, museer, teatrar – allt för att skapa en nationell identitet. I Martin finns också Muzeum slovenskej dediny, det slovakiska bymuseet, även kallat Skanzen, eftersom det var Skansen i Stockholm som var förbild för anläggningen. Anders besök i Martin var ett led i det pågående forskningsprojektet Mixa eller maxa, som studerar kulturarvsarbete och insamlingsideologier ur europeiskt perspektiv. Vilken roll spelar institutionerna i Martin i dagens hantering av ”det slovakiska”, när EU-flaggan samsas med Slovakiens fana på det etnografiska museets fasad…
Svenskt visarkiv och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur bjuder in till en heldag om skillingtryck som källmaterial. Seminariet hålls i Uppsala tisdag den 17 september.
Blindvisa ur Visarkivets samling
I populärt språkbruk används skillingtryck ofta om en särskild sorts visor, men egentligen är det ett begrepp för själva mediet: en enkel trycksak med visor och berättelser riktade till en folklig publik. Skillingtrycksutgivning i Sverige finns belagd sedan slutet av 1500-talet och spänner över mer än tre sekel.
Eftersom skillingtryck i hög grad innehåller vistexter är det framför allt visforskare och musiketnologer som har använt dem som källor. Men med tanke på att texterna är av minst sagt blandad karaktär – från nyhetsrapportering till komik, från tiggarverser till andliga sånger och skir romantik – kan källmaterial vara produktivt för många andra discipliner.
På senare år kan man notera ett ökande intresse för skillingtryck som forskningsmaterial, och detta trots att beståndet i Sverige ännu är relativt svåröverskådligt och -tillgängligt.
Ett antal forskare, varav flera är eller har varit verksamma vid Svenskt visarkiv, föreläser under dagen. Antalet platser är begränsat och först till kvarn gäller. Anmäl dig till Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Program och mer information (PDF)
Välkomna!