Upptäck dragspelet

Dragspelet har en betydande plats i 1900-talets svenska kulturhistoria. Det har varit älskat och folkligt, men också omdebatterat och rent av föraktat. Med så skilda betydelser finns många historier att berätta.

 

Dragspelets många historier

Dragspelet etablerade sig under industrialismen och blev ett instrument som arbetarklassen gjorde till sitt. Det var billigt att köpa, relativt enkelt att lära sig att spela och lätt att bära med sig. Dragspelet stod för underhållningen i kolarkojor, skogshuggarbaracker och rallarlag. Musikaliskt passade det till nya danser som schottis, vals och polka som blev populära under 1800-talets andra hälft.

Strax tog sig dragspelet ut till dansbanor och folkparker. Men det var inte bara älskat utan mötte även stort förakt.

Musikverket har mycket dragspelsrelaterat att erbjuda. Allt ifrån instrumentsamlingar, noter och konsertaffischer till kunskapsartiklar om det omtvistade instrumentets historia. Nedan finns information om Musikverkets dragspelsmaterial och länkar till flera exempel ur samlingarna.

200 dragspel i Musikverket samlingar

Under de senaste 50 åren har Scenkonstmuseet (före detta Musikmuseet och Musik- och teatermuseet) byggt upp en brokig och spännande dragspelssamling. I dag innehåller den drygt 200 dragspel, ungefär hälften köptes in på 1970-talet från dragspelssamlaren Stig Pettersson.

Sedan några år har museet fokuserat på att samla in svenska dragspel. Bland nytillskotten finns instrument tillverkade av Carl Fridberg, AB Albin Hagström, Joles-Pelle och Bengts (AB Dragspelstjänst). Bland de tidigare ägarna finns bland andra Andrew Walter, Sone Banger, Bo Gäfvert, Tage Ekvall och Bengan Jansson.

I dragspelssamlingen finns få kvinnliga upphovspersoner och musiker representerade. Därför prioriteras under de närmaste åren insamling av instrument som ägts eller spelats av kvinnliga dragspelare.

Har kan du titta i Scenkonstmuseets instrumentsamling.