Vanessa Larsson, Ioanna Exonzidou, Moa Kuurne, Jenny Jakobsson, Mariam Saleh och Amanda Gref visar klapplekar. Foto: Dan Lundberg

Vanessa Larsson, Ioanna Exonzidou, Moa Kuurne, Jenny Jakobsson, Mariam Saleh och Amanda Gref visar klapplekar på Segeltorpsskolan. Foto: Dan Lundberg 

Musik, danser, sånger – vad ska bli kulturarv?

Musiken vi spelar, danserna vi dansar och lekarna på skolgården – allt det hör till de traditioner och ritualer som för människor samman och som kallas det immateriella kulturarvet. Vad vill du ska hamna på Unescos lista över det immateriella kulturarvet?

Alla kan nu föreslå vad som ska hamna på FN-organet Unescos lista över det internationella immateriella kulturarvet. Institutet för språk och folkminnen ansvarar på regeringens uppdrag för arbetet med detta och tar emot förslag som regeringen sedan kan föreslå som Sveriges bidrag till Unesco. Förslagen samlas i en särskild förteckning hos Institutet för språk och folkminnen.

Midsommarfirande och klapplekar

Musikverket ansvarar för området musik, teater och dans.

– Arbetet kommer att ske i samverkan med ideella aktörer, föreningar, organisationer och enskilda utövare. När det gäller Musikverkets område musik, teater och dans kan det handla om till exempel midsommarfirande, musiktraditioner eller skolgårdarnas klapplekar och ramsor, säger Dan Lundberg, chef för Musikverkets arkiv- och biblioteksavdelning.

Unescos arbete med immateriellt kulturarv

Konventionen om immateriellt kulturarv antogs av Unesco 2003 och ratificerades av Sverige 2011. Syftet är att lista representativt kulturarv och även att lista kulturarv som behöver stöd för att inte försvinna.

Mer om konventionen om Unescos arbete med immateriellt kulturarv

Kommentarer

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.