”Vi äro tusenden” – ett forskningsmaterial med avstamp i musikrörelsen

Postat den 24 november, 2017 av Svenskt visarkiv

Tidigare i år fick Svenskt visarkiv ta emot en donation av professor Johan Fornäs (1952-). Han är idag professor i media- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. I sin forskning har han arbetat med bland annat ungdomskultur och musikvetenskap. De handlingar som Visarkivet nu har tagit emot är material med koppling till forskningsprojekt som Fornäs har drivit, både på egen hand och i samarbete med andra forskare. Arkivet avspeglar även Fornäs tid som aktivist inom 1970-talets progressiva musikrörelse. Materialet är brett och innehåller allt ifrån musiktidningar till inspelade intervjuer, fotografier

och programblad. Här följer några nedslag för en översiktlig bild av det material som nu finns att ta del av hos Visarkivet.

Musikrörelsen

Musikrörelsen, eller proggrörelsen, var en alternativrörelse inom musiken i 1970-talets Sverige. Namnet kommer från att deltagarna företrädde ett progressivt politiskt-kritiskt synsätt. Fornäs var själv aktiv inom Musikrörelsen, bland annat som skribent i tidskriften Musikens Makt som var tongivande inom rörelsen. I arkivet finns handlingar som rör Musikens Makt men även material kring Kontaktnätet, en samlingsorganisation för musikföreningar, och skivbolaget Nacksving. Förutom dokumentation från sådana centrala samlingspunkter för musikrörelsen innehåller arkivet också Fornäs privata fotografier från festivaler, mötesprotokoll och arbetarhistoria.

Musikfest vid Järnbrottsskolan i Västra Frölunda, Göteborg, i september 1974. Foto: Johan Fornäs

Tältprojektet

Tältprojektet var en stor ensemble som under 1977 turnerade landet runt med föreställningen Vi äro tusenden. Föreställningen berättade den svenska arbetarklassens historia från Sundsvallsstrejken 1879 och nära hundra år framåt. Ensemblen bestod av flera av 70-talets främsta teater- och musikgrupper inom den progressiva rörelsen. Nästan 100 000 personer såg föreställningen som spelades i ett av Europas största cirkustält. Utöver föreställningen spelades en LP-skiva in på skivbolaget Nacksving, och det gjordes även en film: Tältet – vem tillhör världen.

Tältprojektet blev också ämnet för Johan Fornäs doktorsavhandling Tältprojektet – Musikteater som manifestation som han disputerade på 1985 vid Göteborgs universitet. Arkivet består till stor del av handlingar som rör just avhandlingsarbetet. Här finns insamlat material från flera av deltagarna, däribland Christer Boustedt, Ulf ”Sillstryparn” Dageby och Aja Eriksson, men även intervjuer som Fornäs gjorde med flera av dem. Här finns intervjumaterial med Eva Remaeus, Sven Wollter och Bertil Goldberg för att bara nämna några. Härutöver kan man ta del av tidskriften Tältnytt och titta på musikaliskt material från föreställningen.

Övriga arkivet

Utöver det som nämnts ovan ingår även material om Arbetarspel, Kulturföreningen Puss och Fornäs forskningsprojekt Moderna Människor och Under Rocken i arkivet, liksom omfattande korrespondens från 1970-talets mitt och framåt. Oavsett om man är en inbiten proggare, musikforskare eller helt enkelt tycker att 1970-talet är en intressant epok i svensk musikhistoria innehåller Johan Fornäs arkiv ett rikt material om den alternativa musikrörelsen historia. Vill du fördjupa dig finns arkivförteckningen här. Mycket nöje!

Ulf Dageby som ”Sillstryparn” och Maria Grahn under en gala på Heden i Göteborg 1976 till förmån för det kommande Tältprojektet. Foto: Johan Fornäs

På tidskriften Musikens makts redaktion 1978. Foto: Johan Fornäs

Lyssna på spelmannen Gällsbo Emil Olsson

Postat den 25 augusti, 2017 av Svenskt visarkiv

Emil Olsson (1918-1981) var fiolspelman från Alfta i Hälsingland. Han växte upp på bondgården Gällsbo och efter gårdsnamnet kallades han för ”Gällsbo

Gällsbo Emil Olsson (1918-1981). Foto: Privat

– Emil”. Gällsbo-Emil lärde sig spela fiol redan vid åtta års ålder. Genom fadern ”Gällsbo-Jonas” och andra spelmän från trakten lärde han sig en lokalt förankrad folkmusikrepertoar.

Som så många andra spelmän var han inte yrkesmusiker – till yrket var han vattenkemist bosatt i Uppsala. Men på fritiden var han en synnerligen aktiv musiker. Han uppträdde på radio och medverkade på skiva, bland annat tillsammans med Hugo Westling på skivan ”Spelmanslåtar från Hälsingland”. Tillsammans med spelkamraten Renate Persson (idag Krabbe) gjorde han mängder av framträdanden på spelmansstämmor och konserter.

Emil Olsson var mån om att bevara äldre repertoar och spelstilar från Hälsingland. Han tecknade upp låtar efter spelmän i hemtrakten och höll ofta kurser där han förmedlade sin repertoar till andra spelmän. Han komponerade också själv folkmusiklåtar. Ett urval av sina kompositioner publicerade han i nothäftet Hälsingen – ett spelmanshäfte för två fioler av Gällsbo Emil Olsson.

Inspelningar och noter blir tillgängliga

Svenskt visarkiv har flera inspelningar med Emil Olsson i samlingarna. Gunnar Ermedahl spelade in honom för Visarkivets räkning i november 1974. Han gjorde också flera inspelningar själv som har donerats till Visarkivet av Ulrika Ewerman, dotter till Emil Olsson. Nu kan vi tack var särskilt tillstånd från familjen tillgängliggöra flera av dessa inspelningar så att de går att lyssna på via Visarkivets onlinekatalog över ljudinspelningar. Vi har också fått tillstånd att publicera nothäftet med Emil Olssons kompositioner.

Klicka här för att lyssna på och se katalogposter över inspelningar med Emil Olsson . Här kan du ladda ned nothäftet ”Hälsingen” som PDF-fil. I ljudspelaren här under kan du höra ett smakprov på när Emil Olsson spelar ”Makalösen”, polska från Trönö: [wonderplugin_audio id=”1″]

Hjälp Visarkivet tillgängliggöra material

I Svenskt visarkivs samlingar finns tusentals inspelningar som fungerar som inspirationskälla för dagens folkmusiker och andra intresserade. Nu tillgängliggör vi stora delar av det äldre materialet på webben. Det finns dock många inspelningar som vi inte kan lägga ut på grund av upphovsrättsregler. Så om du som läser detta äger upphovsrätten (själv är inspelad eller är närmast anhörig till en inspelad) till en inspelning i våra samlingar som du vill ska finnas tillgänglig att lyssna på via vår inspelningskatalog, tveka inte att kontakta Visarkivet. Information om Visarkivets inspelningar hittar du i onlinekatalogen Inspelningar i Svenskt visarkiv.

Konferens om gatumusik

Postat den 1 juni, 2017 av Svenskt visarkiv

Gatusångare, sicilianska säckpipor, teater och försäljarrop var några av de ämnen som diskuterades vid en konferens i Palermo, Sicilien, 22-26 maj 2017. Temat för denna internationella konferens var Street music and narrative traditions – ämnena tolkades i vid mening och omfattade perspektiv från de antika rapsoderna via karnevalskulturen till Internet som ett nutida ”torg” där kulturuttryck möts. Konferensen hölls i Palermos dockteatermuseum, International Puppet Museum Antonia Pasqualino.

Street music and narrative traditions konferensprogram

Arrangörer var bland andra universitetet i Palermo och den italienska Association for the Conservation of Folk Tradition, tillsammans med Kommission für Volksdichtung/The Ballad Commission. Några inlägg behandlade skillingtryck och skillingtrycksförsäljare, lokala musik- och dansfestivaler och traditioner av gatumusicerande i adventstid i olika länder. En talare visade exempel på nydiktade mexikanska ballader, så kallade corridos, om Donald Trump, vilka sprids via Internet och sjungs på gatorna. Ett par deltagare berättade om studier av nu aktiva gatusångare i bland annat Italien och USA. Samtliga deltagare fick lyssna på sicilianska musiker och fick veta mycket om siciliansk och annan italiensk folkkultur.

Konferensen samlade deltagare från ett 20-tal länder. Från Musikverket deltog Ingrid Åkesson, Svenskt visarkiv, med ett paper om hur gruppen Västanå teater i Sunne använder musik och dans som narrativa, berättande, element i sina föreställningar och strävar efter att skapa en regional kulturell mötesplats.

Songs of Liberation, Rebellion and Resistance

Postat den 4 augusti, 2016 av Svenskt visarkiv

Sånger har spelat en viktig roll i samband med frihetssträvande, motstånd, uppror, strejker m.m. och i olika folkrörelser över hela världen. Detta slags sånger är också föremål för studier ur flera olika aspekter.

En internationell konferens på temat Songs of liberation, rebellion and resistance hölls sista veckan i juni 2016 vid The Irish World Academy of Music and Dance i Limerick, Irland. Konferensen anordnades i samarbete med Kommission für Volksdichtung som årets internationella ballad-och sångkonferens. Ca 40 personer deltog från en rad europeiska länder, men också från Nordamerika, Sydafrika, Sydkorea och Japan. De olika föredragen tog upp ett brett spektrum av aspekter på sånger från nutid och bakåt i historien under rubriker som Nationalism and song, Creating worlds: Imagining the past and future och Struggle, catharsis, subversion.

Chapel Gate Singers

Bakgrunden till konferensen tema är att under året 2016 uppmärksammas i Irland påskupproret 1916. Dessutom har hela decenniet 2012-2022 förklarats som ett ”Decade of Centenaries” som relaterar till viktiga händelser i irländsk 1900-talshistoria.

Konferensen omfattade flera musiktillställningar, bland annat en konsert i St Mary’s Cathedral med sånger från den irländska självständighetskampen och ett besök hos gruppen Chapel Gate Singers i Clare. Från Svenskt visarkiv deltog forskningsarkivarie Ingrid Åkesson med ett föredrag.

Samtal med mångsidiga musikern Merit Hemmingson

Postat den 4 april, 2016 av Svenskt visarkiv

Merit Hemmingson mottog juryns hederspris under Folk- & världsmusikgalan i Västerås. Foto: Peter Ahlbom

Merit Hemmingson mottar juryns hederspris under Folk- & världsmusikgalan i Västerås. Foto: Peter Ahlbom

I lördags fick vi träffa Merit Hemmingson, som förmedlade livfulla berättelser från sitt långa yrkesliv som musiker inom både jazz och folkmusik. På Svenskt visarkivs seminarium under Folk- och världsmusikgalan i Västerås, sökte vi spegla olika aspekter på det Merit Hemmingson har varit med om att skapa, som hennes inflytande under sjuttiotalet, då hon förde ut svensk folkmusik långt utanför sedvanliga folkmusikkretsar genom sitt svängiga hammondorgelspel. Dessutom hur hon ”återupptäckts” av yngre musiker på 2000-talet, vilket lett till många fruktbara samarbeten.

Merit Hemmingson (till höger) tillsammans med Visarkivets Sverker Hyltén-Cavallius och Viveka Hellström under seminariet på Folk- & världsmusikgalan. Foto: Anneli Ronström Klevebrant

Vi spelade även upp klipp från tidigt 1960-tal, där Merit Hemmingson i New York satte ihop en jazzgrupp med enbart svarta kvinnliga musiker som hon sedan turnerade med i Sverige – ett jobb som hon berättade nästan tog knäcken på henne och säkert bidrog till att hon därefter övergav jazzmusiken. Som tur var fortsatte hon ändå att spela och är fortfarande en mycket passionerad musiker som just klivit ut från skivstudion – för första gången med inriktning på egna kompositioner.

Kärleken till musiken var också det en överraskad och rörd Merit Hemmingson lyfte fram i sitt korta tacktal på kvällens galaföreställning, där hon fick juryns hederspris.

Musiketnologmöte i Paris

Postat den 31 mars, 2016 av Svenskt visarkiv

Musiketnologer från många av länderna i Europa samt Brasilien, Israel och USA möttes den 9–13 mars vid The 21st symposium of the ICTM Study Group on Historical Sources of Traditional Music – alltså en av arbetsgrupperna i den världsomspännande International Council for Traditional Music.

Deltagare i ICTM-symposiet. Foto: Chloe Lukasiewicz.

Symposiet hade två teman som delvis överlappade varandra: Evaluation of historical sound recordings och The study of history through oral and written sources on music.

Några papers och paneler handlade om bland annat tidigare gjorda fältinspelningar i Centralafrika och Mellanöstern, om inspelningar gjorda med krigsfångar i Tyskland under första världskriget, bland minoritetsbefolkningar i Georgien, Turkiet, Indien, Marocko och Sverige samt om problem kring privata samlingar av musikdokumentation.

Andra ämnen som behandlades var frågor kring hur historisk migration kan spåras genom musikaliska karakteristika, genus- och åldersaspekter på sånger och musicerande, en europeisk skildring inifrån Osmanska rikets musikkultur och israeliskt respektive syriskt identitetsskapande speglat i enskilda sånger. Flera deltagare visade också nya webbpresentationer och plattformar för tillgängliggörande av musiketnologiskt värdefulla inspelningar. Frågor kring etik, koloniala strukturer, över- och underordning, diasporagrupper och identiteter var centrala i diskussionerna liksom relationen mellan forskare/insamlare och de dokumenterade. Symposiet belyste såväl komplikationer som mångsidighet och musikens stora betydelse i olika samhällen i både tidigare och nutida musiketnologiskt arbete. Program och abstracts för symposiet finns här.

Symposiet ägde rum på Musée de l’Homme i centrala Paris. Inom detta museum ryms Le Centre national de la recherche scientifique, CNRS, som omfattar flera områden inom både natur- och samhällsvetenskap; här finns också ljudsamlingar och en avdelning för musiketnologi. Föreståndare för den senare är professor Susanne Fürniss, som också var lokal arrangör för symposiet. The ICTM Study Group on Historical Sources of Traditional Music leds av Susanne Ziegler, Berlin, och Ingrid Åkesson, Svenskt visarkiv/Musikverket.

Quaus de Lanla – dansmusik med vokaltrio. Foto: Ingrid Åkesson.

Förutom föredrag och diskussioner bjöds det på en så kallad Bal-conference med levande musik av trion Quaus de Lanla från Auvergne, som framför dansmusik med enbart sina röster. Symposiedeltagarna kunde här ta del i polkor och olika danser av kadriljtyp.

Simha Arom i samtal om dokumentärfilmen. Foto: Ingrid Åkesson.

Ett annat uppskattat inslag var visningen av en helt ny dokumentärfilm om den framträdande franska musiketnologen Simha Arom, mentor för många av dem som nu är aktiva på fältet. Information om filmen på franska finns här. En engelskspråkig version kommer att distribueras.

Bergtagning och förtrollning åter på Visarkivet!

Postat den 16 december, 2015 av Svenskt visarkiv

Sveriges Medeltida Ballader band 1 finns nu åter till försäljning från Svenskt visarkiv. Boken som utgavs första gången 1983 såldes slut i november 2014. Den har nu tryckts upp igen, denna gång i limbundet format. Boken kostar 200 kr liksom de övriga banden i verket. Det betyder att Svenskt visarkiv nu åter också säljer hela paketet med Sveriges Medeltida Ballader band 1–5 för 1 200 kr.

Band 1 av de sammanlagt fem banden (i sju volymer) innehåller 36 naturmytiska visor, alltså visor som innehåller något slags övernaturligt inslag: trollrunor, förhäxningar och besvärjelser, varulvar, spåkvinnor och näcken är rikt representerade. Handling, motiv och tankevärld är i övrigt gemensamma med riddarvisor, legendvisor och övriga ballader. Melodier finns till många av de olika varianterna av balladerna. Ballader står både innehållsmässigt och musikaliskt på flera sätt nära andra folkmusikaliska uttryck även om de har utgivits och beforskats som en egen kategori.

Ur Ingrid Åkessons förord till nytrycket:

Balladerna som historiskt och levande fenomen omfattar både muntliga och skriftliga traditioner med rötter i medeltiden och med en lång historia av framförande, variation och tolkning. De svenska och övriga skandinaviska balladerna utgör i flera fall lokala och individuella pregnanta uttryck för en alleuropeisk tradition av sånger, narrativt universum, formelspråk, enskilda motiv och så vidare. Många element i balladernas föreställningsvärld återfinns i annan både muntlig och skriftlig diktning, och flera musikaliska karakteristika är gemensamma med andra delar av folklig musiktradition.

Forskarmöte tvärs genom sjungna ord

Postat den 2 december, 2015 av Svenskt visarkiv

Konferensen Det sjungna ordet gick av stapeln 25–27 november på Linnéuniversitetet i Växjö. Här samlades forskare, pedagoger och sångare runt ett gemensamt intresse för mötet mellan text, musik och framförande, och för det sjungna ordet som forskningsfält. Svenskt visarkiv var initiativtagare och tillsammans med Linnéuniversitetet arrangör till denna tvärvetenskapliga konferens, där även Musik i Syd och Nordiska forskarnätverket för vokal folkmusik ingick som samarbetspartners. Även deltagare från våra nordiska grannländer var på plats. Det blev ett givande möte mellan olika forskningsdiscipliner, vilket inte minst avspeglades i de livfulla diskussionerna mellan föredragen. Programmet kan laddas ner här.

Hanne Juul, föreståndare för Nordiska Visskolan i Kungälv, presenterade pedagogiska perspektiv på att sjunga text. Foto: Kajsa Dahlström.

Frågor kring mötet mellan text och musik blev belysta genom de 24 konferensbidragen, där begrepp som ”sångbarhet” och texters betydelse i framförandet diskuterades utifrån erfarenheter från olika musikaliska genrer. Även åhörarna deltog flitigt i samtalet. Det var märkbart hur olika forskningsområden hakade i varandra: den som studerar balladsångare kan till exempel låna begrepp från översättningsforskningen, klangliga aspekter på ord och ton i förening återfinns så väl inom rock och jazz som i visa och folksång.

Att sätta den musiksatta texten i ett historiskt perspektiv blev också ett återkommande tema. Text i förvandlingar, skapande processer och skiftande sångideal satte ord och ton i rörelse. Konstnärliga forskare och pedagoger gav även praxisnära bidrag, där kroppsliga erfarenheter av ljudande ord likaväl som dans vidgade perspektiven.

Behovet av fortsatta möten kring det mångfacetterade ämnet var uppenbart och det finns redan planer på en ny konferens om två år. Arrangörskapet lämnas då över till andra, men temat blir detsamma: Det sjungna ordet. Detta hoppas vi på!

I konferensens slutpanel diskuterade Sven Kristersson, Lene Halskov Hansen och Johan Franzon det sjungna ordet som tvärvetenskapligt forskningsfält. Foto: Kajsa Dahlström.

Föredragen från 2015 års konferens kommer att publiceras som artiklar i den konferensrapport som blir tillgänglig på Musikverkets webb under våren 2016.

//Viveka Hellström

Making a Difference: Music, Dance and the Individual

Postat den 28 september, 2015 av Svenskt visarkiv

Hur påverkar individer sin omgivning? Hur ser deras relationer till omgivande samhällen ut? Vilka är deras specifika roller i skapandet av musik och dans? Detta är några av de frågor som stod i fokus vid en internationell konferens för musik- och dansetnologer i Limerick, Irland, 16-20 september 2015.

Konferensen anordnades av the European Seminar in Ethnomusicology, ESEM och ägde rum på The Irish World Academy of Music and Dance, University of Limerick. Programmet kan laddas ner här.

Lärare och studenter vid kurser i irländsk musik och dans vid the Irish World Academy stod för konferensens musikinslag. Foto: Ingrid Åkesson

Från Sverige deltog fyra delegater med föredrag. Dansetnologen Mats Nilsson talade om Arkivet för folklig dans (nu i Svenskt visarkiv) och dess skapare Henry Sjöberg; musiketnologen Jill Johnsons paper handlade om ett par individuella aktörer och igångsättare i svenskt musikliv, Izzy Young och Steve Roney. Musikverkets Dan Lundberg talade om individuell kontra kollektiv identitet i musikskapande med bland andra den turkiska jazzmusikern Maffy Falay som exempel, och Ingrid Åkesson, Musikverket/Svenskt visarkiv om hur vi kan studera kreativitet i traditionell musik via individuella utövare i arkivmaterial och nutid.

Musiketnologi är ett litet område i Sverige, men internationellt är det en betydande disciplin och omfattar ett stort antal forskare och studenter. För första gången anordnades samma vecka och på samma plats en gemensam konferens för den världsomspännande organisationen International Council of Traditional Music, ICTM och den nordamerikanska Society for Ethnomusicology, SEM. Temat för den konferensen var Transforming Ethnomusicological Praxis through Activism and Community Engagement . De två konferenserna överlappade varandra med en dag, så att deltagare kunde besöka varandras föredragssessioner. Initiativet till detta möte mellan de tre stora sammanslutningarna av musik- och dansetnologer kom från de respektive presidenterna Salwa El-Shawan Castelo-Branco (ICTM), Beverly Diamond (SEM) och Britta Sweers (ESEM).

Mosaik med motiv ur keltisk mytologi, Irish World Academy. Foto: Ingrid Åkesson.

Intervju med en banjolegendar

Postat den 20 september, 2015 av Svenskt visarkiv

När Tom Paley och hans dåvarande fru Claudia kom till Sverige från New York 1963 hamnade de mitt i den svenska visvågen. Tom som var en skicklig banjospelare, gitarrist och sångare blev snabbt en eftertraktad medmusiker bland de svenska vissångarna. Han spelade och umgicks i kretsarna av bland annat Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström. Hans drivna banjospel kan bland annat höras på Jailbirds Singers ”Tjyvballader och barnatro” från 1964.

Den 13 september träffade Visarkivets Dan Lundberg Tom i London, där han bor i dag, för en längre intervju om hans musikerbana och om relationen till svensk folkmusik och visa.

Tom Paley spelar vid en session på puben Shakespear’s Head i London den 13 september 2015. Foto: Dan Lundberg

Toms karriär satte fart på 50-talet i New York där han spelade med musiker som Woody Guthrie och Pete Seeger. Han var med och startade New Lost City Ramblers tillsammans med John Cohen och Mike Seeger i slutet av 1950-talet. När han flyttade till Sverige var det delvis av politiska orsaker berättar han – inte minst för att Sverige aktivt tog ställning mot Vietnamkriget. I Sverige bodde han fram till 1966 då han bosatte sig i London, där han fortfarande bor.

Nuförtiden spelar han mycket med sin son Ben Paley. Tom Paley är fortfarande vid 87 års ålder en aktiv musiker i Londons folkmusikkretsar. Under tiden i Sverige fick han smak för svensk folkmusik och har besökt spelkompisar i Sverige regelbundet fram till för några år sedan när han började trappa ner på resandet.

Bloggat från Svenskt visarkiv

Nedslag och djupdykningar i verksamheten

Författararkiv: Svenskt visarkiv