Om Svenskt visarkiv

Svenskt visarkiv samlar in, bevarar, forskar och publicerar material inom områdena folkliga och andra äldre visor, dans, spelmansmusik, äldre populärmusik samt svensk jazz.

Visarkivet är öppet för alla, såväl forskare, studerande och utövande musiker som andra musikintresserade.

Visarkivets ämnesexperter svarar på frågor från personer och institutioner över hela landet. I Visarkivets webbkataloger går det att söka själv bland 100 000-tals visor och låtar ­– från 1500-talets visböcker till nutidens visor och schlagermelodier. I biblioteket kan besökare läsa, lyssna och titta på material samt kopiera texter och noter för eget bruk. Dessutom pågår ett ständigt arbete med att tillgängliggöra mer material ur samlingarna på webben.

Visarkivet är ett musiketnologiskt centrum i Sverige. Det betyder att ramen för arbetet utgörs av frågor och föreställningar kring musik, människor och samhälle. Arbetet sträcker sig också utanför Sveriges gränser genom samarbete med institutioner inom musiketnologi, folkmusik och jazz samt med ljudarkiv, folklivsarkiv och universitet i Sverige, Norden och andra delar av världen.

Svenskt visarkiv grundades 1951 på initiativ av visdiktaren och radiomannen Ulf Peder Olrog, med stöd av bland andra skeppsredare Sven Salén. Visarkivet var från början en stiftelse med uppgift att registrera och systematisera svenskt vismaterial.

Under de följande årtiondena breddades verksamheten till att omfatta hela folkmusikfältet, och så småningom även den svenska jazzen, den tidiga populärmusiken, inflyttade musiktraditioner och folklig dans.

På 1960-talet började Svenskt visarkiv dokumentera den levande svenska folkmusiken genom omfattande inspelningsprojekt runtom i landet, vilket resulterade i en unik samling av traditionsinspelningar.

Visarkivets verksamhet har sedan starten präglats av ett nära samarbete med Sveriges Radio, med folkmusikrörelsen och med den etnologiska och musikvetenskapliga forskningen.

Läs mer om Visarkivets historia:

• Ordning i augiasstallet (av Sven-Bertil Jansson, skriven i samband med 50-årsjubileet 2001, ur Noterat 9)
• Svenskt visarkiv – 60 år i folkmusikens tjänst (av Mathias Boström, skriven i samband med 60-årsjubileet 2011, ur Hembygden 2/2011)