Lena Larsson

Sveriges radios inspelningar gav Lena Larsson (1882–1967) en nationell radio- och tv-publik, vilket fick hennes liv att vända tvärt efter att ha levt ett anspråkslöst torparliv. Hon fick bland annat besöka huvudstaden, ett besök som hon sammanfattar så här: ”Nu har jag både flugit i maskin och åkt i rulltrappa så nu har jag varit med om det mesta”.

Hon levde hela sitt liv i Kungälvs Ytterby tre mil utanför Göteborg. I Svenskt visarkivs samlingar finns 300 inspelade visor med henne, som hon kunde utantill. Efter att hon upptäcktes medverkade hon i flera radioprogram, bland annat önskeprogrammet Sjung visan för mig där hon tillsammans med sångerskorna Svea Jansson och Ulrika Lindholm framförde gamla folkvisor enligt lyssnarnas önskemål i direktsändning.

Torparhustrun Lena Larssons senkomna karriär, och liv, fick ett dramatiskt slut. När hon för andra gången i sitt liv besökte Göteborg var det för att genomföra en succéartad konsert i ett fullsatt konserthus. Hennes framträdande möttes med stående ovationer och efter ett extranummer tog Lena Larssons krafter slut, hjärtat stannade och hon dog på scen inför hundratals åskådare.

Det dramatiska slutet väckte även kvällspressens intresse, vilket är annars är ovanligt när det gäller folkmusiker. Expressen toppade förstasidan den 21 november 1967 med rubriken ”800 personer såg på hur sångerska dog på scen” medan Aftonbladet hade en stort uppslagen artikel med rubriken ”Medan publiken applåderade segnade hon död ner på scenen”.

I vårt tävlingsmaterial sjunger hon Skomakaren sitter på stolen och smörjer (SVA BB 5446)

 

Läs mer om: 
Inga Ström
Karl Viktor Karlsson
Gössa Anders Andersson
Elin Lisslass och Karin Johansson Edvards
Måns Olsson
Olof Jonsson