Tongenerator. Foto: Musik- och teaterbiblioteket, EMS fotoarkiv

Tongenerator. Foto: Musik- och teaterbiblioteket, EMS fotoarkiv 

EMS – en konfliktfylld framgångssaga

Pionjäranda, optimism och framtidstro, men även spänningsfält och starka slitningar. Sanne Krogh Groth tecknar Elektronmusikstudion, EMS, historia i boken Politics and Aesthetics in Electronic Music, A study of EMS – Elektronmusikstudion Stockholm 1964–79.

Elektronmusikstudion, EMS, har utgjort navet för elektronmusik och ljudkonst i Sverige sedan starten 1964. Upplägget är detsamma nu som då – att erbjuda högteknologiska studior och utbildning för tonsättare. Studion är världsledande och unik i sitt slag och dess dörrar står öppna för användarna dygnet runt, året om.

Sverige var tidigt ute med att inrätta ett nationellt center för elektronmusik. EMS bildades som en del av Sveriges Radio efter ett effektivt och mångårigt lobbyarbete av en grupp svenska, experimentella tonsättare. Men studions barndom präglades även av uppslitande konflikter.

Spänningsfält och slitningar

Historien om Elektronmusikstudion är en historia om såväl estetiska som kulturpolitiska slitningar, en historia som nu för första gången har blivit föremål för forskning. Sanne Krogh Groth, biträdande professor vid Roskildes universitet, har utifrån sin avhandling om EMS skrivit boken Politics and Aesthetics in Electronic Music, A Study of EMS – Elektronmusikstudion Stockholm 1964–79 (Kehrer Verlag).

Boken visar hur de estetiska och politiska konflikter som utspelade sig på EMS genererade ett spänningsfält som i slutändan kom att placera den svenska konstscenen på världskartan. Läs också Dagens Nyheters artikel om Sanne Krogh Groths bok.

Sedan 2011 är Elektronmusikstudion en del av Musikverket.

Kommentarer

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.