Ansvar att ha en åsikt

Han har ett öra för vitt skilda musikstilar, från hiphop till opera. Som medlem i Musikverkets konstnärliga råd ser Nicholas Ringskog Ferrada-Noli fram emot att möta morgondagens musikliv.

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, musikkritiker på bland annat Dagens Nyheter, har en stor musikalisk spännvidd. Han har han skrivit om och recenserat vitt spridda genrer inom populärmusiken. Två böcker har författats om klassisk musik respektive opera, för de lyssningsmässigt oinvigda.

Tidigare har Ringskog Ferrada-Noli varit verksam inom det offentliga kulturlivet som medarbetare på Kulturdepartementet, Filminstitutet, Statens kulturråd och Dramaten. Han har också haft uppdrag som bedömare i Konstnärsnämndens bidragsgivande och beslutande organ Kulturbryggan – en uppgift som inte är helt olikt det han nu tar sig an som ledamot i Musikverkets konstnärliga råd.

Vad hoppas du kunna bidra med i konstnärliga rådet?

Som musikjournalist tror jag att jag har något slags perspektiv på vad som är den samtida musiken. Samtidigt är jag väldigt intresserad av klassisk musik och opera och skriver lika mycket om de genrerna som om hiphop och annan modern popmusik. Den bredden tror jag är bra när man ska bedöma olika ansökningar, de kan ju komma från alla möjliga håll, och då är det nog bra om man inte är alltför smal och nischad. Om man jobbar som kritiker vet man också att ens första spontana känsla inte är tillräckligt när man ska bedöma kvalitet, man måste ha argument för det man tycker och veta varför man tycker någonting. Men också att man har ett ansvar att ha en åsikt, man kan inte gömma sig bakom objektiva beskrivningar.

Vad har du för förväntningar för rådets arbete de närmsta åren?

Det ska bli spännande att läsa de hundratals ansökningarna som kommer in i varje sökomgång. Inte minst för att de ger en bild av hur morgondagens musikliv kommer att se ut, man får ta del av idéerna innan de helt tagit form. Jag ser också fram emot mötena när man diskuterar ansökningar och bedömningsfrågor med de andra i det konstnärliga rådet. Jag tror att det kommer bli väldigt givande diskussioner som ger underlag för en rättvis bedömning. Alla kommer från varsitt håll, ingen har en bakgrund som är identisk med någon annan.

Finns det någon fråga som du brinner lite extra för?

Jag tror på korsbefruktningar inom kultur. Jag vill att opera ska nå ut till de som aldrig hört opera, hiphop till de som aldrig hört hiphop. Kultur är för alla, men jag upplever att hela bidragsansökningskulturen är lite obalanserad. Inom vissa konstformer, eller genrer, är det väldigt vanligt att söka bidrag, medan det inom andra är helt blankt. Därför skulle det vara kul att få in bidragsansökningar från alla möjliga håll, och inte bara från de genrer och scener där det finns en etablerad infrastruktur i att ansöka om bidrag och stipendier. Jag vill att alla som har idéer och är inspirerade ska slå till och ansöka om bidraget, det är ju offentliga medel som kommer från alla och finns till för alla.