månadsarkiv: februari 2015

Musikarkeologi – ett instrument för konst och kunskap

Postat den av

Har en avfasad benbit från bondestenåldern använts som nålhus eller visselpipa? Musikarkeologi eller – som en del benämner det – ljudarkeologi är en ung forskningsinriktning som uppstod på 1970-talet.

Måndagen den 2 februari hölls ett seminarium på Svenskt visarkiv där Cajsa S. Lund berättade om ämnets bakgrund och nuläge i ett nationellt och internationellt perspektiv. Historien började 1977, då det första gången hölls ett ”round table” kallat Music and Archaeology vid Berkeleyuniversitetet, USA, och ämnet har utvecklats med en internationell profil från första början. Seminariet hölls inom ramen för Svenska kommittén av International Council for Traditional Music, ICTM.

Cajsa S Lund berättar om musikarkeologiska fynd. Foto: Dan Lundberg

Cajsa S Lund berättar om musikarkeologiska fynd. Foto: Dan Lundberg

Nu finns det i Europa en ung generation musikarkeologer som har initierat ett omfattande femårigt EU-projekt, EMAP (European Music Archaeology Project)  där Cajsa är Sveriges representant. Hon är numera också knuten till Linnéuniversitetet i Kalmar-Växjö där man sedan ett par år satsar på ämnesområdet musikarkeologi.​

Cajsa Lund, som själv är blåsare, illustrerade sitt föredrag med olika medhavda forntida ljudredskap som visselpipor, flöjter och rasselinstrument.

Åsa Jinder intervjuad

Postat den av

Unga svenska spelmän var ett inspelningsprojekt som initierades av Visarkivet på 70-talet – resultatet blev en serie med 6 lp-skivor som gavs ut av Caprice Records. Man ville spegla det nya som hände i folkmusiksverige. Det mesta som samlats in och getts ut tidigare var ju enligt receptet ju äldre desto bättre. Nu tänkte man sig att fånga upp den nya generationen folkmusiker som hittat till folkmusiken under 70-talets folkmusikvåg.

Caprice Records genomför just nu en satsning på digitala utgåvor ur den tidigare produktionen och näst i tur är serien Unga svenska spelmän. I samband med detta passar Visarkivet på att intervjua ett antal av musikerna som var med på inspelningarna.

Åsa Jinder och Dan Lundberg

Åsa Jinder intervjuas av Dan Lundberg.
Foto: Torbjörn Ivarsson.

Lp:n Unga spelmän från Uppland var den näst sista i serien och spelades in 1980. En av de mest intressanta musikerna på skivan var den nyblivna riksspelmannen Åsa Jinder. Åsa var 16 år vid inspelningstillfället och hade året innan blivit Sveriges yngsta riksspelman. På skivan spelar hon två traditionella upplandslåtar – Stormyren av Eric Sahlström och en polska efter Anders Sahlström.

I intervjun som gjordes den 14 februari 2015 talar Åsa och Dan Lundberg om hennes karriär och om inspelningen av Unga svenska spelmän.

Nätverksträff för musikarkiv

Postat den av

Visarkivet och Svenska musikbiblioteksföreningen stod fredagen 6 februari som värdar för nätverksträffen för musikarkiv 2015. Träffen var förlagd i anslutning till Arkivets för folklig dans 50-årsjubilieum, som hölls dagen innan. Lokalen var också densamma: Stallet i Stockholm.

Nätverksträffen inleddes med två utmärkta föredrag: Wictor Johansson från Visarkivet berättade om Musikverkets jämställdhetsprojekt under 2014, medan Kia Hedell från Uppsala universitetsbibliotek talade om Vasahovens polska och italienska musiker och deras dansrepertoar – där noter bevarats i Tyska kyrkans samling i Musik- och teaterbiblioteket.

Därefter följde en nyhet för dessa nätverksträffar: en paneldiskussion. Ämnet var musikarkivens framtider och deltagare i panelen var Sofia Elgemyr Krook från Sveriges Radio Förvaltning AB, Dan Lundberg från Musikverket och Katarina Ek-Nilsson från Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ämnet var den trend av nedskärningar som drabbat kulturarvsområdet och strategier för att hantera framtida utmaningar.

Paneldiskussion

Paneldiskussion om musikarkivens framtider. Fr.v: Mathias Boström (Smålands Musikarkiv/Svenskt visarkiv – samtalsledare), Sofia Elgemyr Krook (Sveriges Radio Förvaltning), Dan Lundberg (Musikverket) och Katarina Ek-Nilsson (Institutet för språk och folkminnen). Foto: Torbjörn Ivarsson.

Efter lunch följde den sedvanliga informationsrundan, där deltagarna uppdaterade varandra om läget vid de respektive institutionerna. Nätverksträffen för musikarkiv samlade ett 25-tal personer och det var särskilt roligt att se att Kungliga biblioteket som ny deltagare.

Arkivet för folklig dans 50 år!

Postat den av

I år är det 50 år sedan Arkivet för folklig dans bildades. Detta firades torsdagen den 5 februari med en seminariedag på Stallet i Stockholm. Under dagen diskuterades dans i arkiv och dansdokumentation ur flera olika aspekter och det visades många inspirerande filmer.

Diskussionspanel

Diskussionspanelen bestående av Lotta Johansson, Bert Persson, Johanna Frithiofsson och Dan Lundberg presenterades av Anna Nyander. Foto: Karin Strand

Föreläsare under dagen var Ami Dregelid, dansare och lärare på bland annat Dans- och Cirkushögskolan och Eric Sahlströminstitutet, Mats Nilsson, dansforskare och etnolog på Göteborgs universitet, Anna Öberg, dansare och koreograf, Linnea Helmersson, dansare och etnolog, samt Owe Ronström, musiker och professor i etnologi vid Uppsala universitet. Dagen avslutades med en diskussionspanel som samtalade vidare om intressanta saker som dykt upp under dagen. Panelen leddes av Visarkivets Dan Lundberg och deltagarna var Lotta Johansson från Folkmusikens Hus i Rättvik, Johanna Frithiofsson som är elev på Dans- och Cirkushögskolan, samt Bert Persson, tidigare lektor och utbildningsledare i folkdans på Dans- och Cirkushögskolan.

Linnea Helmersson

Linnea Helmersson talade bland annat om olika metoder för dokumentation. Foto: Kenneth Rimgard

Arkivet för folklig dans bildades 1965 av Henry Sjöberg som då höll till på Musikhistoriska museet (sedermera Musikmuseet och numera Scenkonstmuseet). 1976 fick Sjöberg en tjänst på Dansmuseet och arkivet flyttade då dit. 2011 tog Svenskt visarkiv och Musikverket över arkivet och i och med detta skapades en forskningsarkivarietjänst för dans på Visarkivet. Det går bra att boka tid för besök genom att kontakta Anna Nyander. Man kan också ställa frågor via mail eller telefon.

Musik, kulturarv, arkiv och ny kreativitet

Postat den av

Den italienska musiketnologins ställning liknar på många sätt den svenska. Ämnet har ingen självständig plats i universitetsvärlden – inga egna institutioner. Italiensk musiketnologer finns inom musikvetenskap, etnologi och andra kulturvetenskaper. Därför har de årliga träffar som anordnas i Venedig genom kulturorganisationen Fondazione Giorgio Cini blivit en viktig plats för studenter och forskare.

Årets möte var det 20:e i ordningen och hölls den 29–31 januari. Temat var musikarkiv och deras förändrade roll och förutsättningar. Till varje möte bjuder man in internationella forskare för att bredda diskussionerna och denna gång hade man Anthony Seeger från UCLA och Smithsonian/Folkways och Dan Lundberg från Musikverket som gäster.

Fondazione Giorgio Cini är ett kulturcentrum som skapades 1951 av Greve Vittorio Cini till minne av sonen Giorgio som dödades i en flygolycka. Fonden har sin verksamhet huvudsakligen i klostret på ön San Giorgio Maggiore mittemot San Marco i Venedig.

En stor del av årets seminarium ägnades åt musikarkivens ansvar i förhållande till demokrati, yttrandefrihet och upphovsrätt. Inte minst i förhållande till de nationalistiska strömningar som blir allt starkare i europeiska länder.

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Ett annat viktigt tema i anknytning till detta var migration och mångkultur. Anthony Seeger avslutade sitt anförande med att sjunga ”All mixed up” som hans farbror Pete Seeger skrev 1960. En låt som är lika aktuell nu som då.

I like Polish sausage, I like Spanish rice,
and pizza pie is also nice
Corn and beans from the Indians here
washed down by German beer
Marco Polo traveled by camel and pony,
he brought to Italy, the first macaroni
And you and I as well as we’re able,
we put it all on the table

I think that this whole world
Soon mama my whole wide world
Soon mama my whole world
Soon gonna be gettin’ mixed up.

This doesn’t mean we will all be the same,
We’ll have different faces and different names
Long live many different kinds of races
It’s difference of opinion that makes horse races
Just remember the rule about rules, brother
What could be right for one could be wrong for the other
And take a tip from La Belle France: ”Viva la difference!”