Inspelningar

Unika ljud- och filminspelningar från mer än ett sekel tillbaka i tiden, såväl egna inspelningar som donerade originalinspelningar. 

Inspelningar. Foto: Miki Anagrius

Från vaxrulle till MP3

Svenskt visarkivs audiovisuella samlingar speglar utvecklingen av folklig och populär musik samt dans från och med början av 1900-talet. Inspelningarnas ålder innebär också att teknikerna för dokumentation speglas: vaxrullar till fonografer, lackskivor till grammofoner, magnetiska trådar och olika typer av band, 8- och 16-mm film, olika videoformat samt dagens digitala format.

Inspelningsarkivet består av dels av Visarkivets egna inspelningar av musik, dans och intervjuer, dels av donerade originalinspelningar gjorda av andra samt även kopior av andras unika inspelningar. Omfattande samlingar av utgivna inspelningar ingår också. Det sammanlagda antalet inspelningar överstiger 50 000.

Över 40 000 ljudinspelningar

Visarkivets egna inspelningsverksamhet började i liten skala med bandinspelningar i början av 1960-talet. 1968 anställdes Märta Ramsten för att leda en omfattande dokumentation av visor och låtar inom det folkliga musikområdet. Ursprungligen var syftet att rädda repertoarerna hos en äldre generation sångerskor och spelmän, men under 1970-talet började Visarkivet dokumentera även den folkmusikintresserade ungdomen samt barns sånger och lekar. Nu finns mer än 40 000 egna inspelningar av visor och låtar. Sveriges Radios äldre folkmusikinspelningar finns i kopia i inspelningsarkivet.

I början var inspelningarna inriktade mot vad som ansågs vara etniskt svensk folkmusik, men perspektivet har breddats. Samlingarna omfattar i dag även andra ursprungliga och invandrande grupper. Här kan nämnas Karl Tiréns inspelningar med samisk jojk från 1910-talet, Visarkivets inspelningar med tornedalsfinska visor på 1970-talet, dåvarande Musikmuseets dokumentation av musikgrupper med invandrarbakgrund på Mix musikcafé under 1990-talet och Svenskt visarkivs resandemusikprojekt på 2010-talet.

I ljudsamlingarna finns flera bandade intervjuer med svenska jazzmusiker. Intervjuerna inleddes av Gruppen för svensk jazzhistoria på 1970-talet och arbetet har kompletterats av Visarkivets jazzavdelning. Donationer av viktiga studio- och konsertinspelningar av jazz och improvisationsmusik, till exempel Göran Freeses samling, finns också i ljudsamlingarna.

Läs mer om inspelningsverksamheten i Märta Ramstens artikel Svenskt visarkivs inspelningsverksamhet (skriven i samband med 50-årsjubileet 2001, ur Noterat 9)

Lyssna och titta

Det går att ta del av inspelningar i Svenskt visarkivs samlingar på flera sätt. Nästan allt material är tillgängligt vid besök på arkivet. Det går även att mot avgift beställa kopior för personligt bruk av visst outgivet material.

Delar av ljudsamlingarna är sökbara via DISMARC-portalen. Kontakta Visarkivets expedition för frågor om ljud- och filmsamlingar och gärna inför besök för att försäkra dig om att materialet är tillgängligt.

Äldsta jojkinspelningarna fyller 100

1913 slog folkmusikinsamlaren Karl Tirén för första gången på sin fonograf för att spela in samisk jojk. Därmed gick startskottet för ett av de största inspelningsprojekten av jojk i Sverige. Ett sekel senare kan du lyssna på jojkinspelningarna på webben.

Till Samiska röster

DISMARC-portalen

DISMARC-portalen är resultatet av ett EU-projekt som Visarkivet medverkade i 2006–2008. Projektet gick ut på att bygga upp en gemensam katalogplattform för arkiv och andra som i någon omfattning har musikrelaterat material i sina samlingar, såsom museer, bibliotek och privatsamlare. Efter det ursprungliga projektets slut har portalen fortsatt att utvecklats.

Musik och dans på film

Videosamlingarna består till stor del av kopior av andras dokumentationer av musik och dans samt inspelade tv-program och filmer med anknytning till Visarkivets genrer.

På dansområdet var Arkivet för folklig dans tidigare ledande i dokumentationsarbetet. Sedan 2011 ingår arkivet i Visarkivet, täckningen på dansområdet är därmed god.

Egen dokumentation av musikframföranden och folklig dans har gjorts i liten utsträckning, men filmandet har ökat under 2000-talet.