”Samlingarna visar fotografins barndom”

150 år gamla bilder kräver både kunskap och rätt klimat. Marianne Seid är arkivarie och har stenkoll på fotosamlingarna.

I Musikverkets samlingar finns mängder av fotografier – en del upp till 150 år gamla. Marianne Seid är teater- och fotoarkivarie på Musikverket och ser till att fotona mår bra där de finns, men också att de används.

– Det absolut roligaste är att tillgängliggöra det materialet. Vi sitter på en riktig skatt, samlingarna visar ju fotografins barndom.

Många av de förfrågningarna hon får kommer från filmbolag, förlag och tidningar som vill använda bilderna.

– Där handlar det inte bra om att plocka fram de bilder de vill ha utan även om research och att ge dem förslag på bilder som kan vara intressanta. Behöver någon 20 bilder kan jag ha plockat ur och digitaliserat 200 stycken som de kan tänkas vilja ha, säger Marianne Seid.

Den största delen av fotosamlingen består av teaterfotografier, både porträtt och föreställningsbilder. De flesta av personerna som är porträtterade kan namnges – och det är många människor som finns på bild i samlingarna. Det gör också att många släktforskare hör av sig för att få se en bild av en äldre släkting.

– Ett av de roligaste uppdragen jag fick var från en amerikansk släktforskare som sökte en förfader, han blev överlycklig när jag kunde skicka en digitaliserad bild på släktingen på scen. Det hade han aldrig fått se om han inte lyckats hitta till oss.

Under hösten 2017 har Musikverket satsat lite extra på att göra fotona så tillgängliga som möjligt, hittills har nästan 5 000 bilder lagts på Wikimedia Commons.

– Vi märkte direkt att det finns en efterfrågan på de här bilderna. När de hamnade på Wikimedia Commons var det genast bilder som användes.

Läs fler intervjuer med Musikverkets medarbetare:
Erik Hamrefors, producent på Caprice Records 
Sofia Skoglund, samlingsansvarig