Bild: The Granger Collection/Scanpix. Montage: Statens musikverk
Vi mår bättre av musik
Vi kan både må bättre och lära oss mer med musikens hjälp. Musikverkets och Karolinska Institutets projekt Musik och Hjärna ska stärka banden mellan musiklivet och den internationella forskningen.
Under det senaste årtiondet har forskningen kring relationen mellan musik och den mänskliga hjärnan tagit stora kliv framåt i flera länder.
– Föreställningen om musikens helande kraft har funnits i alla tider. Nu finns det även evidensbaserad forskning som visar att musik kan fungera som både medicin och terapi, säger Jonas Burman, chef för Musikplattformen vid Musikverket.
Musik lindrar smärta
Vid Harvard-universitetet i USA har nobelpristagaren David Hubers gått samman med den tidigare Beatles-producenten George Martin för att leda en stor studie av musiken effekter. I London undersöker psykologer och neurovetare hur hjärnan och nervsystemet arbetar då vi utövar musik. Och vid institutet BRAMS i Montreal har forskare kommit fram till att musik kan ha en kraftigt smärtlindrande effekt.
– Vi vet också att musikträning ökar både den språkliga och matematiska förmågan hos barn, och att tidig musikalisk aktivitet har en livslång positiv effekt på hjärnan, säger Gunnar Bjursell, professor emeritus i molekylärbiologi och den som leder projektet Musik och Hjärna på Karolinska Institutets kulturråd.
Från teori till praktik
Tanken är att sprida dessa och andra kunskaper utanför forskarvärlden, till musiklivet och andra delar av samhället där de kan komma till praktisk nytta. En ny webbportal ska tas fram för att erbjuda lättillgänglig information om de senaste forskningsrönen. Målet är även att stärka banden och kontakterna mellan forskare och kulturlivet, bland annat genom ett gemensamt symposium.
– Det här fältet kan komma att få stor betydelse för musiklivet. En ökad användning av musik inom till exempel vården kan öppna upp för en ny och stor arbetsmarknad för musikskapare inom alla genrer, säger Jonas Burman.
Musikverket har bidragit med 220 000 kronor till projektet, pengarna kommer från den numera nedlagda stiftelsen Rikskonserter.
Kommentarer
Det där med nyttan av musik har man väl förstått länge!
Att förstå, är en sak. Att ta tillvara kunskapen, implementera, sätta i praktisk tillämpning, dra nytta av etc är något helt annat. Därför kan den här satsningen från teori till praktik bli riktigt spännande.
Egna studier visar att man kan bli vansinnig också,sitta i en bil och bara höra samma reprislåtar flera gånger under en timma,ändrar man kanal så spelas dessa låtar även där,någonting som dom tydligen inte forskade på.
Samspel mellan olika centra i hjärnan uppstår när man musicerar och lär sig ny musik. Nya nervtrådar som sedan används vid annan inlärning. Det är just känslan, affekten vid musikutövandet som möjliggör denna process. Den affekten finns oftast inte med när man studerar enligt gängse metoder.
Affekt + känsla = flumskola enligt ledande skolpolitiker. Einstein visste bättre!
Men gudars skymning kära vänner är det inte dags att vi dissar flumgardinen och putsar fönstret mot nya insikter. Vi är så upptränade i att vara rationella och mekanistiska att vi inte kan famna helheten och förståelsen för hur ljud, rytmer, toner kan påverka och också utveckla oss. Jovisst kan det störa oss. och förstöra oss, säkert. Men nu menar jag medvetna ljud i ett gott syfte. Klanger och övertoner, rytmer som koordinerar och synkroniserar det inre. Vi kan åstadkomma sådana ljud med vår egen röst. Ljud är vågor som dessutom vibrerar oss, liksom en inre massage.
Ljudvågor kan kontakta det limbiska känslocentret i hjärnan direkt, utan att behöva gå omvägen om det analytiska. Ljud utan ord kan vara djupt läkande och stimulerande. Klanger från musik eller s.k. klangskålar kan får oss att komma i kontakt med lugn-och-ro-systemet där vi kan fylla på och återhämta livets drivkraft och även vårt eget självläkningsystem. Det här har vi vetat och använt från tidernas begynnelse. Det är vårt urspråk.