Jämställdhet – alla dagar på Musikverket

I dag är det internationella kvinnodagen – en dag att lyfta lika rättigheter för alla kön. Om vill du läsa lite mer om hur Musikverket arbetar för jämställdhet har vi satt samman en lista till dig.

8 mars och alla andra dagar på året jobbar Musikverket tydligt och fokuserat för jämställdhet inom områdena musik, teater och dans. Såväl vad gäller stöd till musiklivet som i hanteringen av kulturarvsmaterial. Visste du till exempel att könsfördelningen i de projekt som får stöd från oss i princip är 50-50? Och att många av projekten har jämställdhet som syfte?

Här kan du läsa mer om ett urval av framstående kvinnor i våra samlingar och om några av de saker vi gör för att öka jämställdheten.

Kvinnor i samlingarna

Kring förra sekelskiftet var Ellen Sandels en aktiv kompositör och författare. Hennes pianostycken publicerades i Damernas musikblad – som hon själv gav ut. Det var en tidsskrift som vände sig till pianospelande kvinnor i borgerliga hem. Här kan du titta på några sidor ur Damernas Musikblad:

Ladda ner noter av Ellen Sandels.

För många är Alice Tegnér barnvisornas moder, men hon skrev också konstmusik. I samband med att hon skulle ha fyllt 150 år satta Svenskt visarkiv samman en presentation av den mångsidiga konstnären och hennes musikskatt.

Laura Netzel var en framstående tonsättare vars verk prisades i både Sverige och Europa. Hos oss finns hennes noter fria för nedladdning.

Gunilla Saulesco har en gedigen meritförteckning av musikproduktion och jobb på radio. Hon var också den första kvinnliga producenten hos Caprice Records. Läs mer om henne och hennes karriär.

I slutet av 2016 återutgav Caprice Records Britta Lindells debutalbum från 1981 – Waiting for the next sunrise. Britta Lindell bygger sina egna gränsöverskridande klangvärldar med hjälp av 55 olika instrument, varav hon spelar 45 själv. Läs mer och lyssna på Spotify.

Sångerskorna Mabel Albins, Nannie Porres och Edda Magnason är några röster som hörs när Caprice samlar kvinnliga utövare inom svensk jazz- och improvisationsmusik. Albumet heter Women in Swedish Jazz och de trettio noga utvalda spåren baseras på Caprices egen utgivning under 70 år. En viktig samling av förebilder för en ny generation kvinnliga musiker.

I Musik- och teaterbibliotekets katalog finns över 300 nedladdningsbara noter av kvinnliga tonsättare.

I Scenkonstmuseets föremålssamlingar finns mycket spännande att titta på. Sök själv i databasen, där du själv kan välja föremål med kvinnor som upphovspersoner.

Om jämställdhet

Nummer 21 av Svenskt visarkivs populärvetenskapliga tidskrift Noterat hade ett övergripande genustema. Texterna spänner över ett brett fält med nedslag i både kulturarv och nutid – från medeltidsballader om mord och hor till nutida queertango till svenska kvinnliga rockmusikers feministiska engagemang.

2011 – 2014 gav regeringen Musikverket, Kulturrådet och Konstnärsnämnde i uppdrag att särskilt stödja projekt som på olika sätt kunde främja ökad jämställdhet inom musiklivet. Musikverket delade under de åren ut stöd till 29 jämställdhetsprojekt. Läs mer om projekten.

I samband med uppdraget arrangerade Musikverket också två konferenser – Musikliv i balans. Där samlades representanter från det fria musiklivet för att diskutera jämställdhet och musik. Titta på de filmade panelsamtalen och ta del av rapporten från Musikliv i balans.

Musikbranschen är inte jämställd, men hur gör vi för att förändra det? I boken Inte riktigt lika viktigt? ställer Marie Selander viktiga frågor om jämställdheten i musiklivet och lyfter fram kvinnor från många genrer och tider. Boken finns att beställa från Svenskt visarkiv och ingår i skriftserien Publikationer från jazzavdelningen.

Under hösten 2016 pågick en intensiv debatt om normkritik och svenska museer. Scenkonstmuseet låter normkritiken vara grund för all verksamhet, från huvudutställningen På scen till programverksamhet. Här är museichefen Daniel Wetterskogs debattinlägg om hur Scenkonstmuseet arbetar med normkritik. Texten publicerades i Svenska Dagbladet i oktober 2016.