Caprice hyllar kvinnorna i jazzen

Caprice Records visar bredden i svensk jazz- och improvisationsmusik av kvinnor på nytt album.

Sångerskorna Mabel Albins, Nannie Porres och Edda Magnason är några röster som hörs när Caprice samlar kvinnliga utövare inom svensk jazz- och improvisationsmusik. Albumet heter Women in Swedish Jazz och de trettio noga utvalda spåren baseras på Caprices egen utgivning under 70 år. Det blir en viktig samling av förebilder för en ny generation kvinnliga musiker.

På albumet visar vokalister, instrumentalister, arrangörer och kompositörer bredden i kvinnors musikskapande. Samlingen ges ut i samband med tioårsjubileumet för föreningen Impra som verkar för att stötta och synliggöra kvinnliga improvisationsmusiker.

Viktig förebild

Lina Nyberg är en av musikerna som medverkar på albumet och en av initiativtagarna till Impra. Hon välkomnar en samling som lyfter kvinnor, särskilt eftersom många inte känner till vilka kvinnliga musikutövare som funnits och finns inom den svenska improvisationsmusiken.

Hon nämner Lulu Alke, en sångerska som varit en viktig förebild för henne.

– Hon var nästan som en mentor för mig, när jag började sjunga på jazzscenen i slutet av åttiotalet. Vi sjöng delvis med samma musiker och hon var alltid så stöttande, hon bjöd upp mig på scenen för att sjunga tillsammans med henne.

Omdiskuterad genregräns

Lina Nyberg har ofta ifrågasatts för att det hon gjort inte är jazz, vilket gäller för flera av de utövare som finns med på Women in Swedish Jazz. Hur deras musik ska definierats har varit omdiskuterat och kritiserat. Men jazz har alltid varit en smältdegel för olika musikaliska uttryck, påpekar hon. Kvinnor har dessutom varit tvungna att gå över genregränserna, då de inte fått jobb i jazzvärlden.

I skiftet mellan åttiotalet och nittiotalet kom flera starka kvinnor fram på jazzscenen, både instrumentalister och sångare. Men det var också väldigt utseendefixerat då. Lina Nyberg och hennes kolleger fick ofta kommentarer från både publik och i medier om hur de såg ut och vad de hade på sig på scenen. För flera av hennes sjungande generationskamrater var det hårt. De orkade inte leva upp till den fixerade bilden av hur en jazzsångerska skulle vara.

– Sångerskor kunde bli väldigt kritiserade för att de inte levde upp till den bilden: att vara söt, i vacker klänning och att sjunga det som förväntades. Också i dag finns föreställningar om sångerskor, jag får exempelvis ofta frågor om vem som gjort mina arrangemang, som att sångerskor inte kan ha sådana kunskaper. Många tror inte att jag har skrivit arrangemangen själv.

Läs mer om Women in Swedish Jazz
Lyssna på Spotify