Utdelning av Olrogstipendiet till Mathias Boström på Visarkivet

Torsdagen 30 maj fick Mathias Boström, forskningsarkivarie på Visarkivet och ansvarig för arkiv och dokumentation på Musikverket, ta emot 2013 års Olrogstipendium under festliga former på Musik- och Teatermuseet.

Glad mottagare av 2013 års Olrogpris: Mathias Boström.
Foto: Eric Hammarström.

Priset delades ut av Jan-Olof Andersson, ordförande i Stiftelsen Ulf Peder Olrogs Minne och styrelseledamot i SKAP, vilken också läste upp stiftelsens motivering:

”För utomordentliga insatser som forskare i bevarande och vetenskapligt syfte med
ambition att som ansvarig för Svenskt visarkivs inspelningsarkiv öka tillgängligheten av låt- och vismaterial för en bred allmänhet med hjälp av modern teknik.”

Stipendiaten tacktalar medan Jan-Olof Andersson i rollen som ”spöksångare” gör sig beredd. Foto: Eric Hammarström.

I sitt tacktal påpekade Mathias Boström skämtsamt likheterna mellan sig själv och Olrog: de präglande åren som Uppsalastudent, det starka bandet till Svenskt visarkiv – och en undermålig sångröst. I stället för att själv framföra någon visa överlät han därför detta åt Jan-Olof Andersson som krönte utdelningen med några väl valda, skönt klingande Olrogalster.

Mathias Boström är musiketnolog i grunden och har arbetat på Visarkivet sedan 2001, bland annat som ansvarig för ljud- och bildupptagningarna i samlingarna. Han skriver även på en avhandling om ljudinspelningarnas tidiga historia i Sverige.

 

Läs mer

Du gamla du friska – från folkvisa till nationalsång

Ny bok i Svenskt visarkivs skriftserie av Eva Danielson och Märta Ramsten på Atlantis förlag. Boksläpp torsdag 30 maj på Musik- och teatermuseet klockan 17.

Du gamla du friska (bokomslag)

Hur kom det sig att den gamla balladen Kärestans död omvandlades till det som numera är den svenska nationalsången? Sveriges främsta experter svarar på frågan!

Ur förlagets presentation:

”Att Du gamla du fria (från början friska) skulle bli Sveriges nationalsång kunde varken textförfattaren Richard Dybeck eller hans samtid föreställa sig. Det skulle ta lång tid, och det skedde trots motstånd och flera andra motkandidater. Den snart 170-åriga sången har hunnit bli både bortglömd och återupptäckt, ändrad och utökad, hånad och hyllad. Här skildras hur dess växlingsrika historia, från det bejublade uruppförandet som folkvisa 1844 och fram till idag, då vi oftast hör den i idrottssammanhang. Ännu väcker vår nationalsång engagemang och den har på senare år varit föremål för ett antal riksdagsmotioner. Du gamla du fria har inte bara överlevt mot alla odds. Trots sina brister är den erkänd som nationalsång i ett Sverige som skiljer sig radikalt från när sången först framfördes.”

Eva Danielson och Märta Ramsten har båda varit verksamma vid Svenskt visarkiv. Där bestormades de av ofta märkliga frågor om vår nationalsång. Deras bok, närmast en kulturhistorisk exposé, röjer upp bland missuppfattningarna och myterna.

Mer om Du gamla, du friska

Kulturarv i Tobo

Gruppfoto

Foto: Anna Brännholm.

Arbetet med UNESCO:s konvention om immateriella kulturarv fortsätter. Den 14 mars var Karin Strand, Dan Lundberg och Anna Nyander från Visarkivet på Eric Sahlströminstitutet i Tobo. Där fanns även representanter från Göteborgs universitet, Umeå universitet, Sametinget, Folkmusikens Hus, Riksförbundet för folkmusik och dans, Institutet för språk och folkminnen och Svenska folkdansringen.

Esbjörn Hogmark spelar och berättar om nyckelharpans historia

Esbjörn Hogmark spelar och berättar om nyckelharpans historia. Foto: Anna Brännholm.

Arbetet handlar dels om att komma fram till vilka kulturella uttryck vi skulle kunna nominera för listan med immateriella kulturarv, och dels hur man utformar en ansökan på rätt sätt.

Under dagen bjöds också på en föreläsning om Eric Sahlströminstitutet, samt om nyckelharpans historia.

Mästerspelmän i P2 Live

Durspelaren Erik Pekkari, hornblåserskan Miriam Andersén och fiolspelmännen Kungs Levi Nilsson och Ulf Störling. Foto: Torbjörn Ivarsson

Durspelaren Erik Pekkari, hornblåserskan Miriam Andersén och fiolspelmännen Kungs Levi Nilsson och Ulf Störling. Foto: Torbjörn Ivarsson

Lyssna på fyra mästerliga spelmän. Kvällens P2 Live tar avstamp i en faluröd träkyrka på Skansen, närmare bestämt Seglora kyrka och Visarkivets mästerspelmanskonsert från i september 2012.

Konserten gick av stapeln under den stora spelmansstämman på Skansen, som lockade nära 200 spelmän och dansare från hela landet. Det spelades och dansades bland Skansens gårdar, hus och scener och musiken letade sig alltså ända in i kyrkan.

Mästerspelmanskonserten arrangerades av Visarkivet och Svenska Folkdansringen i samarbete med Skansen. Presentatör är Dan Lundberg, chef för Musikverkets arkiv och bibliotek, där Visarkivet ingår.

MEDVERKANDE MUSIKER

  • Miriam Andersén, kohorn
  • Kungs Levi Nilsson, fiol
  • Erik Pekkari, durspel
  • Ulf Störling, fiol

Lyssna på konserten i P2 Live, Sveriges radio.
Tid: tisdag 26 februari klockan 19.03, eller på webben efter sändning
Mer om programmet!

Härjedalspipan revisited

Den 17–20 januari anordnas en festival kring den folkliga flöjten härjedalspipan. Platsen är Lillhärdal tre mil utanför Sveg i Härjedalen. Festivalen  bjuder på konserter, worshops, föreläsningar, utställningar och mycket annat.

Flöjtbyggaren Gunnar Stenmark kommer givetvis till Lillhärdal!

Festivalen Härdalspipan revisited arrangeras av Härjedalens Kulturcentrum i samarbete med Svenskt visarkiv, Härjedalens kommun, Estrad Norr och Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet är att rikta uppmärksamhet mot detta nästan bortglömda instrument och att ”skapa en kulturell brygga mellan en svunnen tid och dagens moderna värld”.

Färöiska barnvisor ur Visarkivets samlingar i ny bok

Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012)

Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012)

Svenskt visarkivs samlingar rymmer många skatter, även sådant som samlats in bortom landets gränser. Med stöd från Visarkivet reste exempelvis Birgitta Hylin från och med 1968 till Färöarna för att spela in visor, dans och lek. Hylin (1915–1988) var vissångerska, kompositör och stor kännare av färöisk kultur.

Nu har texterna och melodierna till de barnvisor och ramsor som Hylin spelade in transkriberats och ingår i en praktfull volym: Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012). Bakom utgivningen står musikforskaren Marianne Clausen i Köpenhamn, som tidigare utgivit tre omfångsrika utgåvor med färöisk folklig sång av skilda slag.

Birgitta Hylin (1915–1988) vid ett framträdande på Vispråmen Storken 1965. Fotografi i Git Magnussons samling i Svenskt visarkiv.

Birgitta Hylin (1915–1988) vid ett framträdande på Vispråmen Storken 1965. Fotografi i Git Magnussons samling i Svenskt visarkiv.

Intressant nog är Birgitta Hylins samling av barnvisor och ramsor den mest omfattande dokumentation som finns av denna typ av färöisk kultur. Av 331 melodier i boken kommer en tredjedel från Hylins inspelningar. Dessa upptagningar är det möjligt att ta del av vid ett besök på Svenskt visarkiv.

Forskningsprojekt presenteras i Baltic Worlds

I en artikel i den just utkomna volym 3–4 av tidskriften Baltic Worlds presenteras material från Visarkivsmedarbetaren Anders Hammarlunds forskningsprojekt Gestaltning, identitet, integration. Bidraget handlar om den tysk-judiska kulturen i 1800-talets Preussen och dess betydelse för framväxten av den moderna kulturvetenskapen. Hammarlunds forskningsrapport ”A Prayer for Modernity” utkommer under våren 2013.