Svenskt visarkiv besökte Segeltorpsskolan i Huddinge den 5 juni 2012. Vid besöket dokumenterades olika former av skolgårdskultur som klapplekar, ramsor och historier. Detta är inte första gången Visarkivet gör detta. I början av 1980-talet gjordes en större insamling som då resulterade i lp:n So makaroni. Levande barntradition i Sverige på Caprice Records. (Skivan släpps på cd 2013, tills dess kan du lyssna på den i expeditionen.) De återkommande insamlingarna speglar utvecklingen inom en av våra starkaste muntliga musiktraditioner. Vad är då nytt? Och vad är gammalt?

Vanessa Larsson, Ioanna Exonzidou, Moa Kuurne, Jenny Jakobsson, Mariam Saleh och Amanda Gref visar klapplekar. Foto: Dan Lundberg

Vi kan konstatera att på Segeltorpsskolan leker man fortfarande ”Bro, bro breja” och klappar ”So makaroni” och ”I Kinamockaskogen”. Texterna varierar en aning, som de alltid har gjort, men traditionen är fortsatt stark. Det nya vid denna insamling var fotbollsramsor och danslekar som ”I wanna kick” och inte minst cheerleading som snabbt har blivit en populär del av skolgårdskulturen.

Visarkivets Karin Strand tar emot barn vid dokumentation av skolgårdskultur i Segeltorp. Foto: Dan Lundberg

Under dagen på Segeltorpsskolan träffade Visarkivet 80 elever i åldrarna 6-12 år. Eleverna köade utanför inspelningsrummet där lekar och ramsor dokumenterades genom video- och ljudinspelningar. Besöket möjliggjordes tack vare välvilligt bemötande från skolans personal och föräldrar. Nu kommer dokumentationen att registreras och göras sökbar i Visarkivets databaser. Under hösten fortsätter arbetet med besök på andra skolor i landet.