" "

 

Biblioteket 250 år!

Musik- och teaterbiblioteket fyller 250 år! 1771 öppnade vi som Kungliga Musikaliska akademiens bibliotek. Vi firar med en serie filmer där vi pratar med användare och experter om utvalda skatter i bibliotekets samling.

Läs mer om bibliotekets historia 

Del 1 — Musikterapi

1771 öppnade vi som Kungliga Musikaliska akademiens bibliotek. I dag får alla låna hos oss! Och det är inte bara böcker, noter och manus som vi lånar ut, utan även väskor (!), till exempel vår populära 1940-talsväska. Vad är det i den undrar du? Karin Strand visar! Dessutom berättar musikterapeuten Katarina Lindblad om hur musik kan användas som omvårdnadsredskap.

Del 2 — Utile Dulci

Ordenssällskapet Utile Dulcis notsamling är en av våra mest efterfrågade samlingar. Genom den kan vi inte bara få en bild av hur musiken lät, utan också av Sverige och Europa på 1700-talet.
Hör violinisten Rebecka Karlsson och vår raritetsbibliotekarie Marina Demina berätta om samlingen och dess betydelse för oss som lever nu.
 

Del 3 — Amanda Maier

Amanda Maier-Röntgen var violinist, kompositör och 1872 examinerades hon som Sveriges första kvinnliga musikdirektör. Ungefär 150 år senare har hennes musik fått ett uppsving. Klas Gagge berättar om hur han arbetar med hennes musik – och hur han återfann ett av hennes tidigare försvunna manuskript i Frankrike.

Del 4 — Roman

Han brukar kallas den svenska musikens fader. Johan Helmich Roman skrev inte bara mycket musik, han arbetade också för att göra den tillgänglig för fler. På 1730-talet var han den första i Sverige som genomförde en offentlig konsert för betalande publik. Musikern Björn Gäfvert och vår raritetsbibliotekarie Marina Demina berättar om Roman, samlingen på biblioteket och vad han betytt för svensk musik.

 

Del 5 — Boijes samling

En av våra flitigast efterfrågade samlingar har vi en matematiker från Halland att tacka. Carl Oscar Boije af Gennäs samlade på gitarrnoter från världens alla hörn. Marina Demina, raritetsbibliotekarie, berättar om hur samlingen kom till oss och varför den är så uppskattad.

Del 6 — Ellen Sandels

Damernas musikblad kom ut med två nummer i månaden mellan 1901 och 1913. Grundaren, tonsättaren Ellen Sandels, var framgångsrik på sin tid men föll i glömska efter sin död. Ett öde som hon delar med många kvinnliga tonsättare. Elisabet Andersson, bibliotekarie på Musik- och teaterbiblioteket, berättar om Sandels, hennes musik och vårt arbeta med att synliggöra kvinnliga tonsättare i våra samlingar.

Vill du spela Ellen Sandels musik? Vi har drygt 30 digitaliserade pianostycken av Ellen Sandels i vår katalog.