Lennart Hellsings finurliga kulturarv

Lennart Hellsing har gått ur tiden 96 år gammal – men hans finurliga berättelser, karaktärer och visor lever vidare. Många av dem finns att hitta i Musikverkets samlingar.

Lennart Hellsing är främst känd för sina många barnböcker med spjuveraktiga karaktärer som Krakel Spektakel, Kasper och festlystna Moster Ester. Genom samarbeten med tonsättare som Georg Riedel, Knut Brodin och Lillebror Söderlundh har flera av figurerna tagit ton genom åren och Hellsing har med sitt säregna och lekfulla språk kommit att spela en central roll även inom den svenska barnvisan.

Låna på Musik- och teaterbiblioteket

En stor del av Hellsings visor, som Lapprika Papprika och Här dansar Herr Gurka, finns att låna på Musik- och teaterbiblioteket i form av skivor, texter och noter. Här finns även Drillar & draköron (1971), Lennart Hellsing och Ane Gustavssons bilderbok om instrument med spelande bilder, sjungande texter och medföljande cd-skiva att låna. Du kan söka efter fler titlar i Musik- och teaterbibliotekets katalog.

Hellsings karaktärer har i flera fall tagit klivet upp på scen. 1962 spelade Marionetteatern i Stockholm Den flygande trumman med Krakel Spektakel, Kusin Vitamin, Herr och Fru Gurka i huvudrollerna, i form av teaterdockor efter Poul Ströyers klassiska illustrationer. Dockorna har i dag sitt hem i Scenkonstmuseets samlingar på Musikverket.

Tusen-och-en-natt-visor

1999 släpptes albumet Tusen-och-en-natt-visor på Caprice Records. Hellsings orientaliska dikter har här fått musikalisk skrud av tonsättaren Stefan Forssén och musiker som Marie Bergman och Olle Persson medverkar på skivan. Skivan finns bland annat att höra på Spotify.

I dokumentären Mitt främsta mål är att ge glädje från 1982 berättar Lennart Hellsing själv om sitt liv och arbete, bland annat om hur hans Tusen-och-en-natt-visor kom till. Filmen finns att se i SVT Öppet arkiv.

Hellsing om Hellsing

I samband med utgivningen av skivan Tusen-och-en-natt-visor skrev dottern Susanna Hellsing en text om sin far, en mångsidig och uppfinningsrik konstnär med rötterna i Västmanland och en del av hjärtat i Sahara. Texten publiceras här i sin helhet:

”Författaren

Författaren Lennart Hellsing, en av svensk barnlitteraturs förgrundsgestalter, är född 1919 i Västanfors, där hans far var köpman. Hellsing är mest känd för sina många barnböcker, till exempel Krakel Spektakel och ABC, men har också varit verksam som journalist, lyriker, översättare, visdiktare, librettist och kritiker.

Själv har författaren aldrig hävdat att barn- och vuxenlitteratur står i motsatsställning till varandra. 1945 debuterade han samtidigt för barn med Katten blåser i silverhorn och med diktsamlingen Akvarium för vuxna.

Hellsings poesi vänder sig till alla åldrar. Hans dikter är rytmiska och lekfulla, med rötter i svensk folkdiktning och engelsk barnkammarvers (Lennarts mormor var engelska och lärde honom älska nursery rhymes.) De är konstnärligt medvetna, strängt formbundna – och musikaliska! Innehållet spränger alla ramar och vidgar alla gränser.

Till lyckliga Arabien

Det orientaliska inslaget är genomgripande i Hellsings diktning, ja i hela hans karaktär. Som många diktare före honom fascineras han av Österlandet. Några tidiga exempel är artikeln ”Fem kineser” i Stockholms-Tidningen 1941, ”Verser i vackra Persien”, Folkskolans Barntidning 1944 och dikten ”Fez” 1950 i Vi. Diktsamlingen Fatimas hand kom 1953 och bilderboken Kanaljen i Seraljen 1957, illustrerad av 14 moderna konstnärer. Andra böcker med orientalisk anknytning är Sju fikon eller sand i sandalerna 1958/1995 och Fabel från Babel 1974. Som den femte i raden av Hellsing-visböcker utgivna under 1990-talet kom Tusen-och-en-natt-visor med musik av Stefan Forséen 1997.

Bakgrunden är den att Hellsing under några kalla krigsvintrar hade legat inkallad i Norrland och fått uppleva extrem kyla. Nu ville han också veta hur varmt det kunde bli – han drömde om att fira midsommar i Sahara! När han fick ett resestipendium från Tidningen Vi begav han sig till stationen och beställde en enkel biljett till Marrakech. Väl hemkommen efter strövtågen i Nordafrika bar han burnus, fez och tofflor, och började samla på olika utgåvor av Tusen-och-en-natt.

Allkonstverket

Lennart Hellsing vill med sin konst ”aktivera själva livskänslan”. Tidigt blev han intresserad av allkonstverket, där text, bild, musik och rörelse samverkar till en helhet. 1950 gav han ut Summa Summarum, illustrerad av Poul Ströyer med musik av Knut Brodin. Hellsing har under åren samarbetat med några djärva och nyskapande konstnärer; förutom Ströyer bland annat med Fibben Hald, Ulrica Hydman-Vallien, Stig Lindberg, Tord Nygren och Tommy Östmar. Flera av barnböckerna har blivit tonsatta: Sjörövarbok av Laci Boldemann, Bananbok av Georg Riedel och Gås med krås av Göran Swedrup. Kattbok bygger på ”missikalen” Katter med musik av Gunnar Edander. I Hellsings universum vävs text, bild och musik till nära oupplöslig enhet.

Musiken

Barnvisan är en genre som Hellsing slår vakt om. Han har skrivit texter till flera sångböcker, främst Våra Visor 1957–60 tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén. Han har också samarbetat nära med Carl-Bertil Agnestig. 1954 skrev han sångspelet Den flygande trumman med Lillebror Söderlundh.

1955–75 var Hellsing producent och textförfattare på Snurrskivan, ett skivmärke för barnmusik som han startade. Även operakonsten har lockat honom att skriva librettot till Boldemanns sago-opera Svart är vitt – sa kejsaren 1964 och till Mästerkatten 1997 av Staffan Björklund.

Barnboken

Vid sidan om sitt eget författarskap har Hellsing verkat aktivt för att stärka barnlitteraturens ställning. 1950–80 var han barnbokskritiker i Aftonbladet. I Svenska barnboksinstitutet, som Hellsing var initiativtagare till, var han verksam inom styrelsen sedan starten 1965.

Lennart Hellsing har fått en rad priser och utmärkelser, bland annat Evert Taube-stipendiet 1961, De Nios Stora Pris 1987 och Astrid Lindgrens Världspris 1998. Vid Stockholms universitet blev Hellsing fil hedersdoktor 1989.”

Susanna Hellsing