Kungl. Musikaliska Akademien och mordet på Gustav III

Synd och skam är något som kan kopplas till en mängd olika saker i bibliotekets musikarkiv. Men en av de mest intrikata historierna utspelades under Musik- och teaterbibliotekets och Kungliga Musikaliska Akademiens allra tidigaste period. Många känner säkert till att Gustav III grundade flera vetenskapliga och kulturella institutioner under sin regeringstid, Kungliga Musikaliska akademien och dess bibliotek var en av dem (grundat 1771).

Många är säkert också bekanta med historien om mordet på maskeradbalen som ledde till att Jacob Johan Anckarström avrättades och att släkten sedermera bytte namn till Löwenström. Men vad kanske inte lika många känner till är att en av de som dömdes för inblandning i mordet på kungen var Claes Fredrik Horn (1763 –1823). Horn som valdes in som ledamot 83 av Musikaliska akademien 1782 och dessutom fungerade som dess preses (ordförande) 1789-1790.

Claes Fredrik Horn var förutom den 83:e ledamoten av Musikaliska akademien även en duktig amatörviolinist och medlem av Utile Dulce-sällskapet, precis som sin far Fredrik Horn. Men Claes såg också en kung som blev allt mer maktfullkomligt. Det sägs att bägaren rann över för honom när hans far Fredrik, tillsammans med flera andra adelsmän, fängslades 1789. Dessa hade tidigare varit supportrar av Gustav III men vände sig mot denne i takt med hans allt mer auktoritära ledarskap. Kanske var det därför som han tillsammans med Ribbing och Anckarström la sista handen vid mordplanerna den 15 mars 1792 i sitt hem på Huvudsta gård, strax utanför Stockholm.

Hur som helst vet vi att Claes Fredrik Horn dömdes för inblandning i mordet till att ”mista adelskap, liv, ära och gods”. Domen mildrades dock till ”ständig landsflykt och förlust av adelskap och medborgerliga rättigheter”. Detta ledde då även till att han förlorade sitt ledamotskap i den Musikaliska akademi som hade instiftats 21 år tidigare av den mördade Gustav III. Efter 1792 ströks hans namn ur matrikeln över akademiens ledamöter. Men eftersom protokollen har bevarats i Musikaliska akademiens arkiv kan vi fortfarande se spåren efter kungamördaren Claes Fredrik Horn. 

För den som själv är intresserad att avslöja fler skamfyllda historier eller för den skull kanske något mer positivt finns akademiens arkiv i dag på Musik- och teaterbiblioteket och är tillgängligt för forskning. Den som vill kan också söka i detta index till Kungliga Musikaliska akademiens protokoll 1771-1971.

Sebastian Lindblom, musikarkivarie