”Alla tjänar på ett jämställt musikliv”

Motverka genusfällor på kulturskolan, mentorsprogram för kvinnor i ledande position i musiklivet och fullt fokus på en borttappad repertoar. Det är några av projekten som har rullat i gång under jämställdhetsuppdragets första år.

Utredning efter utredning har visat att jämställdheten i musiklivet släpar efter jämfört med andra kulturområden. Det är bakgrunden till att regeringen i maj 2011 gav det nybildade Musikverket ett särskilt jämställdhetsuppdrag – åtta miljoner kronor fördelade på fyra år ska gå till projekt i musiklivet som syftar till att främja jämställdheten, strategiskt och på lång sikt.

– Vi ser en stor manlig dominans bland svenska tonsättare, i orkestrarnas programläggning och på viktiga maktpositioner i musiklivet. Bristen på jämställdhet är inte begränsad till någon enskild genre, den är till exempel stor även inom populärmusiken, särskilt inom jazz, pop och rock, säger Ulrika Gunnarsson, koordinator för jämställdhetsuppdraget.

Musikliv i balans – sanning och konsekvens

Under det första året har fokus lagts på att få i gång en dialog med musiklivet om genus- och jämställdhetsfrågor. Samtalsserien Musikliv i balans har gjort sex nedslag i olika delar av landet där representanter från musiklivet har fått diskutera läget, vilka problem som finns och även möjliga vägar framåt. Samtalsserien avslutades i maj med en två dagars fullsatt konferens på Musik- och teatermuseet i Stockholm.

– En fråga som har kommit upp i samtliga samtal är att jämställdhetsinsatserna måste sättas in tidigt i utvecklingskedjan, redan på Kulturskolan där många av strukturerna etableras. Tjejer väljer en typ av instrument och killar en annan, de får också olika utrymme att musicera i undervisningen. De här mönstren följer sedan med och finns kvar senare i musiklivet.

I januari utlystes de första två miljonerna till jämställdhetsprojekt och de möttes av ett stort intresse. Av nära 90 ansökningar från olika delar av musiklivet fick nio projekt klartecken och de befinner sig nu i startgroparna av sitt jämställdhetsarbete. I bedömningen av projekten har Musikverket utgått från de behov som uttryckts i samtalen och två av projekten riktar sig till just barn och ungdomar.

Fokus på barn och unga

Det ena är projektet Kulturskola på lika villkor som drivs av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd och syftar till att motverka invanda könsroller i musikundervisningen och till att främja ett fritt musicerande för flickor och pojkar. Det andra drivs av riksorganisationen Popkollo, som ska sprida sin verksamhet med mötesplatser för musikintresserade tjejer till platser i landet där de inte finns i dag.

– Det är viktigt att komma ihåg att jämställdhetsarbetet är till för både tjejer och killar, kvinnor och män. Alla tjänar på ett friare musikliv där det finns förebilder av båda könen, säger Ulrika Gunnarsson.

Bland de beviljade projekten finns även två som syftar till att lyfta fram fler kvinnor i ledande positioner i musiklivet, bland annat genom en ledarskapsutbildning och genom bildandet av ett kvinnligt nätverk. Ett annat projekt riktar uppmärksamheten mot den så kallade borttappade repertoaren. Kungl. Musikaliska akademien har fått pengar för att inventera sina omfattande samlingar och lyfta fram verk skrivna av kvinnliga tonsättare. Pengarna ska också gå till att restaurera noterna och göra dem spelbara för dagens orkestrar.

”Engagemanget är stort”

– Det finns ett starkt och brett engagemang för jämställdhetsfrågor i musiklivet och det är en förutsättning för att uppnå förändring. Det är viktigt att initiativen kommer från musiklivet självt, vårt uppdrag är att bidra med resurser och vara ett stöd i deras jämställdhetsarbete.

De projekt som nu rullar i gång ska följas upp och lärdomar från dem ska spridas till fler i musiklivet. Det arbetet kommer att stå i fokus för jämställdhetsuppdraget och Ulrika Gunnarsson framöver. Dessutom ska fler projekt få chansen att bidra till jämställdhetsarbetet, nästa ansökningsomgång för projektstöd blir i mitten av november.

– Det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbete för att rucka på de ojämställda strukturerna. En viktig del framöver blir också att rikta blåslampan inåt mot vår egen verksamhet. En fråga vi ska titta på är huruvida vi själva fungerar som gatekeepers, portvakter, när det gäller att upprätthålla mansdominansen. Jämställdhetsfrågan måste ständigt finnas på agendan, även i vår egen verksamhet.