Härjedalspipan revisited

Den 17–20 januari anordnas en festival kring den folkliga flöjten härjedalspipan. Platsen är Lillhärdal tre mil utanför Sveg i Härjedalen. Festivalen  bjuder på konserter, worshops, föreläsningar, utställningar och mycket annat.

Flöjtbyggaren Gunnar Stenmark kommer givetvis till Lillhärdal!

Festivalen Härdalspipan revisited arrangeras av Härjedalens Kulturcentrum i samarbete med Svenskt visarkiv, Härjedalens kommun, Estrad Norr och Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet är att rikta uppmärksamhet mot detta nästan bortglömda instrument och att ”skapa en kulturell brygga mellan en svunnen tid och dagens moderna värld”.

Färöiska barnvisor ur Visarkivets samlingar i ny bok

Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012)

Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012)

Svenskt visarkivs samlingar rymmer många skatter, även sådant som samlats in bortom landets gränser. Med stöd från Visarkivet reste exempelvis Birgitta Hylin från och med 1968 till Färöarna för att spela in visor, dans och lek. Hylin (1915–1988) var vissångerska, kompositör och stor kännare av färöisk kultur.

Nu har texterna och melodierna till de barnvisor och ramsor som Hylin spelade in transkriberats och ingår i en praktfull volym: Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012). Bakom utgivningen står musikforskaren Marianne Clausen i Köpenhamn, som tidigare utgivit tre omfångsrika utgåvor med färöisk folklig sång av skilda slag.

Birgitta Hylin (1915–1988) vid ett framträdande på Vispråmen Storken 1965. Fotografi i Git Magnussons samling i Svenskt visarkiv.

Birgitta Hylin (1915–1988) vid ett framträdande på Vispråmen Storken 1965. Fotografi i Git Magnussons samling i Svenskt visarkiv.

Intressant nog är Birgitta Hylins samling av barnvisor och ramsor den mest omfattande dokumentation som finns av denna typ av färöisk kultur. Av 331 melodier i boken kommer en tredjedel från Hylins inspelningar. Dessa upptagningar är det möjligt att ta del av vid ett besök på Svenskt visarkiv.

Forskningsprojekt presenteras i Baltic Worlds

I en artikel i den just utkomna volym 3–4 av tidskriften Baltic Worlds presenteras material från Visarkivsmedarbetaren Anders Hammarlunds forskningsprojekt Gestaltning, identitet, integration. Bidraget handlar om den tysk-judiska kulturen i 1800-talets Preussen och dess betydelse för framväxten av den moderna kulturvetenskapen. Hammarlunds forskningsrapport ”A Prayer for Modernity” utkommer under våren 2013.

Rebecka Törnqvist till Svenskt visarkiv – nytt datum!

I serien Ö110416-5839ppna nätverkskvällar med Impra på Svenskt visarkiv har vi nöjet att välkomna sångerskan Rebecka Törnqvist.  Rebecka har en lång och bred erfarenhet av såväl jazz som popmusik, vilket hon berättar om i samtal med Lina Nyberg.

Nytt datum: 30 januari 2013 kl.18.30

Samtalet skulle ha gått av stapeln den 5 december men flyttades fram på grund av snöovädret över Stokholm.

Plats: Tauberummet, Svenskt visarkiv, Torsgatan 21 i Bonnierhuset, plan 3.
Tid: 30 januari 2013 kl.18.30

Kvällen inleds med ett samtal på cirka en timme, därefter följer diskussion med möjlighet att ställa frågor.

Fri entré och enklare förtäring, men föranmälan ska ske till: roger.bergner@visarkiv.se eller tfn: 08-51955499

Ett arrangemang i samarbete mellan Impra och Svenskt visarkiv.

www.impra.se
www.visarkiv.se

Vad är Impra?

Impra är en förening och ett nätverk som bildades 2 april 2006 på initiativ av Lina Nyberg och Gunilla Hedin.
Ordet Impra är en ordlek av ordet improvisation och en ”feminin” ändelse. Föreningen är öppen för alla, oavsett kön, sexuell läggning och härkomst, som delar föreningens mål och visioner.
Impra är inte en kvinnoförening, men föreningens syfte är främst att stödja och främja kvinnliga musiker som arbetar med improvisation oavsett genre, eftersom det finns en stor brist på kvinnliga musiker inom dessa områden.
Impra:s vision är ett musikliv där fokus ligger på musiken och musikern/kompositören och där alla har lika möjligheter att utöva detta yrke, oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst.
Vad gör Impra?
Impra…
…kartlägger och synliggör kvinnliga musiker.
…erbjuder utbildning och fortbildning i genusmedvetenhet för verksamma inom musikområdet (pedagoger, musiker, studenter och beslutsfattare).
…anordnar seminarier och diskussioner för kvinnliga musiker och andra.
…är värd för ett diskussionsforum på nätet för utövare.
…skickar ut nyhetsbrev till medlemmar gällande aktuella bidragsansökningar, stipendier, medlemmars gig och annan viktig information.
…anordnar kontinuerliga nätverksgenererande träffar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
…fungerar som stöd och sambandcentral för medlemmarna.
…tjänstgör som plattform för medlemmars projektidéer.
…främjar debatt i samhället om genusproblematiken i musikvärlden.
Diskriminering är ett starkt ord som kanske för tankarna till sexuella trakasserier och uteblivna jobbansökningar. Men förutom det återfinns det faktiskt även i rent konkreta och egentligen ganska odramatiska strukturer och tankemönster hos oss alla, oavsett kön. Detta vill Impra diskutera och informera om.

Nätverksträff för musikarkiv i Lund

Fredrik Tersmeden visar oss Arkivcentrum Syd. Foto: Anna Nyander

Den årliga nätverksträffen för musikarkiv hölls i Arkivcentrum Syd i Lund den 22-23 november. Från Svenskt visarkiv deltog Anders Hammarlund och Anna Nyander. Träffen bjöd bland annat på en visning av Arkivcentrum Syd och av utställningen Popstad Lund på Kulturen. Anders Hammarlund föreläste om forskningsprojektet Mixa eller Maxa.

Utställningen ”Popstad Lund” bjöd även på möjligheten att musicera själv. Här är arkivträffens arrangör Patrik Sandgren från Folklivsarkivet i Lund i samspel med Magnus Gustafsson från Smålands musikarkiv och Musik i Syd. Foto: Anna Nyander