Musik, genus och politik

Staging socialist femininity av Ana Hofman I Musikverkets serie av forskarseminarier framträdde den 10 april den slovenska musiketnologen Ana Hofman med ett mycket uppskattat föredrag om musik, genus och politik i Balkanländerna. Hofmans engagerade framställning byggde på hennes fältarbete i sydöstra Serbien. Föreställningar om manliga och kvinnliga kategorier i musiken som länge förknippats med det gamla bondesamhället visade sig vid närmare betraktande vara ganska sentida påfund av forskare och politiker. Den nationalistiska agitationen under balkankrigen har förstärkt dessa stereotyper, men Jugoslaviens sönderfall har också möjliggjort ett ifrågasättande av den förenklade bilden av genusrelationerna i den traditionella kulturen. Samtidigt har de positiva politiska aspekterna av den socialistiska epokens kulturpolitik blivit synliga i ett slags musikalisk nostalgi för den spruckna jugoslaviskheten.

 

Rapport från Gambia

Under första veckan i november tog Svenskt visarkivs pågående projekt i Gambia flera steg framåt. Visarkivets forskningsarkivarie Mathias Boström reste till det västafrikanska landet tillsammans med ljudteknikern Tommy Sjöberg från Folkmusikens hus i Rättvik för att ge en veckas utbildning i hur man digitaliserar, katalogiserar och arkiverar audiovisuellt material.

Forskningsassistenten Lamin Yarbo kontrollyssnar

Forskningsassistenten Lamin Yarbo kontrollyssnar på en pågående digitalisering av en fältinspelning. Foto: Michael Campbell, NCAC.

Visarkivets och Folkmusikens hus gambiska projektpartner, National Centre for Arts and Culture (NCAC), hade förutom sin egen personal även bjudit in representanter från bland annat Gambias radio, nationalbibliotek och riksarkiv för att ta del av vår undervisning. På så sätt kunde vår insats få en vidare spridning i Gambia, eftersom behovet av digitalisering finns hos alla arkivinstitutioner, där såväl som här hemma. Kursveckan var dessutom en del av ett större utbildningspaket för NCAC:s personal, som ingår i ett parallellt drivet digitaliseringsprojekt vid NCAC med finansiering från British Librarys ”Endangered archives programme”. Detta projekt leds av Dr Toby Green vid King’s College i London, en historiker med inriktning mot västafrikansk historia. Under veckan vi var på plats var även Green där och deltog i undervisningen med en föreläsning om den stora betydelsen av NCAC:s samlingar för den historiska forskningen samt en workshop om olika vägar att sprida information om arkivets samlingar.

Rengöring av bandspelarens tonhuvud

Rengöring av bandspelarens tonhuvud innan digitaliseringen av bandet påbörjas. Foto: Michael Campbell, NCAC.

Det brittiska och svenska projektet hade gemensamt införskaffat digitaliseringsutrustning till NCAC. Under den i flera avseenden heta veckan instruerades och tränades personalen i att hantera bandspelare, omvandlare av analoga till digitala signaler och ljudprogram i dator, katalogisering av inspelningar och arkivering av digitaliserat material. Förutom det varma vädret hettade det även till i undervisningen. Det mesta som kunde gå fel gick nämligen snett: mycket krånglande programvara och datorer till att börja med, kassetter som gick sönder och återkommande strömavbrott. Men det löste sig i slutändan och kursdeltagarna fick härmed också inblick i hur problemlösning kan gå till i praktiken; en nog så viktig erfarenhet inför deras fortsatta digitaliseringsarbete på egen hand. Undervisningen blev alltså mer instruktiv än vi hade föreställt oss innan vi åkte. När vi instruktörer kom till NCAC:s arkivlokaler den sista kursdagen pågick redan digitalisering för fullt vid de tre arbetsstationerna. Vi var överflödiga, och målet för veckans undervisning var således uppfyllt.

CD:n Gems of the GambiaDen fina cd:n ”Gems of the Gambia” släpptes också i samband med vårt besök. Skivan innehåller arkivinspelningar med musik ur NCAC:s och Radio Gambias samlingar och NCAC har producerat den inom ramen för vårt projekt, som finanseras av Statens musikverk. Hela veckan inleddes med en ceremoni med många namn på talarlistan med anledning av den nya utrustning som arkivet försetts med, den utbildningsvecka med internationella lärare som stod i begrepp att inledas samt skivsläppet. Gambias turist- och kulturminister skulle ha invigningstalat vid ceremonin men fick förhinder och representerades istället av sin statssekreterare. Även gambisk press och TV var närvarande och rapporterade om händelsen, vilket skulle visa sig bli betydelsefullt.

Projektet fortsätter huvudsakligen genom digitalisering vid NCAC i Gambia. En mindre samling äldre videoband, som inte gick att digitalisera i Gambia, har vi tagit med oss för att låta digitalisera i Sverige. På väg hem stoppades vi i bagagekontrollen på flygplatsen, där personalen undrade vad det var för ovanligt material vi ville föra ut ur landet. Halvvägs genom vår förklaring skiner en av vakterna upp: ”Jag såg er på TV tidigare i veckan”. Därefter var det inga problem.

Alla kursdeltagare och lärare uppställda framför NCAC:s arkivlokal i Fajara

Alla kursdeltagare och lärare uppställda framför NCAC:s arkivlokal i Fajara efter kursens avslutning. Flera av deltagarna är uppklädda eftersom de ska vidare till fredagsbönen. Foto: NCAC.

Mixa eller maxa i Bern

Vid en internationell konferens i Bern 4–8 september medverkade en delegation från Svenskt visarkivs forskningsprojekt Mixa eller maxa. Forskarmötet, som arrangerades av ESEM (European Seminar in Ethnomusicology) hade som tema Cultural Mapping and Musical Diversity, och diskussionerna handlade i hög grad om tolkningar och tillämpningar av UNESCO:s konvention för skydd av det immatriella kulturarvet. Mixa eller maxa-projektet presenterades utförligt vid en uppskattad paneldiskussion under rubriken Pluralize or Polarize den 6 september. På bilden från vänster Dan Lundberg, Anders Hammarlund, Madeleine Modin, Ingrid Åkesson, Mathias Boström, Karin Eriksson. I projektet medverkar också Mats Nilsson, Göteborgs universitet.

Mixa eller maxa i Slovakien

Slovakiska bymuseet

Svenskt visarkivs Anders Hammarlund återkom nyligen från ett forskningsbesök i staden Martin i Slovakien. Platsen har sedan 1860-talet varit ett centrum för det slovakiska identitetsbygget; här skapades arkiv, bibliotek, förlag, folkkultursamlingar, museer, teatrar – allt för att skapa en nationell identitet. I Martin finns också Muzeum slovenskej dediny, det slovakiska bymuseet, även kallat Skanzen, eftersom det var Skansen i Stockholm som var förbild för anläggningen. Anders besök i Martin var ett led i det pågående forskningsprojektet Mixa eller maxa, som studerar kulturarvsarbete och insamlingsideologier ur europeiskt perspektiv. Vilken roll spelar institutionerna i Martin i dagens hantering av ”det slovakiska”, när EU-flaggan samsas med Slovakiens fana på det etnografiska museets fasad…

Ett besök i en annan arkivmiljö – en resa till Gambia

Arkivet på NCAC, Gambia

Musikern Alagi Mbaye, Tommy Sjöberg från Folkmusikens hus samt Jawara och Kujabi från NCAC inspekterar arkivlokalen. Foto: Mathias Boström

Nära band mellan Sverige och Gambia inom musikområdet är ingen nyhet. Sedan flera decennier har svenska folkmusiker samarbetat med gambiska musiker och musikhögskolorna har under lång tid skickat studenter till det lilla landet i Västafrika för att de under en period ska få bekanta sig med en annorlunda musikmiljö.

För musikarkiven är däremot samarbetet nytt. Historieberättaren och musikern Alagi Mbaye från Gambia och musikern Arne Forsén i Sverige har gjort Svenskt visarkiv uppmärksamma på behoven av digitalisering av de audiovisuella samlingarna vid National Centre for Arts and Culture (NCAC). I samarbete med NCAC och Folkmusikens hus i Rättvik, och med medel från Statens musikverk, har Visarkivet därför inlett ett samarbetsprojekt i syfte att bevara NCAC:s samlingar genom att överföra dessa till digitala format.

Visarkivets Mathias Boström och Alagi Mbaye

Visarkivets Mathias Boström på besök hemma hos koraspelaren Alagi Mbaye. Foto: Tommy Sjöberg

Samlingarna i NCAC omfattar drygt 5 000 fonogram med fältinspelningar av musik samt upptagningar av historieberättare med eller utan musikackompanjemang – viktiga källor till Västafrikas historia. I projektet avser vi att utrusta och utbilda NCAC för att kunna digitalisera och lagra sina samlingar. Mathias Boström, ansvarig för de audiovisuella samlingarna vid Statens musikverks arkiv och bibliotek, reste därför till Gambia en vecka i början av april för att tillsammans med Tommy Sjöberg, Folkmusikens hus i Rättvik, bekanta oss med NCAC:s personal och arkiv, den tekniska miljön och klimatförutsättningarna för att närmare kunna lägga upp projektplanen.

Det fanns flera likheter mellan arbetet i arkivet och utmaningarna för verksamheten i Sverige och Gambia. Vi kände oss hemma i en miljö med entusiastiska fältarbetare och arkivmedarbetare med djupa kunskaper om samlingarna och starka band till arkivet. De största skillnaderna gällde ekonomiska och praktiska förutsättningar, där arkivet i Gambia har svårt att förvara samlingarna under goda förhållanden i det för arkivmaterialet ogynnsamma tropiska klimatet. Problem med att underhålla teknisk apparatur finns också och försvårar såväl tillgängliggörande för besökare som digitaliseringsarbete. Under besöket i Gambia gjorde vi även ett flertal studiebesök för att bekanta oss med de möjligheter som finns lokalt för att understödja projektets syfte – musikstudios och Gambias radioarkiv.

Mögelangripet band

Ett exempel på ett band som farit illa i det tropiska klimatet. Foto: Mathias Boström

Nästa steg i projektet blir att utarbeta förslag för arbetsscheman för digitalisering och ordna den nödvändiga utrustningen. Vi planerar att återvända till Gambia i november för utbildning och sjösättning av det praktiska digitaliseringsarbetet. Det ser vi fram emot!

Kurdiskt besök på Svenskt visarkiv

Hardi Kurda, Abbas Abdulrazaq Akbar och Svenskt visarkivs Anders Hammarlund.

Från vänster Hardi Kurda, Abbas Abdulrazaq Akbar och Svenskt visarkivs Anders Hammarlund. Foto: Dan Lundberg

Vad händer med det musikaliska kulturarvet i ett land som just rest sig efter årtionden av etniskt förtryck, krig och revolution? Den frågan är mycket aktuell i det kurdiska autonoma området i norra Irak.

Tonsättaren Hardi Kurda, som är bosatt i Göteborg men har rötter Irak, har tagit initiativ till ett projekt som syftar till att bygga upp ett kurdiskt musikarkiv – med Svenskt visarkiv som förebild.

Tillsammans med Abbas Abdulrazaq Akbar, generaldirektör för Kurdish Culture & Arts Information Centre in Sulaimani, besökte han måndagen den 29 april Svenskt visarkiv för att med arkiv- och biblioteksenhetens chef Dan Lundberg och forskningsarkivarie Anders Hammarlund diskutera sitt projekt, där Svenskt visarkiv eventuellt kan bidra med vissa utbildningsinsatser.