Monica Zetterlund 1968. Foto: Christer LandergrenMonica Zetterlund 1968. Foto: Christer Landergren

Så firar vi Internationella jazzdagen

Den 30 april infaller den Internationella jazzdagen. För den som vill fira har Musikverket massor att bjuda på.

Jazzen är en av de mest inflytelserika musikformerna från 1900-talet såväl i Sverige som internationellt. Jazzen var en dansmusik som ungdomarna älskade och vuxengenerationen förfasades över i början av 1900-talet.

Senare blev den också en lyssningsmusik med högre komplexitet och konstnärliga ambitioner. Musiken vandrade från rökiga nattklubbar in i konserthusens finrum, till och med ända in i kyrkan.

Stöd till den nutida jazzscenen

Musikverket fördelar 25 miljoner kronor årligen till samarbetsprojekt i musiklivet, varav många inom jazzgenren. I helgen går till exempel Gamlestadens jazzfestival av stapeln i Göteborg. GMLSTN JAZZ 15 har i år extra fokus på internationella samarbeten.

Den som inte har vägarna förbi Göteborg kan lyssna på några av artisterna ändå, via festivalens webbplats.

Jazz och jämställdhet

Jazzen sprängde gränser när den kom, såväl musikaliskt som socialt, men vad gäller genus och jämställdhet har genren släpat efter. Frågan har diskuterats alltmer på senare år och flera initiativ har tagits i branschen för att driva jämställdhetsarbetet framåt.

Riksförbundet Svensk Jazz har till exempel lanserat det normkritiska handlingsprogrammet Europe Jazz Balance, som riktar sig till nordiska jazzarrangörer. Projektet har genomförts med pengar från Musikverket.

Föreningen IMPRA är ett annat exempel. Med ekonomiskt projektstöd från Musikverket ska serien Impra möter belysa tolv kvinnliga musiker och deras konstnärsskap. Serien kommer att presenteras på IMPRA:s webb och vid tre större jazzfestivaler i landet.

Svensk jazz i elva decennier

Caprice Records har sedan starten i början av 1970-talet dokumenterat och tillgängliggjort svensk jazz. Serien Svensk jazzhistoria består av historiska inspelningar som skildrar svensk jazz från förra sekelskiftet till och med 1960-talet.

Parallellt har Caprice även spelat in och gett ut samtida jazz. Under åren 1972–2010 gavs 39 album ut i serien (tillika utmärkelsen) Jazz i Sverige. Serien speglar jazzen i Sverige under ytterligare fyra decennier. Nyligen släppte Caprice 13 album från Jazz i Sverige-serien digitalt. Därmed finns nu samtliga Jazz i Sverige-album i digitalt format.

Noter och litteratur på biblioteket

Den som söker på jazz i Musik- och teaterbibliotekets katalog får 1 679 träffar, det är med andra ord bara att välja och vraka. Biblioteket har till exempel flera böcker om Billie Holiday (1915–1959), som skulle ha fyllt hundra år i år.

Det finns även en uppsjö böcker om svensk jazz och storheter som Lars Gullin (1928–1976) och Monica Zetterlund (1937–2005). Zetterlunds självbiografi, Hågkomster ur ett dåligt minne, finns också att låna.

På biblioteket kan du dessutom låna mängder av musik och noter inom genren. Här finns också massor att läsa om jazzteori, jazzforskning och jazzhistoria.

Guldkorn i arkiven

Den som vill veta mer om just jazzens historia bör söka sig till Svenskt visarkiv på Musikverket. I samlingen ingår tusentals arrangemang och noter, mängder av skivor, böcker, tidskrifter, fotografier, filmer, affischer och klippböcker. Här finns även unika intervjuer med svenska och utländska storstjärnor samt unika och outgivna musikinspelningar.

Samlingarna bygger till stor del på donationer från musiker och personer relaterade till jazzscenen i Sverige. Bland de många som har donerat material märks finns till exempel artisten Alice Babs (1924–2014) och Arne Domnérus (1924–2008), musiker och orkesterledare.

Den som vill ta del av materialet kan kontakta Svenskt visarkivs expedition.

Instiftad av Unesco

Internationella jazzdagen instiftades av FN-organet Unesco 2011. Läs mer på Unescos webb (på engelska).

Kommentarer