Robin Stjernberg. Foto: Kristianstads kommun/Flickr (CC)
Schlager nu och då
På lördag tävlar Robin Stjernberg för Sverige i Eurovision Song Contest. Karin Strand, forskningsarkivarie på Musikverket, reflekterar över likheter och skillnader mellan schlagergenren nu och då.
2012 kammade den capoeiradansdande Loreen hem en svensk seger i Eurovision Song Contest med låten Euphoria. Enligt traditionen går tävlingen därför av stapeln i Sverige 2013, närmare bestämt i Malmö. Extra många blickar och öron riktas därmed mot det svenska bidraget You, som framförs av sångaren och den tidigare Idol-finalisten Robin Stjernberg.
Smäktande sångare
I skrivande stund är det oklart hur det går i lördagens final. Men oavsett utfallet står det redan nu klart att Robin Stjernberg med sin powerballad har skrivit in sig i en lång och stark tradition av manliga smäktande schlagersångare som vill åt våra hjärtan.
Karin Strand, forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv med schlager som specialområde, drar parallellen till schlagerns guldålder och då närmare bestämt 1930-talets sentimentala smörsångare med så kallade känsliga bitar på repertoaren.
Hjärta och smärta
Det finns förstås vissa skillnader mellan dagens schlagerartister som Robin Stjernberg och de smörsångare som fick sitt genombrott i mikrofonsångens barndom. Men det är även mycket som förenar – hjärta, smärta och inte minst tilltalet, menar Karin Strand.
– Robin Stjernberg vänder sig till ett specifikt du i sin låt – You – en enda lyssnare i en masspublik. Att agera intimitet är i dag standard inom all populärmusik, men när schlagern slog igenom var det ett av de nya och utmärkande dragen, säger hon.
Från mamma till erotik
Nu för tiden är duet i schlagerdängor nästan uteslutande av romantisk eller erotisk art. Förr kunde sångaren rikta sig även till andra närstående – inte minst mamma. Låtar som Kära, mor, Violer till mor och Lilla mor är några exempel på låtar från schlagerns sentimentala barndom.
Ytterligare ett är Sven-Olof Sandbergs genombrottslåt från 1927, Lyssnar du till mig ikväll lilla mor?
Älskad och hatad schlager
– Den sentimentala schlagern slog igenom med Sven-Olof Sandberg. Han var en av de första grammofonsångarna och blev så förknippad med den känslosamma tematiken att han ibland kallades ”morsångare”. Sandberg var älskad av många, framförallt av kvinnliga radiolyssnare, men var samtidigt avskydd av andra. För sina kritiker, de flesta av manligt kön, blev han snarast en personifikation av spekulation och dålig smak.
I sin avhandling Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång från 2003 har Karin Strand flera exempel på både ris och ros som riktades mot Sven-Olof Sandberg och hans sångstil.
”Gudomligt” eller ”pinsamt äckel”?
”Vi äro så innerligt tacksamma om vi en enda lördagkväll i varje månad får lyssna till Sven-Olof Sandbergs sällsynt, gudomligt, mjuka, vackra röst…” skrev till exempel en beundrarinna i ett brev till Radiotjänst 1928.
I en insändare till Svenska Dagbladet var det annat ljud i skällan: ”Mycket skulle vinnas i kvalitativt hänseende om sådana stycken som Kyssen av Sandberg kunde undvikas, där text, melodi och fördrag tävla med varandra i smaklöshet. […] Varför ska man slänga åt de ’breda lagren’ sådant som för den musikaliskt bildade lyssnaren är pinsamt äckel?”
Ris och ros i sociala medier
Robin Stjernberg, hans fans och hans kritiker lever som bekant i en annan tid. I stället för brev och insändare har sociala medier blivit en viktig kanal för dem som vill tycka till om musiken, åsikterna som framförs är emellertid minst lika starka nu som då, menar Karin Strand. Populära sånger uttrycker som bekant inte enbart känslor, utan väcker också starka emotioner hos sina lyssnare.
”På allvar får jag rysningar när jag lyssnar på din låt, jag höjer så grannarna vaknar och längtar tills nästa lördag. Grym låt och du sjunger den helt suveränt!” skriver till exempel en kvinna på Robin Stjernbergs Facebook-sida.
– Om man går in på Facebook-sidan kan man läsa lika lyriska omdömen från fansen som de som fälldes om Sven-Olof Sandberg på 1930-talet. Samtidigt får Robin Stjernberg också utstå mycket spott och spe på till exempel Twitter, på bloggar och i kommentarsfälten, avslutar Karin Strand.
Kommentarer