Foto: Jonas André/Musikverket
Så kan akut hotat kulturarv räddas
2018 är EUs Europaår för kulturarv. Samtidigt står Musikverket inför en situation där 22 000 teaterföremål och en stor mängd ljudinspelningar behöver akuta insatser för att inte riskera att gå förlorade för eftervärlden. Än finns tid att rädda materialet men det kräver extra insatser under de närmaste åren.
Musikverket ska enligt instruktionens portalparagraf ”… dokumentera, bevara, främja, bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv.” Det arbetar vi med varje dag. Men inom ramen för nuvarande anslag har det sedan Musikverkets start 2011 inte varit möjligt att uppfylla uppdraget vad gäller vissa delar av samlingarna. Mest trängande behov gäller teatersamlingen och en stor del av myndighetens unika ljudinspelningar.
22 000 teaterföremål
30 juni 2021 måste Musikverkets arkivdepå i Nacka vara utrymd, då upphör nuvarande hyresavtal och eftersom huset ska rivas är det omöjligt att stanna kvar.
Musikverket tog över hyreskontraktet i samband med att myndigheten tog över Sveriges Teatermuseums stora samlingar 2010. Samlingarna ingår i dag i Scenkonstmuseet.
Där finns 22 000 teaterföremål, och även de allra flesta av Musik- och teaterbibliotekets fotosamlingar med cirka 800 000 fotografier och cirka 2 800 hyllmeter övrigt arkivmaterial. En flytt av detta omfattande material är en stor operation för en liten myndighet som Musikverket. Inom kort behöver materialet packas ned, flyttas och packas upp på ett säkert sätt. När det gäller teaterföremålen behöver de i enlighet med Musikverkets uppdrag dessutom hanteras, dokumenteras och digitaliseras för att detta kulturarv ska vara tillgängligt och användbart i nutid och för eftervärlden.
Därtill finns identifierade risker för att delar av samlingen förstörs om den inte tas om hand av experter med konservatorskompetens och förvaras i ändamålsenliga lokaler. Myndighetens resurser räcker inte till detta arbete med befintligt anslag.
Denna speciella flytt kräver extra bemanning i flera år och därtill utökad specialistkompetens inom teaterns och dansens kulturarv. Resurserna vad gäller expertkompetensen på teaterområdet behöver motsvara den höga kompetensnivå som Musikverket har inom musikområdet.
Unika ljudinspelningar
Musikverket förfogar över exklusiva samlingar av ljudbärare, allt från vaxcylindrar från början av 1900-talet och tidig elektronmusik från 1960-talet till dagens moderna digitala upptagningar. Den egna inspelningsverksamheten inleddes på 1950-talet med Svenskt visarkivs dokumentationsinspelningar av folkmusik. I Elektronmusikstudions omfattande bandsamling finns verk av mycket hög konstnärlig kvalitet och stort musikhistoriskt värde, där inspelningen ofta samtidigt utgör originalkonstverket.
I samlingarna finns cirka 1,7 miljoner minuter inspelat analogt ljud, varav cirka 28 procent är digitaliserat. Stora delar av det icke digitaliserade materialet är beroende av akuta insatser för att inte gå förlorat. En stor del av materialet finns på acetatband och lackskivor som är utsatta för en ofrånkomlig kemisk nedbrytning och därmed har dålig hållbarhet. Ljudbärare som cd-r skivor och så kallade dat-band (digital audio tape) är också att betrakta som högriskmaterial med mycket begränsad hållbarhet. Dessa inspelningar behöver tas om hand snarast.
För migrering av musikinspelningar, som det här är fråga om, krävs högre specialistkompetens än för överföring av till exempel talat material. Materialet har konstnärlig verkshöjd, vilket ställer höga krav på kalibrering av utrustningen och teknisk kontroll för högkvalitativ digitalisering. Hanteringen måste ske i realtid vilket är mycket resurskrävande.
De personalresurser som ryms inom ramanslaget räcker inte på långa vägar till för att klara detta uppdrag. Med nuvarande kapacitet sker digitaliseringen med 35 000 minuter ljud per år. Med den takten skulle det ta cirka 30 år att hantera de mest hotade inspelningarna, då har en stor del av materialet redan gått förlorat.
Extraordinära insatser behövs
Materialet är unikt och viktigt för såväl Musikverkets och Scenkonstmuseets verksamhet som för samhället i stort, för kulturlivet med dess utövare och för användare, forskningen och allmänheten. För att fördjupa kunskaperna och förståelsen för samlingarnas behov samlar Musikverket onsdag 18 oktober politiker från riksdagens kulturutskott för att tillsammans med företrädare för musikforskning och teaterforskning presentera de hotade samlingarna och deras behov.
– Att rädda detta kulturarv kräver extraordinära insatser kring flytt och omhändertagande av teaterföremålen och för högkvalitativ migrering/digitalisering av inspelningarna till säkra ljudbärare. Detta är avgörande för Musikverkets möjlighet att utföra uppdraget enligt instruktionen och det har vi understrukit i våra treåriga budgetunderlag och i dialog med kulturdepartementet, säger Gerhard Kunosson.