Livsöden i visböcker från Gotland

2009 initierade Svenskt visarkiv och Sveriges Radio en insamling av visböcker på Gotland. Delar av materialet har nu tillgängliggjorts och presenteras på Musikverkets webb.

Började i adliga kretsar

Att skriva visbok började i adliga kretsar under 1500- och 1600-talen. Det spred sig i takt med den ökade läs- och skrivkunnigheten till människor ur alla samhällsklasser mot slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet var användandet utbrett och visboken upplevde en storhetstid.

Genom åren har visboken inte bara använts för att nedteckna visor utan även innehållit vitsar, räkenskaper, illustrationer och andliga sånger. Den har fyllt en funktion såväl för den enskilda individen som i den sociala gruppen.

Insamling på Gotland

Svenskt visarkiv har ett par tusen visböcker i original och kopior i sina samlingar. Gotland har varit en underrepresenterad region i samlingen. Därför initierade Svenskt visarkiv och Sveriges Radio 2009, i samarbete med Högskolan på Gotland och Kulturföreningen Roxy, en insamling av visböcker på Gotland.

Gensvaret blev stort och resulterade i att denna gotländska samling i dag består av 86 handskrivna visböcker. De allra flesta är från 1900-talets första decennier.

Sju personers visböcker

Nu har Visarkivet tillsammans med författaren och radioproducenten Eva Sjöstrand gjort ett urval av detta material. Sju personers handskrivna visböcker har tillgängliggjorts och går att läsa och ladda ned. Varje person porträtteras i text och bild och Eva Sjöstrand ger en introduktion till insamlingsprojektet. Dessutom finns en förteckning över alla visor och litteraturtips.

Se presentationen och ta del av visboksmaterialet.

Som en del av presentationen tecknar Musikverkets biträdande arkivchef Karin Strand visböckernas historia. Läs hennes text.