Dragspelet – musikliv och samhällshistoria i ett

Dragspelet är ett mångfacetterat instrument som både hyllats och förkastats. I Svenskt visarkivs samlingar finns ett omfattande material om instrumentet från början av 1900-talet och framåt. Nu publiceras ett urval av materialet här.

Dragspel har använts inom flera genrer och i många olika sammanhang. Samtidigt som instrumentet är mångfacetterat och omtyckt har det rör upp mycket känslor genom historien.

Omfattande dragspelssamling

Svenskt visarkiv har ett rikt material i sina samlingar om dragspel från 1900-talet. Det handlar om ett flertal personarkiv efter mer eller mindre kända dragspelare som har donerats till Visarkivet av musikerna själva eller av deras efterlevande.

Nu presenteras ett urval av materialet här. Det är dokument i form av en kassabok som tillhört dragspelaren Einar Skog, dragspelsnoter av Rune ”Gnesta-Kalle” Gnestadius och Gunnar Molthon, dragspelsaffischer och brev. Här finns också unika och outgivna inspelningar med såväl kända som okända dragspelare, bland andra Olga Bexell-Skoglund och Andrew Walter. Materialet bidrar med spännande inblickar i de enskilda musikernas liv och verksamhet och ger samtidigt en bild av en hel musikepok.

Se presentationen där även litteraturtips finns att ta del av.

Ett hyllat och föraktat instrument

Dragspelet blev tidigt ett arbetarklassens instrument som spelades på dansbanor och i folkparker. Artister som Calle Jularbo populariserade dragspelet och under 1930- och 40-talen genomgick det sin storhetsperiod.

Samtidigt kritiserades instrumentet för att vara undermåligt och anklagades för att förstöra folkmusiken. Wictor Johansson på Svenskt visarkiv skriver om dragspelets historia och hur instrumentet både är en berättelse om ett musikliv och ett samhälle i förändring.