Cléo de Mérode – världens första superkändis

Signaturfrisyren och hennes vackra ansikte överskuggade nästan hennes enorma talang. Cléo de Mérode var dansaren som omgärdades av rykten och stor uppståndelse var hon än visade sig – inte minst i Sverige.

Den första moderna kändisen

Cléo de Mérode (1875–1966) var en populär fransk ballerina och varietédansare under sekelskiftets La Belle Époque. Trots att hon studerade dans i tidig ålder och inledde sin karriär på Parisoperan som elvaåring fanns de som hävdade att hennes framgång inte berodde på talang utan på hennes utseende. De Mérode ansågs nämligen vara särskilt vacker och hon satt modell för några av tidens mest välrenommerade konstnärer, bland andra Henri Toulouse-Lautrec och Edgar Degas men även skulptören Alexandre Falguière.

Som sextonåring lanserade de Mérode sin signaturfrisyr – knut i nacken och håret lagt över båda öronen, en så kallad chignon. Parisiska modemedvetna kvinnor anammade frisyren men trots detta gav frisyren upphov till rykten om att de Mérodes öron var fula eller helt enkelt saknades. Det var bara en av de många rykten som omgärdade hennes karriär och De Mérode kallas ibland för ”den första moderna kändisen”. Hon var den första kvinnan vars foton spreds över hela världen på vykort och idolkort.

Sverige får Cléo-feber

Efter en tid som premiärdansös på Parisoperan turnerade de Mérode regelbundet i Europa och Nordamerika med egna dansföreställningar. 1903 och 1904 besökte hon Sverige – vykort med hennes bild såldes i massupplagor, folk trängdes för att få en glimt av stjärnan när hon rörde sig på Stockholms gator och vid de Mérodes avresa samlades en folkmassa på centralstationen för att ta avsked. I ett tidningsurklipp från 1947 beskrivs besöket ha orsakat en ”Cléo-feber” eller en ”Cléo-kult”. Skribenten menade att ingen dansare sedan dess lyckats överträffa den uppståndelse de Mérodes första besök orsakade.

Den svenska väninnan

Varietéartisten, manusförfattaren, teaterledaren och regissören Anna Hofmann-Uddgrens (1868–1947) arkiv berättar om en nära vänskap mellan henne och de Mérode. De ska ha träffats i Paris där Hofman-Uddgren vid flertal tillfällen bjudit de Mérode på lunch och övertygat henne om att komma till Hofman-Uddgrens Cirkus Varieté på Djurgården (nuvarande Cirkus). Då besöket och föreställningarna fick stor medial uppmärksamhet innehåller arkivet en mängd tidningsurklipp, intervjuer, artiklar och recensioner men nämner också att de Mérode var gudmor till ett av Hofman-Uddgrens barn.

Cléo de Mérode i arkiven

Anna Hofmann-Uddgrens arkiv ger inte bara en djupare inblick i hur de Mérode kom till Sverige men även i hur kontakter skapades mellan artister och arrangörer i olika länder. Arkiven vittnar om en spännande tid för dansen med internationella turnéer och stor uppmärksamhet i pressen och visar vilken genomslagskraft dansare hade omkring förra sekelskiftet. Mycket tack vare möjligheten att sprida dess fotografier på vykort och idolkort som i sin tur bidrog till att föra fram nya ideal inom mode och populärkultur.

I Musik- och teaterbibliotekets arkiv återfinns handlingar om Cléo de Mérode på olika ställen. de Mérodes bild pryder vykort i bibliotekets fotosamlingar och i en klippsamling om utländska dansare återfinns artiklar som publicerades i samband med utgåvan av hennes självbiografi 1955. I fotosamlingen finns även glasnegativ med porträtt av de Mérode.

Sök gärna efter Cléo de Mérode i vår databas för att se mer material om henne.