Balladerna, skammen och kvinnorna

Synd och skam är flertydiga begrepp som förekommer i många gamla visor. Indirekt är de förstås kopplade till motsatser som heder och ära – också de flertydiga begrepp. Heder och ära kan i nordeuropeisk historia stå för ärlighet och att ha ett gott namn i allmänhet, medan synd kan representera tjuveri och förtal. Men inte sällan är äran synonym med sexuell dygd, det vill säga att inte ha för- eller utomäktenskapliga sexuella förbindelser. Det gäller särskilt för kvinnor.

Skambegreppet drabbar i första hand kvinnor som har haft sexuella upplevelser före äktenskapet och kanske har fött utomäktenskapliga barn – även om det är fråga om våldtäkt, övergrepp och tvång. Skammen kan också drabba hela hennes familj. En medeltidsballad som är mycket intressant i det här sammanhangent är den som kallas Maria Magdalena och genom sin bibliska anknytning räknas till legendvisorna. Läs mer om legendvisor.

Här finns text och noter till 25 varianter av balladen ur Svenskt visarkivs utgåva Sveriges Medeltida Ballader

I dag menar en del författare att bibelns Maria Magdalena var Jesus främsta lärjunge och dessutom möjligen hans hustru eller partner. Visan anknyter emellertid till den gamla berättelsen om Magdalenagestalten som en synderska, en kvinna som haft flera män utan att vara gift. Den Magdalena vi möter i visan straffas av Kristus för att i lönndom ha fött tre utomäktenskapliga barn och dessutom ha dödat dem. Straffet är att leva ensam sju år i skogen utan tak över huvudet och utan annan dryck än dagg eller annan mat än trädens bark. Graviditeterna är resultat av respektive faders- och brodersincest och förbindelse med en präst. Om det är fråga om övergrepp vet vi inte – under alla omständigheter är det bara kvinnan som straffas. Magdalena är botfärdig och ödmjuk. Hon får efter de sju åren förlåtelse, dör och kommer till paradiset.

Se även: Åkesson, Ingrid 2014. ”Mord och hor i medeltidsballaderna – en fråga om könsmakt och familjevåld”. Noterat 21, s. 45-67. 

På Musikverkets webbplats finns en stor presentation där du kan fördjupa dig i balladernas värd. 

Ingrid Åkesson, forskningsarkivarie