Paketpris på Svenska låtar!

Folkmusiksamlingen Svenska Låtar utgör med sina 24 volymer det stora standardverket inom svensk folkmusik. Geografiskt omfattar utgåvorna så gott som samtliga svenska landskap och innehåller tusentals folkmusiklåtar, i första hand instrumentala. Svenska Låtar är resultatet av ett omfattande insamlingsarbete i det som hette Folkmusikkommissionens regi. De 24 notutgåvorna gavs för första gången ut i tryck mellan åren 1922 och 1940, och är än idag en viktig inspirations- och kunskapskälla för nya generationer folkmusiker.

Svenska låtar. Foto: Jonas André

Svenska låtar. Foto: Jonas André

Sedan ett antal år föreligger hela Svenska Låtar i nytryck av Svenskt visarkiv. Nu erbjuder Visarkivet ett förmånligt paketpris om endast 2500 kronor för den som vill ha hela samlingen i sin ägo. Böckerna kan köpas över disk i vår expedition eller beställas via mejl (porto tillkommer vid postorder): visarkivet@musikverket.se. Glöm inte att uppge namn och adress.

Folkmusikkommissionens dokumentationsarbete av svensk folkmusik är dock ännu mera omfattande än det material som publicerades i den tryckta utgåvan av Svenska Låtar. Folkmusikkommissionens arkiv finns i sin helhet publicerat online på Visarkivets webbplats. Här går det att förkovra sig ytterligare i notuppteckningar av folkmusik från hela Sverige.

Unik dokumentation av ett spelmansliv

– Viktig del av 1900-talets musikhistoria i Claes Hagströms arkiv

Claes Hagström, fiolspelman från Trosa, samlade under sin levnad noter till närmare 20000 låtar som han sorterade efter ett egenhändigt konstruerat registersystem. Nu finns såväl noter och kortregister liksom inspelningar, foton, tidningsklipp och mycket annat material efter Claes Hagström tillgängligt i Svenskt visarkiv. Tillsammans utgör det ett arkiv som på en gång är både unikt och representativt. Unikt då det ger en inblick i en enskild individs musikliv, men samtidigt representativt eftersom arkivet på ett förtjänstfullt sätt dokumenterar en viktig del av 1900-talets musikhistoria.

Claes Hagström

Claes Hagström med sin omfattande samling av notblad och annat material. Foto: Ur Claes Hagströms arkiv

Claes Hagström (1919-2006) var född och uppvuxen i Trosa där han arbetade som handelsbiträde i Trosa Järnhandel. Han var alltså ingen yrkesmusiker utan snarare en hängiven amatör. Som sådan var han verksam i det lokala musiklivet och inom spelmansrörelsen. Den omfattande dokumentationen över det egna musiklivet, med en noggrann och i många fall egensinnig ordning på noter och annat material, låter oss också ana att samlandet och registrerandet varit ett lika stort intresse som själva musicerandet. Bara registerkorten över Claes Hagströms notsamling omfattar sex arkivvolymer.

Notsamlingen med tillhörande register är särskilt värdefullt då de på ett unikt sätt ger möjlighet att överblicka en enskild individs repertoar och musikintresse. 1800- och 1900-talens folkmusikinsamlare bortsåg som regel från sina informanters repertoar utöver den rent folkmusikaliska, medvetet eller omedvetet. Deras drivkraft var att bevara folkmusiken, och den moderna musiken uppfattades då ofta som ett hot. Claes Hagströms arkiv visar att farhågorna var obefogade. Material ur standardverket Svenska låtar och andra folkmusikutgåvor samsas här sida vid sida med ett brett och representativt spektra av den populärmusik som varit dominerande under 1900-talet såsom schlagers, gammal dansmusik, jazz, marscher, svensktoppsmusik, och pop/rock.

 

Claes Hagström Trosa Stadshotell

Spelmansträff på Trosa Stadshotell, den 8 januari 1971. Claes Hagström ses som nummer sex från vänster. Foto: Ur Claes Hagströms arkiv

Däremot ändrades formerna för att framföra folkmusik under 1900-talet, när den förlorade sin tidigare huvudsakliga roll som dansmusik. En del av den förändringen är den institutionalisering av folkmusiken som kommit att kallas för spelmansrörelsen. Musiken utövades genom spelmansförbund, spelmanslag och folkdanslag. Musikerna trakterade inte bara sina instrument, de tog även styrelseuppdrag och deltog i mötesverksamhet. Claes Hagström var medlem och aktiv i flera spelmanslag och förbund vilket återspeglas i arkivet genom verksamhetsberättelser, årsmötesprotokoll, stadgar och andra handlingar. Detta engagemang gav honom musikervänner runt om i landet som han upprätthöll en regelbunden kontakt med, vilket framgår av korrespondens och annat material.  Likaså ges en bra bild av en del av det lokala musiklivet i Trosa med omnejd tack vare fotografier, tidningsklipp och de speldagböcker som Claes Hagström började skriva redan 1933.

2011 donerades Claes Hagströms efterlämnade material till Svenskt visarkiv av Södermanlands spelmansförbund, och är nu tillgängligt för allmänheten. Det är ett arkiv där såväl släkt- och hembygdsforskaren som musikhistorikern kommer att få sitt lystmäte.